Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

Syftet med denna studie har varit att undersöka ledarskap i Svenska kyrkan. Utifrån Svenska kyrkans organisation och framtida utmaningar så är det intressant att se på vilken typ av ledarskap som finns idag och även den typ som ses som det ideala. Frågorna som jag sökt svar på är: Hur ser kyrkoherdars ledarskapsstil ut idag? Vilken typ av ledarskapsstil är önskvärd inför framtiden? Genom en enkätundersökning riktad till 300 kyrkoherdar och komministrar så kom det in 105 svar. I enkäten har respondenterna fått bedöma dels hur deras nuvarande kyrkoherdar agerar (kyrkoherdarna gjorde här en självskattning) dels beskrivit hur en ideal kyrkoherde agerar.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

Syftet med denna studie är att genom ett fokus på språkanvändning beskriva och få en djupare förståelse för hur bloggande tonårsmammor framställer sin identitet på bloggen. Tonårsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och därmed är det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de själva ställer sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vägleds av frågeställningarna: hur framställer tonårsmamman sin identitet på bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonårsmamman och hur förhåller sig den bloggande tonårsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjälp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonårsmammorna både är med och reproducerar och förändrar den dominerande diskursordningen.

I samband med konkurser och uppköp på biografmarknaden har frågan hur en aktörs ökade marknadskoncentration påverkar marknaden ställts. Ett visst missnöje hos konsumenterna har lett oss till uppsatsens syfte; att utreda problematiken närmare och analysera biografmarknaden och hur resultaten på biografmarknaden påverkas av den struktur och det beteende som finns på marknaden.Uppsatsens tillvägagångssätt är att genom att studera bl.a. litteratur, artiklar och originalkällor i form av Konkurrensverkets stämningsansökan angående SF Bio AB:s uppköp av Sandrew Metronome AB ha en utgångspunkt att behandla vårt problem och applicera relevanta teorier med SCP-modellen som utgångspunkt.Resultaten visar att konkurrensen på biografmarknaden i första hand sker med förmågan att bli tilldelad populära filmer som står för en majoritet av publik och intäkter. Förutsättningarna för biografbranschen har över tiden förändrats med uppkomst av substitut och förändrade filmhyreavtal. Filmhyreavtalens utformning, som drivits igenom av distributörer och utgör en procentuell andel av biljettpriserna, har för biografmarknaden fått till konsekvens en sjunkande marginalkostnad vid ökande kvantiteter för biografaktörerna.

Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstå inom föreningslivet i städer med en mångfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste årtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city där klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. Frågeställningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats är: Hur är fördelningen av samhällsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet är mellan samhällsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frågor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv där teorier från Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att på grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.

Blädningsbruk kan enbart bedrivas med sekundära trädslag i fullskiktade skogar. I Sverige är gran (Picea abies (L.) Karst) det dominerande trädslaget för denna form av skogsskötselsystem. Skötselsystemet har länge varit kontroversiellt på grund av missuppfattningen att det är synonymt med de dimensionshuggningar som i början på 1900-talet härjade de svenska skogarna. Denna studie inriktade sig mot att analysera den volymproduktionsökning som under de senaste 53 åren ägt rum på Siljansfors försökspark, blädningsyta 9082. Data bearbetades och variablerna som huvudsakligen analyserades var diametertillväxt, stamantal samt medelhöjd.

Detta examensarbete består av en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte är att undersöka hur lärarna förhåller sig till redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa. Det innebär hur lärarna väljer att använda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks också hur lärarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det också en historisk tillbakablick i såväl läroplaner som gymnastikens historia.

Det är inte alltid så lätt som förälder att förstå de algoritmer (räkneuppställningar) som barnen använder i skolan idag. Hur föräldrarna kan få hjälp med detta är en del av denna studie som genomförts med föräldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer föräldrarna och eleverna i denna klass använder. För att få en uppfattning om föräldrarnas matematikundervisning har läroplaner från 1969 och framåt studerats med fokus på algoritmräkning. Några olika algoritmer i de fyra räknesätten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung.

Skolan är en viktig arena för att främja barns långsiktiga hälsa samt att elever ska uppleva idrott och hälsa undervisningen som något positivt. Utifrån denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolämnet idrott och hälsa. Studien byggde på två fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i årskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration från systematisk textkondensering.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sinvärdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords KristnaSkola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:?På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan??Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen??Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument??Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund??Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten?Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöratankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll.Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiskavärderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vadgäller konfessionella skolors legitimitet.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.