Baserat på jaktprovsresultat insamlade av Svenska Vorstehklubben (SVK) från 1985 till 2009 genomfördes genetiska analyser av jaktegenskaper hos fågelhundar. I analyserna ingick 2 726 korthåriga vorsteh, 2 284 strävhåriga vorsteh och 680 kleiner münsterländer. För fältegenskaperna (fart, vidd, reviering, samarbete, stånd, avance, sekundering och rotning) och eftersöksegenskaperna (vattenpassion, simteknik och spårteknik) skattades de flesta arvbarheter till cirka 10 % eller lägre. Arvbarheterna för fält-, vatten-, spår- och apportarbete är genomgående låga (3-8 %), vilket även är fallet för objektiva bedömningar av antal fågelkontakter av olika slag (2-4 %). Tidigare studier som skattat beteendearvbarheter för hundar har främst funnit arvbarheter inom intervallet 0-40 %.

Hunden är ett av våra vanligaste sällskapsdjur och de flesta hundägare strävar efter att förse sin hund med bästa möjliga skötsel och omsorg. Att råutfodra hundar anses av dietens förespråkare främja optimal hälsa och intresset för råutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom ämnet och att förhålla sig till utfodringsregimen utifrån tillgänglig information kan vara svårt. Syftet med denna uppsats är att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med råutfodring för att öka förståelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebär. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, är en karnivor anpassad till en kost bestående av rått kött, organ, tarmar (med innehållande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad från sin vilda förfader, utvecklat förmåga att bryta ner stärkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronäringsämnen i kosten har visats.

Physical rehabilitation is a constantly growing field in veterinary nursing. To build a physical rehabilitation center for dogs you need personnel with adequate education and knowledge. In spite of good knowledge it can be hard to know which areas and equipment necessary for the work. It is of interest to describe how a physical rehabilitation center can be planned and which spaces and equipment to prioritize. In this study, data of different spaces and equipment for a physical rehabilitation center for dogs are presented and also the economical perspective is introduced as a background.

The majority of all collie owners in Sweden are satisfied with their dog and choice of breed and may well consider having another one. This was found in a survey that collie owners who owned a collie between the years 1999-2009 had the opportunity to fill in from May to December 2010. In the questionnaire there were three questions included where the owners could answer whether they were satisfied or not with their dog. These questions were: * Do you think the temperament of your dog is well suited for your way of life and the goal you have with your dog? * Would you be willing to get another dog in the future? * If you were to get another dog, would you consider a rough collie? When the answer to these three questions were compared with the dogs behavior, as described in the other questions in the survey, it seemed that it was mainly the fearfulness of the dog that differed between owners who were satisfied with their dogs and those who were not.

Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Genom tiderna har det funnits ett särskilt band mellan människan och sällskapsdjuret. Forskning tyder på att denna relation bär med sig åtskilliga fördelar för människan. I den här studien undersöks vad hästen och hunden upplevs ha för inverkan på människan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hästens.

The consumer society exploits the earth?s resources more than the earth itself has capability to produce. This over-consumption causes a mass production of products, which mean that more greenhouse gases are being emitted to the atmosphere. This is one of the reasons why the earth?s temperature is rising, where the result of it is worldwide disasters.

Artros, även kallat osteoartrit (OA) är en degenerativ ledsjukdom som ger förändring i brosk med pålagringar i omgivande benvävnad som följd. En hund som drabbats av OA har ofta kliniska tecken på smärta och nedsatt funktion i rörelseapparaten. Det är en vanligt förekommande sjukdom bland hundar. Om inte rätt behandling sätts in utsätts djuret för onödigt lidande. Det är viktigt att ha en multimodal behandlingsplan vid OA samt att individanpassa den. Behandlingen syftar till att lindra smärta, bibehålla funktion och rörlighet i leden, bromsa ned sjukdomens händelseförlopp samt att hunden ska kunna återgå till en så normal aktivitetsnivå som möjligt.

Syftet med detta projekt var att ge en sammanfattande bild av hur det svenska samhället hanterar problemen med djur som lider på grund av undermålig kunskap samt vanvård. Vårt fokus låg primärt på hur processen vid omhändertagande av djur går till och hur detta påverkar djuren. Vi vill belysa hur deras beteenden påverkas av undermålig skötsel samt om de inte får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Domesticerade djur är på många sätt anpassade till ett liv i fångenskap, men en stor del av deras naturliga beteenden kommer fortfarande till uttryck. Därför är det viktigt att ta detta i beaktande både när man hanterar djuren samt när man stiftar lagar och tillämpar dem. För att kunna genomföra vårt projektarbete har vi haft kontakt med flera olika instanser som dagligen arbetar med detta. De fick både svara på frågor samt att de fick möjligheten att uttrycka sina egna funderingar och åsikter om ämnet.

Under handläggning av ett ärende i form av myndighetsutövning kan beslut komma att fattas vilka den enskilde måste rätta sig efter. Avgöranden och beslutsprocessen inom förvaltningsrätten ska präglas av ett rättssäkerhetsperspektiv för att skapa legitimitet. Det är också något som domstolen ska beakta vid en granskning av beslut från myndigheter. Polismyndigheten utreder ärenden, med stöd av till innehållet skiftande förvaltningsrättslig lagstiftning, som till exempel lagen om tillsyn över hund och katt. Lagen syftar till att skydda allmänheten mot hundar som är under bristande tillsyn.

Demodikos är en parasitär hudsjukdom som uppstår när ektoparasiten, Demodex spp., förökar sig okontrollerat. Demodexkvalster ingår i hudens normalflora och vad som är etiologin bakom den patologiska förökningen är fortfarande oklart. Eventuella orsaker som diskuteras är underliggande sjukdomar, behandling med immunnedsättande läkemedel, defekter i immunförsvaret och hormonell grund. Demodikos kan förekomma som en lokal och en generaliserad form. Den generella formen av demodikos kräver en långvarig behandling med antiparasitära och antibakteriella läkemedel och flertalet upprepade djupa hudskrap utförs för att följa behandlingseffekten. Djupa hudskrap används i diagnostiken för demodikos och utförs på patienter med klåda och alopeci.

The parasite Neospora caninum is an intracellular protozoa discovered in the late 1980s. N. caninum has an indirect lifecycle which means it needs a definitive host and an intermediate host. The confirmed definitive host for N. caninum is dog and the intermediate hosts are among others dog and cattle.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården.Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.