Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet.

Idag har personer med lindrig utvecklingsstörning helt andra förutsättningar att utveckla förmågor hos sig själva än vad tidigare generationer har haft. Många personer med lindrig utvecklingsstörning klarar av mycket självständigt men på grund av deras funktionshinder är de i olika grad beroende av hjälp och stöd för att klara sig i sin vardag. Det innebär att de behöver professionellt stöd från personal, något som kan vara uppskattat men samtidigt upplevas vara jobbigt och kontrollerande. Den här studien utgår från kvalitativ metod för att genom intervjuer med både brukare och personal studera hur de ser på stödet som ges på serviceboenden. Syftet med studien är således att få mer kunskap och ökad förståelse om hur personer med lindrig utvecklingsstörning ser på det stöd som personalen ger, samt hur personalen ser på sitt sätt att möta deras behov. Studien omfattar fyra brukarintervjuer och fem personalintervjuer. Resultatet visar på positiva sidor av stödet, där personalen ser en glädje i att ge stöd till brukarna.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Access for disabled people in the outdoor environment is an important and accurate issue for landscape architects. The demands on public places are increasing and the aim is that everyone should be able to use the environment and be a part of the society. To enable this, landscape architects must put and extra effort to their design. This report shows examples from Uppsala Travel Centre where different ways of travelling meets in one place and many people pass on a daily basis. The area is newly built and should thereby represent modern solutions that enable access for disabled people.

This is a study with a qualitative approach and a social psychological perspective. Our purpose is to describe and analyze authority officials descriptions of individuals with a social disability and their perception of how the interaction in the encounter with its implementation. We are interested in how they experience their power as authority representatives. The following issues are highlighted.? How do people in authority describe individuals with a social disability?? What is the authority officials view on the interaction in meetings with individuals with a social disability?? How do authority officials experiencing his or her position of power in relation to the meeting?Our results are based on semi-structured interviews with five persons in authority, which is active in Insurance and Employment Service in Örebro County.

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.     I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ?upplevelser av påverkansmöjligheter?, ?självständighet och beroende?, ?anpassning? samt ?strategier?.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

Efter bilens ökande dominans i gaturummet går trenden idag åt att ge andra trafikslag mer plats, där ibland gångtrafikanter. Olika strategier finns för att skapa gaturum på de gåendes villkor, ett växande koncept i Europa är shared space.Detta arbete sker i syfte att analysera planering för gångtrafikanter i gaturummet. Två fallstudier har genomförts, en på Skvallertorget i Norrköping och en på Götgatsbacken i Stockholm. Arbetet undersöker hur planeringen skett i de två fallen, om åtgärderna höjt attraktiviteten och säkerheten på platserna och även hur gångtrafikanterna där upplever det.För de båda fallstudierna har planerare intervjuats och kortfrågeintervjuer har skett med gångtrafikanter på respektive plats. Dessutom har egna observationer gjorts.Skvallertorget, en torgliknande korsning i Norrköping, är ett av Sveriges mest kända exempel på shared space.Götgatsbacken, en populär gågata i Stockholm har flera funktioner både som shoppingstråk och cykelstråk för cykelpendlare.

Vi vuxna känner igen en hel del schablonbilder i Harry Potter-böckerna; vi har stött på namnen och företeelserna förut i myter, religion och i symbolvärlden. Men de yngre läsarna med föga eller ingen tidigare läsvana, som troligtvis aldrig har stött på ?de gamla litterära motiven? tidigare, attraheras ändå av böckerna. Frågan jag därför ställer är om de unga läsarna enbart fascineras av äventyren, spänningen och humorn i böckerna. Eller om det finns något i människans inre som tilltalas av den dolda innebörden i texterna, som förmedlas av symbolerna och myterna i berättelserna.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Inom Svensk missbruksvård är 12-stegsprogrammet allmänt accepterat. Socialsekreterare och behandlare rekommenderar sina klienter att besöka AA- och NA-möten för att få hjälp med att hålla sig nyktra. Socialstyrelsen skriver att deltagande i AA tycks öka förutsättningarna för ett positivt utfall. Att programmet som till stora delar är andligt till sin karaktär rekommenderas och blir prejudicerande för missbruksvård i ett av världens mest sekulariserade länder väckte vårt intresse. Syftet med vår uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av överlåtelse och graden av nykterhet.

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7.