Sök:

Sökresultat:

380 Uppsatser om Dokumentera. - Sida 13 av 26

Informationssystem för krishantering

När samhället drabbas av stora olyckor och kriser är den lokala insatsen av betydande viktför att skadeutfallet ska bli så litet som möjligt. Detta ställer krav på en gemensamdokumentationsplattform för att främja samverkan med berörda aktörer samt effektiviserakrishanteringsarbetet. I Sverige har Krisberedskapsmyndigheten utvecklat WIS, ett verktygspeciellt anpassat för att hantera dokumentation före, under och efter en kris. Idag användsflera olika verktyg inom kommun och länsstyrelse för att dokumentera och hanteradokumentation vid krishantering, vilket lett till att WIS inte används i sin fulla kapacitet. Dengenomförda studien beskrev och analyserade hur länsstyrelse och kommun arbetar meddokumentation vid en krissituation och redogjorde även för eventuella orsaker till uteblivenanvändning av systemet WIS.

Säkrare budgivning med ny fastighetsmäklarlag?

Mäklarbranschen har varit omskriven i media de senaste åren och förra året presenterades det nya lagförslaget på en ny fastighetsmäklarlag. I dag finns det ingen lag som reglerar mäklarens skyldighet att uppvisa budgivningslista efter avslutad budgivning. Dock säger det nya lagförslaget: ?En fastighetsmäklare ska vara skyldig att dokumentera budgivningsprocessen och att överlämna dokumentationen till köparen och säljaren när överlåtelseavtalet är slutet, den ska också syfta till att hindra mäklaren att presentera luftbud och därigenom pressa upp priset.? Syftet med uppsatsen är att ta reda på om lagförslaget kommer att resultera i tryggare budgivningar. Vi vill även ta reda på hur mäklarna ställer sig till budgivningsförfarandet i den nya lagen samt om deras förtroende kommer att stiga hos presumtiva köpare.

Värdeskapande i försäljning av ett småhus : Vad i försäljningen genererar ett högre slutpris?

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad är meningsfullt att dokumentera?Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik och dess för- respektive nackdelar.

I skolan idag bygger lärandet främst på texter och genom boklig kunskap och alltmer sällan på förstahandsupplevelser. Syftet med undersökningen är att ta del av några verksamma pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Vilka fördelar respektive nackdelar anser de verksamma pedagogerna att det finns med att bedriva undervisningen utomhus och finner det också intressant att se på vilket sätt som de verksamma pedagogerna använder sig av naturen och utomhuspedagogiken som ett komplement till den vanliga undervisningen som ofta sker inom fyra väggar.För att nå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma pedagoger som arbetar i åldrarna ett till fem. Intervjuerna genomfördes på tre olika skolor inom samma kommun på de verksamma pedagogernas arbetsplats. Bärbar bandspelare användes för att dokumentera data.Resultatet av de fem intervjuerna påvisar att de verksamma pedagoger som intervjuats är eniga om att de skulle vilja vara utomhus mer och de anser att utomhuspedagogik kan användas som ett komplement till den vanliga undervisningen på ett flertal sätt, här nämns att det blir mer verklighetsbaserat, de olika sinnena aktiveras och eleverna får möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på flera olika sätt.

Från de värmländska skogarna mot nya landskap och dess musikaliska uttryck : En självobservation av hur jag som värmländsk spelman tar mig an och drar lärdom av estradmusiken från Hälsingland med noterna som ?mästare?

Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare.

Arbetsformer vid processkartläggning i praktiken : En undersökning med tolv svenska kommuner som exempel

Avsaknaden av positiva resultat av verksamhetsutvecklingar beror till stor del på en begränsadhelhetssyn inom organisationer. För att skapa en helhetssyn är det möjligt att kartläggaorganisationens processer, vilket kan göras i olika arbetsformer. Syftet med föreliggande studie äratt inventera vanligt förekommande arbetsformer för insamling, visualisering och dokumentering avverksamhetskunskap i en processkarta med en rad svenska kommuner som exempel. En kommunbedriver verksamheter inom flertal områden vilket innebär en mängd processer i behov avkartläggning. Utifrån egna och andras erfarenheter inom processkartläggning inom ramen för enkurs på universitetet och en kvalitativ intervju med en konsult inom processutveckling utformadesen enkätundersökning.

Samlingen på förskolan Lärandesituation eller rutin?

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

Talad kommunikation i matematikklassrummet : Den talade kommunikationens utrymme i och betydelse för lärande och bedömning i matematik.

Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Vad händer med barnkörerna? : Enkätundersökning riktad till kyrkomusikerna i Uppsala stift.

AbstractEva Larsson-Westin: Vad händer med barnkörerna? Enkätundersökning riktad till kyrkomusikerna i Uppsala stift. Uppsala: Musikvetenskap vt 2005. C-uppsats.Uppsatsens syfte är att dokumentera hur barnkör och barnkörledarroll i Uppsala stift utvecklats de senaste 15 åren och att ge en bild av dagens läge i stiftets barnkörer.Då ingen dokumentation avseende utveckling av Uppsala stifts barnkörer respektive barnkörledares arbetssituation tidigare gjorts, beslöt jag att undersöka situationen med hjälp av en enkät. Enkäten sändes under maj månad 2004 ut till samtliga  kyrkomusiker med tjänst i Svenska kyrkan i Uppsala stift, 181 personer.

Fysisk aktivitet efter skoltid : En studie på Östersunds kommuns 7:e och 9:e klassare

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara fysiskt aktiv efter skoltid.

Elevers agerande och kommunikation i IKT -stödda aktiviteter : En multimodal studie av matematikundervisning i årskurs 9

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Dokumentation, bedömning och betygssättning : Implikationer för undervisning

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Arbetstillfredsställelse och Shipboard Management - En studie av hur Shipboard Management-systemet påverkar arbetstillfredsställelsen hos seniorbefälen i Laurin Maritime AB

Arbetstillfredsställelse är ett av de mest studerade och omskrivna ämnena inom organisationspsykologi. En anledning till att det är så pass studerat är att anställda värderar sin trivsel på arbetsplatsen högt och ser arbetstillfredsställelse som ett mål i sig. Då arbetstillfredsställelse är av sådan vikt för anställda så är det intressant att veta vad ett företag gör för att de anställda ska känna sig tillfreds och nöjda på sin arbetsplats.Rederiet Laurin Maritime sköter driften av sina fartyg med hjälp av ett system som kallas Shipboard Management. Detta management-system är intressant att belysa ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom systemet i sig kan påverka seniorbefälens arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att undersöka arbetstillfredställelsen i Laurin Maritimes Shipboard Management-system med hjälp av Hackman och Oldhams arbetskaraktäristikamodell.Kandidatarbetet är i stort sett uppdelat i två delar.

Perioperativ omvårdnadsdokumentation Sjuksköterskans dokumentation på operationsavdelningen

Under senare år har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmärksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvårdnaden. Omvårdnadsdokumentationen har ofta varit spridd på många ställen i olika journalsystem. Den vårdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus på den rent medicinska omvårdnadsdelen jämfört med den omvårdnadsdokumentation som är relaterat till patientens lidande/välbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sämre förutsättningar för en god intraoperativ vårdrelation nästa gång patienten möter sjuksköterskan på en operationsavdelning. Förståelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat påverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.

En reflekterande praktiker- hinder och möjligheter med tematisk undervisning

Under vår avslutande vft prövade vi att arbeta tematiskt och ämnesövergripande och med skönlitteratur som en central kunskapskälla. Syftet var att försöka omsätta några av de teoribildningar som vi mött i den högskoleförlagda delen av vår utbildning till praktisk undervisningsverklighet genom att gå in i rollen som en reflekterande praktiker. Syftet var också att se hur de teorier som vi lärt oss på lärarutbildningen fungerar i praktiken. För att genomföra detta valde vi att planera, genomföra, dokumentera och analysera ett ämnesövergripande, erfarenhetspedagogiskt tema om vänskap i var sin årskurs sex under den avslutande vft:n på fyra veckor. I detta arbete beskriver och tolkar vi den undervisning i temat som Anna ansvarade för.

<- Föregående sida 13 Nästa sida ->