Idag finns det ett stort utbud av olika utbildningsalternativ, antalet alternativ har o?kat drama- tiskt sedan 1990-talet. Alla ho?gre utbildningar konkurrerar om att rekrytera nya studenter och att beha?lla sina nuvarande studenter (Broady, Bo?rjesson & Palme, 2002). Fo?retags intresse fo?r kundtillfredssta?llelse o?kar sta?ndigt enligt Gro?nroos (2008), da? det sa?gs att en no?jd kund a?r en lojal kund.

Syftet med denna undersökning är att studera olika ensemblelärares strategier för att öka elevernas delaktighet. Lärarna arbetar på gymnasiets estetiska program. Ett särskilt fokus ligger på inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet ställs följande frågor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, är alla elever delaktiga från starten? På vilket sätt förebildar ensemblelärarna? Hur kommunicerar ensemblelärarna med eleverna?Som metod används en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.

The aim of this Master's thesis is to examine what effect two different models of acquisition have on user satisfaction with information resources at academic libraries. The two models examined are the traditional model where a subject specialist librarian makes the selection, and the user-governed model where the larger part of the selection is based on user requests. The scope is the libraries of Roskilde University, which employs the traditional acquisition model and Malmö University, which employs the user-governed. Both libraries have a user-oriented approach to acquisition. The study encompasses a close examination of the acquisition policy through document analysis and interviews with the librarians in charge of acquisitions at each university, as well as a user-satisfaction survey among the professors and senior teachers on two faculties at each university respectively.

Antalet vårdtillfällen inom svensk intensivvård ökar och därmed också antalet överflyttningar från intensivvårdsavdelningen (IVA) till vårdavdelningar. Med kortare vårdtider och få intensivvårdsplatser ökar trycket ytterligare på vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenhet av att ta emot patienter från IVA. Den kvantitativa studien genomfördes på två västsvenska sjukhus där 61 avdelningssjuksköterskor fick besvara en enkät. Urvalet var av bekvämlighetstyp.Studiens resultat visar på att avdelningssjuksköterskor upplever att patienterna som kommer till avdelningar inte är färdigvårdade så att en patientsäker vård kan ges på vårdavdelningen.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt.

The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

This study investigates the individual usage of the Dublin Core metadata format in three Swedish Subject Based Information Gateways, SAFARI, Svenska miljönätet and Svesök. The authors also present the reader with an overview of the metadata concept and explains in particular the Dublin Core Element Set. The approach to the study is investigation of Dublin Core application from the viewpoint of three major issues, user friendliness, interoperability and quality control. The study includes an in-depth comparison of the three different metadata templates, as well as interviews with people in charge of the metadata production at the respective SBIGs and users of the respective SBIGs« templates. The study shows that the three SBIGs are more similar than they are different.

"Outstanding" or "They ought to know more about computers" : A study on computer support at university libraries.The main purpose of this study is to investigate the support computer users are given at university libraries. Further, the aim is to find out if the users thought they received the support that they needed. The study is carried out at two different university libraries. The data is obtained through interviews with the librarians, observations of the daily work at the information counters and questionnaires handled out to the users.The study indicates that variables such as knowledge, time and equipment play a central role in making the computer support successive. To a great extent the computer support is synonymous with information search, but it also deals with word processing and technical support connected with computer errors.

The aim of this Master's thesis is to investigate the importance of subject expertise for academic librarians in Skåne. Virtually all librarians in Sweden have studied other subjects besides library and information science (LIS) before becoming librarians, and in this thesis we ask what happens to this expertise. How many librarians can be said to have a good background in the subjects they are working with? Do academic librarians use their subject knowledge on the job? Does it make a difference what subject one has studied when it comes to job opportunities? What do librarians themselves think of the importance of subject expertise? We are also interested in finding out how subject expertise fits in with the growing professionalization of librarianship.A quantitative questionnaire was sent to 195 academic librarians at four different institutes of higher education in Skåne. A total of 107 librarians answered questions about their LIS education, subject background and current job as well questions on how important they perceived a subject background to be for themselves and for academic librarians in general.

Syftet med denna studie är att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berättande. White & Epston är de två terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins värld. En annan terapeut, vars namn är Jorge Bucay som är psykoterapeut använder sig av berättelser i sin terapimetod. Därför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nämnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

Informationsoperationer utgör idag en allt viktigare del i svenska internationella uppdrag. Inom informationsoperationer sorterar funktionerna Psykologiska operationer (psyops) och Civil-Militär samverkan (CIMIC). Enligt grundsynen för informationsoperationer skall CIMIC utgöra en stödfunktion åt psyops under internationella insatser. Dock är inte samarbetet mellan parterna närmare preciserat och beskrivet i Försvarsmaktens dokumentation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur funktionen psyops inom Försvarsmakten kan stöttas av stödfunktionen CIMIC vid en internationell insats.För att uppnå syftets ambition använder uppsatsen sig av en deskriptiv metod i syfte att empiriskt beskriva funktionernas karaktärer och egenskaper.

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen.