Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

The local wind band in Lilla Edet, Lilla Edets Musikförening, springs from work and activities in the late 19:th century. Since then, the band has developed from a brass sextet to mixed wind band. It has been an appreciated contribution to the society on festive occasions. Yet, it seems like the band more and more has lost it´s useful purpose. Also, the recruiting of new members has ceased, as the music school has trouble with attracting pupils to learn to play wind instruments.The reasons for this reduced interest are more then one.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

This is an explorative study about subject indexing of a special collection of books, administered by the John Andrén Foundation at the library of Ystad. The study summarises a number of theoretical perspectives as well as some practical instructions on how to carry out the task. Theories have been placed into five different groups according to their various approaches to subject indexing. These have been analysed in regard to their usefulness to the Andrén collection. The authors have tested and evaluated six practical models on a selection of books from the Andrén collection.

SammanfattningDenna rapport utreder hur ett pekskärmsanvändargränssnitt kan implementeras på Syntronic AB?s hård- och mjukvaruplattform baserad på ARM Cortex-M3.Ett pekskärmsanvändargränssnitt kräver två system, ett tryckkänsligtsystem för att detektera och positionera när användaren ger input till systemet och en skärm för att presentera ett grafiskt användargränssnitt.Rapporten börjar med att beskriva de tillgängliga teknikerna för pekpaneler och skärmar. Detta syftar till att ge djupare kunskap om de olika teknologierna och deras för- och nackdelar. Denna kunskap används sedan för att i samarbete med Syntronic AB utvärdera de olika teknologierna utifrån Syntronic AB?s krav.

Som en effekt av att Video On Demand (VOD) är på stark tillväxt vill June, som en leverantör av mjukvara för TV-branschen, förvärva kunskaper och utvärdera Windows 8 applikationer som plattform för en VOD-tjänst. June har sedan tidigare en webblösning för VOD och vill nu även jämföra och utvärdera bland annat kunskapskrav, tidsåtgång samt fördelar och nackdelar med en Windows 8 applikation ställt mot denna webblösning.Målen med examensarbetet kan delas in i tre delar; en där komplexitet och arbetsinsats vid Windows 8 applikationsutveckling utvärderas, en där verktygen som krävs för att utveckla en VOD-applikation utvärderas och sist att implementera en Windows 8 applikation för VOD.En Windows 8 applikation utvecklades och valda lösningsmetoder dokumenterades. Dokumentation och kunskap som förvärvats under utvecklingsfasen stod sedan som grund för de analyserande och utvärderande målen. Resultatet är en Windows 8 applikation som uppfyller de mål som satts upp för programmeringsdelen samt en analys och utvärdering som svarar mot målen för analysdelen. Ämnen som är centrala genom rapporten är Microsoft, WinRT, VOD, Smooth Streaming, PlayReady, Windows 8 applikationsutveckling samt data caching och utveckling av användargränsnitt i Windows 8..

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka hur individer upplever erfarenheter och hanteringen av dessa, efter en samverkansövning. Vidare är syftet att undersöka vilken mening de tillskriver erfarenhetshanteringen samt identifiera vilka faktorer som individer upplever utgör ett hinder och stimulerar erfarenhetshanteringen och lärandet. Vi har utgått från en fenomenologisk ansats där empirin har samlats in genom observation, fokusgruppsintervju och individuella intervjuer. Resultatet visar att deltagarna inte har en gemensam syn på vad erfarenhetshanteringen är och vad det syftar till. När det kommer till fallgropar för erfarenhetshanteringen så visar resultatet att stora övningar och hög arbetsbelastning, inget tryck på att omvandla erfarenheterna till konkreta åtgärder, frånvarande beslutsfattare, skuld och försvarsställning, samverkansproblematik och bristande förståelse för roller och ansvar samt bristande dokumentation och informationshantering utgör hinder för erfarenhetshanteringen.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, Dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares och rektorers uppfattning om skriftliga omdömen, hur införandet av dessa omdömen fungerat i fem F-5 skolor och att undersöka hur de skriftliga omdömena kan utformas enligt de intervjuade för att ge tydlig information till elev, förälder och skola. Resultaten baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer av lärare och rektorer och fem skriftliga omdömen. Enligt undersökningens resultat behövs tydligare riktlinjer från rektorernas sida och att elevens delaktighet möjliggörs genom att utformningen tar hänsyn till elevens ålder. Dessutom, visar undersökningen, att tid och resurser behöver avsättas för att stärka lärarnas kunskaper i ett gemensamt dokumentationsspråk, kunskaper i formativ bedömning samt färdigheter i att konkretisera mål att sträva mot i den pedagogiska planeringen. Enligt min utvärdering krävs kontinuerliga utvärderingar av verksamheten för att de rätta insatserna i implementeringsarbetet av de skriftliga omdömena ska kunna göras.

Den här studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, femoch sex få veta vilka minnen de har från sin förskoletid utifrån det som varit roligt och lärande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska läroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.Forskningsfrågorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de säger att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Utifrån analysen av 18 elevers berättelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns från ateljén, vad eleverna berättar att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Att återvända till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsområden än tidigare. Utifrån det eleverna berättat framträder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och där de också anser sig kunna lära sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen.

Med mitt arbete vill jag undersöka hur man arbetar med portfoliometodiken i textilslöjden och hur arbetet med portfolio kan underlätta för läraren att arbeta utifrån de direktiv som finns i kursplanen för slöjd. Undersökningen har genomförts i enkätform där textillärare som arbetar med portfoliometodiken har fått svara på ett antal frågor med olika svarsalternativ. I undersökningen har det framkommit att när man arbetar med portfolio i textilslöjden så sparas alla elevens arbeten. Den färdiga produkten har fotograferats och sparats tillsammans med elevens utvärdering och i de flesta fall även med lärarens kommentar. Däremot är det ingen som sparar någon bild på produkten under arbetets gång. Trots att fokus har flyttats från produkt till process i Lpo 94. Nästan samtliga lärare tycker sig se att portfolion hjälper eleven att se sin egen utveckling i slöjd, att den hjälper eleven att ta ansvar för sitt arbete samt att det är lättare att motivera eleven att skriva en utvärdering.

ABSTRACTIn an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.