IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska Dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska Dokument och nationella målDokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området. Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa Dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i Dokumenten för att utöka och tydliggöra elevDokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa Dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Ansvaret för djurskyddsfrågor i Sverige flyttades från kommunal nivå till länsstyrelserna ijanuari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer från kommunerna sattes samman pålänsnivå. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlättasamarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinärenheten i SkåneDokumenterar sina rutiner i så kallade SGV- Dokument, vilket betyder Så Gör Vi ?Dokument.Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- Dokument innehållande handläggningsrutinerför ärenden gällande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmänna råd för hurman på ett bra sätt arbetar fram välgrundade rutinDokument.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-Dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och Dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett Dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs Dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden.

I denna rapport presenteras ett sätt att detektera handskrivna ordobjekt i inskannade Dokument. Rapporten belyser också några av de problem som förekommer vid detektion av handskrivna ordobjekt. Detektionen görs med hjälp av en indelning av bilden i rektangulära regioner. Därefter används enmaskininlärningsalgoritm för att klassificera regionerna som antingen handskriven text eller övrigt.För att klassificera en region behövs mätvärden för en region, såsom area, som en algoritm kan använda. De flesta som testas och används i denna rapport har använts tidigare för att detektera handskriven text.

Tolkning av styrDokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala Dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala Dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i Dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.

Titel: Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sverigesstatliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppetvarumärke.Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson.Handledare: Magnus Fredriksson.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: Vårterminen 2011.Antal ord: 15 580 ord.Nyckelord: Varumärke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektorSyfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhåller sig till begreppet varumärke.Metod: Vi har i vårt examensarbete valt att basera undersökningen på en kvantitativ innehållsanalys.Material: Materialet i undersökningen består av varumärkesrelaterade Dokument som begärts in från 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna.Huvudresultat: Våra huvudresultat pekar på att endast en tredjedel av våra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingår i ett komplett varumärke. Vi kom framtill att de Dokument som bäst påvisar varumärkets essens varkommunikationsDokumenten. 57 % av de tillfrågade förvaltningsmyndigheternavisade sig ha kommunikationsDokument,men endast 72 % av dessa Dokument påvisade ett komplett varumärke. I förhållande till detta och i jämförande syfte,undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade både kommunikationsDokument som påvisade ett komplett varumärke och en visuell profilmanual.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett Dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Det talas mycket om ?en skola för alla? i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ?en skola för alla? och hur de används och beskrivs i några betydande skolDokument.

IT-företaget Medius tillhandahåller en produkt för ärendehantering, Medius Flow. I denna produkt finns ett visst stöd för Dokumenthantering, närmare bestämt en möjlighet att klassificera Dokument och lagra dem via Medius Flow. En av Medius kunder har efterfrågat mer funktionalitet och möjligheter att kunna sätta rättigheter på Dokument, alltså bestämma vem som ska ha tillgång till ett specifikt Dokument.Examensarbetet har gått ut på att undersöka olika lösningar för att implementera Dokumenthantering i Medius Flow, utvärdera dessa och sedan implementera den lösning som verkar vara bäst.Efter att en kundintervju utförts framkom krav på systemet i form av bland annat utökade rättighetsfunktioner, möjlighet att skapa arbetsflöden och att man lätt ska kunna hitta Dokumenten.Tre olika lösningsförslag togs fram. Det första gick ut på att vidareutveckla den Dokumenthantering som finns i Medius Flow idag. Det andra gick ut på att använda sig av ett tredjepartsDokumenthanteringssystem och sedan bygga en integration mellan Medius Flow och detta system.

Den svenska Försvarsmakten brukar fråga sig om den är tillräckligt interoperabel för att kunna delta i internationella insatser. En minst lika berättigad fråga borde vara om den är tillräckligt interoperabel, mellan sina försvarsgrenar, för att kunna genomföra självständiga operationer utifrån teorin om gemensam krigföring. Den bristande förmågan till gemensam krigföring i försvarsmakter generellt och för Sveriges Försvarsmakt specifikt utgör uppsatsens grundläggande problem. Genom att anpassa och skapa ett analysverktyg utifrån Codners och Sjöbloms interoperabilitetsteori har Försvarsmaktens Dokument analyserats för att belysa eventuella svagheter kopplat till gemensam krigföring och nationell interoperabilitet mellan mark- och flygstridskrafterna. Undersökningen visar på svagheter kopplat till den anpassade interoperabilitetsteorin och Försvarsmaktens styrande Dokument.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett Dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.