Detta examensarbete behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar på relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI är ett sätt att elektroniskt överföra standardiserade Dokument på, från ett datasystem till ett annat, utan eller med begränsad mänsklig inblandning.Arbetets syfte är att belysa viktiga aspekter angående EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhållande och krav som råder mellan en grossist och dess leverantörer, såsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten är fördelad samt hur framtiden påverkar. Undersökningen baseras på intervjuer från sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI används i första hand till att hjälpa företagen att rationalisera sin verksamhet. Främst är det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som är huvudvinsterna.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna Dokument från LFV.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella Dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolorna och Barn- och utbildningsnämnden i en kommun formulerar sig i skriftliga Dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket när det gäller målstrategier för att så många som möjligt av eleverna ska nå de nationella målen. Ett delsyfte var också att belysa på vilka grunder elever ska få eller får stöd. Metoden som användes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, där vi använde årsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar från de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnämndens årsredogörelser för åren 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej når målen får ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och värdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett Dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta Dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

För att på ett effektivt sätt kunna konstruera komplexa lösningar för webben krävs det tekniker med stora krav på förändringsbarhet. Det gäller att de tekniker som används ger utrymme till att dynamiskt modifiera sidor, och att alltför statiska lösningar undviks då dessa oftast resulterar i att senare uppdateringar försvåras. Andra krav som ställs är kraven på hastighet. För att en teknik skall accepteras räcker det sällan med att den endast bidrar till en dynamisk lösning. Den skall även öka prestanda hos applikationen.

Flygbolaget NextJet fick i januari 2012 eget Part-145 godkännande för att till en början bedriva linjeunderhåll. Detta examensarbete har gått ut på att skapa ett förslag för hur A-checkspaketen kan se ut för flygplanstypen SAAB 340. För att göra detta, gavs det av NextJet flera manualer och Dokument kring SAAB 340. Processen har därefter delats upp i fyra olika faser för att slutligen få det önskade resultatet. I fas ett gjordes en initial kartläggning av de enskilda arbetena, s.k.

I denna kandidatuppsats har syftet varit att undersöka hur vi kan förstå retoriken kring eleven i olika Dokument med koppling till skolans verksamhet samt vilka elever som skapas i denna retorik. De frågeställningar som konstruerats för att besvara syftet är i vilken kontext denna retorik kan ses, vad det är som framkommer, hur det framkommer och vad det är som utelämnas i denna retorik samt vad denna retorik syftar till.  Därför har en diskursanalys i en foucaultisk anda gjorts av Dokument med kopplingar till just skolans verksamhet. Denna diskursanalys pekar på att skapandet av eleverna i Dokumenten är kopplat till en ekonomisk diskurs som naturliggör olika krav som ställs på individen. De elever som efterfrågas i Dokumenten är tänkta att leva upp till dessa krav och bli en del av en självreproducerande, ekonomisk vinstmaskin. Denna ändamålsenlighet, förväntningar, prestation och ekonomisk vinst leder till ökad styrning och kontroll för att säkra avkastningen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det Dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka rektorernas och de offentliga kommunala styrDokumentens syn på yrkeslärares kompetensutveckling i två kommuner. Vidare är syftet att undersöka hur kompetensen kartläggs, samt hur kompetensutveckling planeras, finansieras och utvärderas för yrkeslärare i gymnasieskolan. Metoder som använts för att samla in data i denna fallstudie är analys av Dokument samt kvalitativa, individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer. De Dokument som analyserats är de lokala styrDokumenten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur Dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer? Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är.

Med utgångspunkt ur internationellt samarbete i Arktisregionen, analyserar och jämför denna studie de två samarbetsinstitutionerna Arktiska rådet och Barentsrådet. Syftet med studien är att analysera vilka åtgärder och riktlinjer som institutionerna vidtagit och beslutat om för att hantera frågor gällande regionens ursprungsbefolkning, samt att analysera och bedöma samarbetets effektivitet. Studien bygger på ett etablerat teoretiskt ramverk om internationella regimer och analysen täcker tidsperioden från institutionernas grundande till och med år 2011. Studien använder sig av kvalitativ textanalytisk metod för att undersöka och analysera de båda institutionernas officiella Dokument. Resultatet av studien visar att Arktiska rådets samarbete gällande ursprungsbefolkning bedöms som effektivt, medan Barentsrådets samarbete kring ursprungsbefolkning bedöms som ineffektivt..

Syftet med uppsatsen har främst varit att utreda hur riskerna för fåglar och fladdermöss hanteras i tillståndsprövningen av vindkraft. Vindkraft brukar ofta beskrivas som den miljövänligaste energikällan som finns eftersom vinden är förnybar, inhemsk och gratis. Ett vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp eller avfall under driften och efter ca åtta månader har lika mycket energi producerats som går åt för tillverkningen av verket. Utifrån ett globalt perspektiv skulle de flesta gynnas av att andelen förnybara energikällor ökade eftersom det skulle minska utsläppen av klimatstörande gaser. För att underlätta utbyggnaden av vindkraft har svenska politiker bland annat tagit bort den tidigare dubbelprövningen och ändrat gränserna mellan anmälan och tillstånd.

I denna rapport kommer arbetet med att ställa upp en RELAP5-modell för analyser av kylmedelsförluster att presenteras. Olika tillvägagångssätt och filosofier kommer också att behandlas. Arbetet har koncentrerats mot Forsmark 1 och 2 varför dessa två kommer att diskuteras mer ingående. Driften behandlas i korta ordalag medan säkerhetssystemen och dess funktion beskrivs mer utförligt. Modellen som har ställts upp ska användas för att generera underlag för probobalistisk säkerhetsanalys och har validerats mot deterministiska analyser.

SammanfattningDen här uppsatsen är skriven för att undersöka vad gymnasieelever anser om en eventuell bedömning av ordning och uppförande i den svenska skolan. Den huvudsakliga forskningsfrågan är: skiljer sig elevernas uppfattningar inom ämnet beroende på om de går ett yrkesförberedande program eller ett studieförberedande program? Genom en enkätundersökning som totalt 127 elever från 3 gymnasieskolor i Gävleborgs län fyllt i har jag fått fram min empiri. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen visar att elever från yrkesförberedande program är mer för en bedömning av ordning och uppförande än elever från studieförberedande program.     De har den gemensamma åsikten att bedömningen skall ske som ett separat Dokument.