Sök:

Sökresultat:

1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 45 av 97

Evidensbaserad praktik : Socialt fÀltarbete i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Bevarande av biologisk mÄngfald i naturreservat och Natura 2000-omrÄden : en jÀmförelse

I det moderna samhÀllet, som tydligt prÀglats av de senaste Ärtiondenas nÀrmast explosiva utveckling av den digitala vÀrlden, kÀmpar myndigheter som Försvarsmakten allt mer med sin kommunikation och möjligheten att sprida sina egna narrativ.Framför allt har framvÀxten av de sociala medierna och deras sÀrstÀllning som informationsspridare pÄverkat hur myndigheter idag kommunicerar med allmÀnheten. Mot bakgrund av detta stÀlls frÄgan huruvida svenska försvars- och sÀkerhetspolitiska bloggara bör ses som utmanare till, eller en tillgÄng för, Försvarsmakten i dess strÀvan att kommunicera med medborgarna.Studien tar sin grund i en kvalitativ innehÄllsanalys, kompletterat av en kvantitativ analys, av blogginlÀgg publicerade under en sex veckor lÄng tidsperiod under vÄren 2014 av tvÄ oberoende svenska försvarspolitiska bloggare, Wiseman's Wisdoms och Skipper. Dessa analyseras utifrÄn tre gemensamma nÀmnare, tidsfokus, samhÀllsreform och försvarsmaktsperspektiv, deducerade frÄn Försvarsmaktens dokument  Direktiv för Försvarsmaktens strategiska kommunikation 2013:1 samt  PM Försvarsmaktens Centrala budskap och talepunkter.Resultatet av studien visar att de bÄda bloggarna generellt förhÄller sig vÀl till Försvarsmakten med utgÄngspunkt i de identifierade gemensamma nÀmnarna. Vidare konstateras att dessa utgör ett tydligt stöd för Försvarsmakten i den försvarspolitiska debatten. Studien avslutas med en diskussion om vad som kan vara de bakomliggande orsakerna till resultaten och vad konsekvenserna av de samma kan bli..

WERA - ny modell för riskbedömning vid Scania CV AB

Bakgrund och mÄl: I dagslÀget har Scania inget vedertaget samlat tillvÀgagÄngssÀtt för att, i den dagliga verksamheten, arbeta med riskbedömning av arbetsmiljöfaktorer. Scania har köpt ett riskhanteringssystem för bedömning av fysiska arbetsmiljörisker och vill undersöka om metoden Àr tillÀmpbar inom företaget. Modellen heter SARA- Samlad Riskbedömningar Arbetsplatser. Syftet med examensarbetet var att utvÀrdera Scanias möjligheter att arbeta kontinuerligt och systematiskt med riskanalyser av arbetsmiljöfaktorer enligt den metod som SARA beskriver och definierar och utveckla en anpassad version av SARA, utformad för Scanias förutsÀttningar. Den Scania-anpassade versionen av SARA fick den preliminÀra titeln WERA - Work Enivronment Risk Assessment.

MilitÀra resurser i polisiÀra sammanhang : Om militÀra befogenheter inom polisiÀra insatser

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges sĂ€kerhet. I denna föreslĂ„r man bland annat att polisen skall kunna fĂ„ stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot vĂ€l av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militĂ€r personal om de skulle deltaga i polisiĂ€ra situationer i fredstid.

God redovisningssed i kontrollbalansrÀkningar ? Klassificering och vÀrdering av immateriella tillgÄngar

KontrollbalansrÀkningen Àr ett borgenÀrsskydd vars funktion Àr att sÀrskilja livsdugliga företag frÄn de som inte Àr det. FrÄgan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgÄngar. Vilka tillgÄngar som tas upp och hur tillgÄngarna vÀrderas fÄr dÀrmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsÀtta existensen. Lagen ger ingen nÀrmare beskrivning för hur redovisning av tillgÄngar ska ske, utan hÀnvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir sÄledes viktigt för att avgöra nettotillgÄngarnas storlek och i förlÀngingen företags livsduglighet.

Hur ett externt tryck leder till en intern handling : En fallstudie pÄ VÀxjö kommun, Europas grönaste stad

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhÀlle dÀr skandaler och utmÀrkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. NÀr ett externt tryck uppstÄr förÀndras rÄdande samhÀllssyn och pÄverkar organisationers strategiska handlande mot upprÀtthÄllande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva VÀxjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstÄtt genom en utmÀrkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien bestÄr av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgÄr ifrÄn granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar pÄ hur kommunen bemött det externa trycket utmÀrkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrÄn strategisk anpassning mot det externa trycket. DÄ tvÄ externa tryck motsÀger varandra visar kommunens handlande pÄ en anpassning mot det som anses skapa mÄluppfyllelse.

Introduktionsprocessen hos Handelsbanken : En studie om styrning och socialisering för att skapa en "handelsbankare"

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur pÄverkar Àven arbetsgruppens och organisationens totala resultat. UtgÄngspunkten för studien Àr arbetslivets förÀndrade förutsÀttningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att Àven introduktionen antas ha fÄtt en mer framtrÀdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar pÄ att fördjupa sig i hur detta har pÄverkat introduktionsprocessen av nyanstÀllda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanstÀllda, försöker pÄverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, vÀrderingar och arbetssÀtt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information frÄn organisationens hemsida, tillhandahÄllna dokument samt intervjuer som dÀrefter tolkats och analyserats med hjÀlp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen Àr att Handelsbanken anvÀnder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanstÀllda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstÀmmer med organisationens behov.

Implementation av en COLLADA inlÀsare för Agency9

Behovet av mÀngden grafiska detaljer i spel och realtidsapplikationer ökar i och med intÄget av nyare och kraftfullare hÄrdvara. Detta sÀtter mera press pÄ grafiker. Det finns ett behov av att simplifiera processen med att flytta stora datamÀngder frÄn olika editorer (Maya, 3dsMAX, Blender, mm), processa denna information och presentera det pÄ skÀrmen utan att lÄsa sig fast vid en specifik editor. COLLADA Àr ett steg mot detta mÄl. Hur kan COLLADA implementeras i grafikmotorn AgentFX, utvecklad av Agency9? Detta examensarbete presenterar ett tillvÀgagÄngssÀtt genom Java och COLLADA med JAXB att implementera stöd för COLLADA i AgentFX, för att rendera komplexa scener byggda i Maya Unlimited 6.5.

Mentorskap i grundskolan : - ett sÀtt att utveckla verksamheten i riktning mot uppdragen?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

Inkompatibla elektroniska meddelanden: Mottagande och ansvarsfördelning

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstÄr nÀr ett avtal skickas i via elektronisk post som blir olÀsligt för mottagaren pÄ grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande Àr inkompatibelt, nÀr ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen Àr skriven med pappersbaserade dokument som utgÄngspunkt och att det dÀrför finns en möjlighet att de lösningar som gÀller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte Àr lika lÀmpliga vad gÀller elektroniska meddelanden. PÄ ytan torde det inte vara nÄgra problem, eftersom bÄde en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom omrÄdet mestadels tyder pÄ att de skillnader som kan uppstÄ inte gör en sÀrskild lagstiftning nödvÀndig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebÀr framkommer det dock att det Àr ett fenomen som inte kan jÀmföras blint med liknande situationer dÀr pappersbrev anvÀnds.

Perspektiv pÄ perspektiven - En diskursiv studie av Malmö högskolas tre perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle

Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Den nya gymnasieskolan 2011 : Gymnasiereformen utifrÄn ett utbildningshistoriskt perspektiv och ett livslÄngt lÀrandeperspektiv

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som trĂ€der i kraft i höst (2011) Ă€r det viktigt att sĂ€tta sig in i de förĂ€ndringar som reformen innebĂ€r. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan Ă€r. Detta har analyserats utifrĂ„n ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förĂ€ndringarna ett större sammanhang och utifrĂ„n ett livslĂ„ngt lĂ€randeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslĂ„nga lĂ€rande. Analysen har gjorts genom studier av dokument pĂ„ den politiska nivĂ„n och den operationaliserande nivĂ„n, dĂ€r bland annat Skolverkets publiceringar ingĂ„r. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslĂ„ngt lĂ€rande har studerats för att sĂ€tta förĂ€ndringarna i ett större perspektiv.

Ett levande dokument

VÄr studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat tvÄ förskolor i tvÄ olika omrÄden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer pÄ dessa tvÄ förskolorna. Intervjuerna Àr semi-strukturerade, dÄ vi agerat moderatorer och enbart stÀllt frÄgor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vÄr analys och vÄrt resultat.

Elevernas syn pÄ sitt schema

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

En undersökning om buller som stressfaktor i förskolan.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->