Sök:

Sökresultat:

1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 4 av 97

Gammalt vin i nya lĂ€glar? Är PRS-initiativet endast en nydaning av tidigare strukturanpassningsprogram?

Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.

Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Utforma ett förenklat arbetsverktyg för EASAs regelverk 2042/2003 med tillhörande AMC och amendments

Rapporten handlar om ett examensarbete utfört av tvÄ studenter vid MÀlardalens högskola i VÀsterÄs. Examensarbetet gÄr ut pÄ att utveckla och konstruera ett dokument som innehÄller EASA Part M sektion A med tillhörande AMC och amendments. Dokumentet skall vara enkelt att jobba med genom att navigera i med hjÀlp av hyperlÀnkar, anvÀndning av kortkommando i PDF-programmet samt innehÄlla beskrivningar av skÀlen bakom tillförda Àndringar (amendments) av Förordningen 2024/2003. I arbetet ingÄr Àven tvÄ Guider. Den ena handlar om vÀgledning till hur man kan uppdaterar i huvuddokumentet (EASA Part M och relaterade AMC) och den andra Guiden Àr en presentation som hjÀlper till att hitta rÀtt i EASAs webbsida.MÄlgruppen Àr studenter och eventuellt flygbolag, dÀrför blev vÄr uppgift framförallt att skapa ett pedagogiskt dokument.

Framtagande av modifieringsunderlag för installation av ny dörr till galley G1, compartment 105 pÄ SAS B737-700/-800

SAS har 22 stycken Boeing 737-700/800. I dessa finns ett skÄp i köket som har stÄtt tomt sedan kaffekokarna tagits bort för en tid sedan. Utrymmet har inte kunnat utnyttjas eftersom det varken finns nÄgon tillslutande dörr, eller skydd för elektroniken och kablaget som finns lÀngst in.Detta examensarbete handlar om framtagandet av en dörr och skyddsplÄt som möjliggör för kabinpersonalen att anvÀnda förvaringsutrymmet. För att modifieringen ska bli godkÀnd har arbetet gjorts i enlighet med kraven som finns i EASA CS-25. DÀrtill har arbetet innefattat 3D- modellering i CAD-programmet SolidWorks frÄn konceptstadiet till den slutgiltiga konstruktionen.

Kryptering av dokument för överföring via telenÀtet

Allt fler tjÀnster och arbeten sker med datorers hjÀlp, inte minst vad betrÀffar hantering av dokument av olika slag. Det Àr nuförtiden inte nÄgot ovanligt att exempelvis bokföringen i ett företag sker mha en dator. Med andra ord sÄ skapas idag vÀldigt mÄnga olika typer av sÄ kallade elektroniska dokument i vÄrt samhÀlle. LikvÀl som med den Àldre typen av dokument Àr mÄnga av dessa vÀldigt viktiga och behöver sÄledes förvaras pÄ ett sÀkert sÀtt.Ett sÀtt att kunna erbjuda en sÀker förvaring av elektroniska dokument Àr att lagra dessa i en arkivcentral som Àr speciellt designad för att kunna erbjuda en sÄdan sÀker förvaring. För att anvÀndaren av en sÄdan arkivcentral skall kunna skicka över respektive hÀmta sina dokument krÀvs ett system för dokumentöverföring som kan hantera denna process.

Mitt barn föddes för tidigt : En kvalitativ intervjustudie om förÀldrars erfarenheter av att fÄ ett för tidigt fött barn som mÄste vÄrdas pÄ neonatalavdelning

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.

"Formen har inte riktigt landat Àn"

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att göra en undersökning kring grundskollÀrare som undervisar i samhÀllsorienterade Àmnen frÄn Ärskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet Àr Àven att se hur dessa resonemang överensstÀmmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom omrÄdet. Resultaten visar att lÀrarna upplever en brist pÄ ledning frÄn Skolverkets hÄll hur dessa dokument ska anvÀndas samt hur dessa Àr utformade. Pedagogerna upplever ocksÄ att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbÀttra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar pÄ att lÀrarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stÀmmer vÀl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010)..

Framtagning av rutiner för enhetlig och  effektiv handlÀggning : ? Förvildade och/eller hemlösa katter i SkÄne lÀn

Ansvaret för djurskyddsfrÄgor i Sverige flyttades frÄn kommunal nivÄ till lÀnsstyrelserna ijanuari 2009. Arbetsgrupper av djurskyddsinspektörer frÄn kommunerna sattes samman pÄlÀnsnivÄ. Omorganiseringen ledde till ett behov av enhetliga rutiner för att underlÀttasamarbetet i och emellan arbetsgrupperna. Djurskydds- och veterinÀrenheten i SkÄnedokumenterar sina rutiner i sÄ kallade SGV- dokument, vilket betyder SÄ Gör Vi ?dokument.Syftet med detta arbete var att ta fram ett SGV- dokument innehÄllande handlÀggningsrutinerför Àrenden gÀllande förvildade och/eller hemlösa katter och att ta fram allmÀnna rÄd för hurman pÄ ett bra sÀtt arbetar fram vÀlgrundade rutindokument.

Idéer om integration och demokrati inom Bryssels korridorer : - En kvalitativ textanalys av fem EU-dokument

Det rÄder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergrÀva medlemsstaternas suverÀnitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet frÀmst Àr en frihandelsförening. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frÄgor rörande EU:s framtida integration, samt kring frÄgor rörande demokrati. Det material jag analyserar Àr ett urval av EU-dokument, dÀr jag med kvalitativ textanalys, utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av tre stycken integrationsteorier, försöker förstÄ hur EU:s institutioner ser pÄ unionens framtida integration samt frÄgor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mÄngfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frÄgor pÄ högsta EU-nivÄ.

Pigtittaren : Ett kunskapsunderlag till Skansens snickeriverkstad

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

Unga homosexuella mÀns maskulinitet och avkriminalisering : En problematisering av unga homosexuella mÀns maskulinitet Ären 1933-1944 genom kvalitativ textanalys av statliga dokument

Undersökningens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rÄdande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhÀva de homosexuella mÀnnens karaktÀrstecken, d.v.s. utmÀrkande egenskaper, kÀnnetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktÀriserade mÀnnen i kÀllmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och vÀrderingar i de skrivna orden.

Detektion av handskrivna ordobjekt i inskannade dokument

I denna rapport presenteras ett sÀtt att detektera handskrivna ordobjekt i inskannade dokument. Rapporten belyser ocksÄ nÄgra av de problem som förekommer vid detektion av handskrivna ordobjekt. Detektionen görs med hjÀlp av en indelning av bilden i rektangulÀra regioner. DÀrefter anvÀnds enmaskininlÀrningsalgoritm för att klassificera regionerna som antingen handskriven text eller övrigt.För att klassificera en region behövs mÀtvÀrden för en region, sÄsom area, som en algoritm kan anvÀnda. De flesta som testas och anvÀnds i denna rapport har anvÀnts tidigare för att detektera handskriven text.

Estetisk verksamhet : En frÄga om bedömning

Tolkning av styrdokument Àr del av en lÀrares vardag, men innebÀr för den skull inte att det Àr en enkel uppgift. Ett av de krav som lÀrare mÄste uppfylla med sin undervisning Àr att utbildning ska vara likvÀrdig varhelst i landet den anordnas. Det Àr just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvÀrdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och dÄ specifikt inom Àmnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i tvÄ lÀn med förfrÄgan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrÄn vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvÀrdiga dessa kan sÀgas vara.

Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppet varumÀrke.

Titel: Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sverigesstatliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppetvarumÀrke.Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson.Handledare: Magnus Fredriksson.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VÄrterminen 2011.Antal ord: 15 580 ord.Nyckelord: VarumÀrke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektorSyfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppet varumÀrke.Metod: Vi har i vÄrt examensarbete valt att basera undersökningen pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Materialet i undersökningen bestÄr av varumÀrkesrelaterade dokument som begÀrts in frÄn 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna.Huvudresultat: VÄra huvudresultat pekar pÄ att endast en tredjedel av vÄra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingÄr i ett komplett varumÀrke. Vi kom framtill att de dokument som bÀst pÄvisar varumÀrkets essens varkommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrÄgade förvaltningsmyndigheternavisade sig ha kommunikationsdokument,men endast 72 % av dessa dokument pÄvisade ett komplett varumÀrke. I förhÄllande till detta och i jÀmförande syfte,undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade bÄde kommunikationsdokument som pÄvisade ett komplett varumÀrke och en visuell profilmanual.

?I samarbete med...?Hur sponsrade blogginlÀgg pÄverkar bloggares trovÀrdighet

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->