Sökresultat:
1452 Uppsatser om Dokumentćtervinning - Sida 15 av 97
Miljöeffekter inom vÀgplanering : En utvÀrdering av den samlade effektbedömningens styrkor och svagheter
Detta arbete har genomförts i samarbete med VÀgverket Region Mitt med syfte att utvÀrdera hur bedömningen i de samlade effektbedömningarna Àr genomförda. En samlad effektbedömning Àr ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vÀgprojekt kommer medföra utifrÄn befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrÄn en upprÀttad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska bÄde de effekter som kan vÀrderas monetÀrt och de som inte kan vÀrderas ingÄ. Ett flertal miljöeffekter som pÄverkan pÄ naturmiljö, markansprÄkstagande och barriÀreffekter Àr svÄra att vÀrdera monetÀrt och hamnar dÄ under ej prissatta effekter.
"ĂndĂ„ vill vi tala om en kris" : Problematiken kring konfirmationens utveckling och förĂ€ndrade betydelse 1942-2000
Uppsatsen behandlar konfirmationen inom Svenska kyrkan och dess förÀndrade teologiska betydelse. Materialet strÀcker sig frÄn handboken 1942 till det senaste nytrycket av "Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete" Är 2000 och utgörs av i första hand kyrkans offentliga dokument. Fokus ligger pÄ konfirmationsgudstjÀnsten och dÀrtill hörande ritual..
En del av sammanhanget : Chefens roll i att introducera nya medarbetare
Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya medarbetare och hur detta pÄverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien Àr uppdelat i tvÄ teoretiska teman; de hÄrda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta Àr en kvalitativ studie och resultatet Àr baserat pÄ sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder pÄ att vikten vid en introduktion ligger pÄ arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.
TeknikÀmnet i den svenska grundskolan 2014
TeknikÀmnet Àr idag ett skolÀmne som kan ses som oklart odefinierat dÄ det inte finns nÄgon entydig beskrivning avseende Àmnets innehÄll. Detta framgÄr Àven i ett internationellt perspektiv. Oklarheter gör det svÄrt för elever och lÀrare att överblicka teknikÀmnet avseende mÄl och undervisning. Detta kan Àven utlÀsas frÄn en pÄgÄende granskningsinspektion av Skolinspektionen. Samtidigt Àr teknik helt klart ett framtidsÀmne med stor betydelse för samhÀlle, skola och elever.
Arbetet har som utgÄngspunkt haft följande frÄgestÀllning:
Hur ser teknikÀmnets stÀllning ut i den svenska grundskolan utifrÄn lÀrarkompetens och utvecklingsmöjligheter 2014?
Arbetets metodik bygger pÄ kvalitativa datainsamlingar frÄn olika dokument.
Alla vet vÀl vad kommunikation stÄr för - eller? En hermeneutisk textanalys kring kommunikation i samverkan mellan myndigheter
Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.
Kommunikation och Institution : En fallstudie av Uppsala Universitet
I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..
Vad Àr ett brottsoffer? -En kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer
Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.
Planering för gÄng- och cykeltrafik vid externa köpcentrum : en studie med Nova Lund som exempel
Hur tar sig mĂ€nniskor utan tillgĂ„ng till bil till externa köpcentrum? Ăr det meningen att som gĂ„ende eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som stĂ„r parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bĂ€sta" parkeringsplatsen? MĂ„let med detta arbete Ă€r att undersöka om, och i sĂ„ fall hur, det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmĂ€rksamma att det ofta finns problem i planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet Ă€r att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gĂ„ng- och cykelvĂ€gar vid externa köpcentrum sker. FrĂ„gestĂ€llningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gĂ„ng- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det dĂ„? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafik generellt och dĂ€rmed ocksĂ„ vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafik bĂ„de generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som gĂ„r eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbĂ€ttras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och dĂ€rmed gĂ„ng- och cykeltrafiken har gjorts.
Utveckling av underhÄllsprogram för Piper PA-31 Navajo
Denna rapport Àr resultatet av det examensarbete som utförts vid European Flight ServiceAB i SÀve, Göteborg vilket behandlar arbetet med framtagning av ett underhÄllsprogram tillflygplanet Piper PA-31 Navajo, SE-GVZ.Syftet med examensarbetet har varit att skriva ett komplett underhÄllsprogram till enPiper PA-31 för European Flight Service. Flygplanet har dÀrtill inte nyttjats sedan 2009 blandannat pÄ grund utav att dÄvarande underhÄllsprogram inte reviderats. European Flight Servicehar ambitionen att Äterta SE-GVZ i bruk vilket den tekniska organisationen ansvarar för.Rapporten beskriver i stora drag grunderna för ett underhÄllsprogram, tillvÀgagÄngssÀttet ochdet resultat som framkom utav arbetet.En operatör skall sÀkerstÀlla att flygplanet underhÄlls i enlighet med operatörens programför flygplansunderhÄll och skall i detalj beskriva allt underhÄll som krÀvs inklusiveunderhÄllsintervaller. Ett underhÄllsprogram Àr ett myndighetskrav vilket krÀver attoperatören har ett giltigt program för respektive flygplan. Programmet skall, för att bligodkÀnt av den lokala myndigheten, baseras pÄ ett antal dokument och innehÄlla krav ochrekommendationer frÄn framförallt myndighet och tillverkare.
Analys, design och implementering av Orbit ones dokumenthanteringssystem
This report describes the development of a system for controlling documents.
The report
starts with a problem description which the company wants an intranet-based
solution
for. The report then continues to describe the development phase for the
different parts
of the system which results in a complete system.
The company that wanted this system is called Orbit One and is located in
Ronneby,
Sweden. They have had a problem with old documents circulating in different
versions
and in different binders. Now thanks to their new system they can access their
documents easy and on demand through their intranet..
Ritning av industribyggnad med dokumentation av elcentraler
Vid vissa tillfÀllen kan man som elektriker behöva bryta strömmen snabbt för en fastighet, pÄgrund av olika faktorer. Finns dÄ inte nÄgot dokument som visar var centralerna Àr placerade i fastigheten, vilka centraler som Àr aktiva eller vilken central som Àr huvudcentral medför det ett problem. För att underlÀtta detta har YIT bett oss att rita ett nytt huvudledningsschema för en industrifastighet pÄ Tenngatan 11 i Norrköping.DÄ de ritningar som redan finns pÄ fastigheten Àr gamla och inte omfattar ombyggnader i lokalerna ska en ny planritning pÄ fastigheten göras dÀr vi Àven dokumenterar var alla centraler och undercentraler Àr placerade. Den nya planritningen kommer Àven att medföra att fastighetsÀgaren fÄr de exakta ytorna pÄ de olika lokalerna..
?Nytt avtal löser problemen? En diskursanalytisk studie av Sveriges byggindustriers argumentation för förÀndring av byggnadsavtalet
Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) Àr kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vÄrt intresse har riktats mot BI:s strÀvan för förÀndring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat pÄ hur argumentationen kring denna strÀvan förstÀrks respektive försvagas genom det sÀtt texten i de valda dokumenten Àr uppbyggd.Metod:Vi har anvÀnt diskursanalys som angreppssÀtt med utgÄngspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi anvÀnt de tvÄ första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjÀlp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat pÄ i vilken kontext texten Àr producerad och kan förstÄs.
Test av OCR-verktyg för Linux
Denna rapport handlar om att ta fram ett OCR-verktyg för digitalisering av pappersdokument. Krav pÄ detta verktyg Àr att bland annat det ska vara kompatibelt med Linux, det ska kunna ta kommandon via kommandoprompt och dessutom ska det kunna hantera skandinaviska tecken.Tolv OCR-verktyg granskades, sedan valdes tre verktyg ut; Ocrad, Tesseract och OCR Shop XTR. För att testa dessa scannades tvÄ dokument in och digitaliserades i varje verktyg.Resultatet av testerna Àr att Tesseract Àr de verktyget som Àr mest precist och Ocrad Àr det verktyget som Àr snabbast. OCR Shop XTR visar pÄ sÀmst resultat bÄde i tidtagning och i antal korrekta ord..
Integrationsdiskursens Vi och Dom : En kritisk analys av myndighetsdiskursen om integration
Diskursen om integration fortsÀtter att dominera den offentliga debatten ochhÀnvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjÀlp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna pÄ vilket sÀtt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tÀnkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet. Detta eftersom diskursen om integration Àr en viktig del i integrationsarbetet.
Föredömet Sverige : Kedjan av ansvar för skydd mot diskriminering
 Föredömet Sverige i korthetĂ
r 1930 kunde Sverige för första gÄngen klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansÀttningen varit under stor förÀndring. I samma tidsperiod började de mÀnskliga rÀttigheterna sitt intÄg pÄ den internationella scenen. "Allas likhet i vÀrde och rÀttigheter" tydliggjordes i FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena pÄ att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika vÀrde, var det Àndock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade lÀnge för förekomsten av diskriminering, Ätminstone pÄ grund av etnicitet och religion.