Sök:

Sökresultat:

1447 Uppsatser om Dokumentärroman - Sida 61 av 97

Verksamhetsstyrning pÄ LFV - Sturup med ABC och BSC

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Förskolans lÀroplan ur ett Freinetfilosofiskt perspektiv

SAMMANFATTNINGSyftet med detta arbete Àr att beskriva och analysera pÄ vilket sÀtt Freinetpedagogikens syn pÄ barn och dess lÀrande Àr förenligt med LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket 2010). För att fÄ svar pÄ detta har jag intervjuat fyra pedagoger pÄ tvÄ olika Freinetförskolor, som beskriver sina erfarenheter och upplevelser av att arbeta med den franske pedagogen Freinets tankar och idéer i en svensk förskola. Jag har i detta arbete utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats dÀr jag via litteraturstudier och kvalitativa djupintervjuer söker besvara studiens frÄgestÀllningar och syfte.Vad gÀller resultatet sÄ ser samtliga pedagoger Freinetpedagogiken mer som ett medvetet förhÄllningssÀtt Àn en metod, dÀr det utmÀrkande Àr synen pÄ barnen. Mycket av respekten för barnen och deras kompetens befÀsts i det trevande försöket, handen och hjÀrnans arbete vÀrderas lika. Att barnen ges stort utrymme till inflytande och medbestÀmmande, samt att de ges ansvar utifrÄn sin förmÄga, Àr nÄgot som samtliga respondenter menar som karakteristiskt för Freinet.

Performance Management : ? En kvalitativ studie av ledares upplevelser av mÄlstyrningsverktyget Performance Management

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

HÄllbar utveckling pÄ Handels- och Administrationsprogrammet Sustainable Development in the Business and Administration Program

Syftet med följande arbete Àr att studera hur begreppet hÄllbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning pÄ Handels- och Administrationsprogrammet pÄ en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom bÄde formell undervisning men ocksÄ inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sÀtt att ta sig an begreppet hÄllbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frÄgestÀllning har jag utgÄtt ifrÄn tre huvudsakliga omrÄden; dels vilken definition av begreppet hÄllbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lÀrare, övrig skolpersonal eller ?coach? pÄ fadderföretagen) samt i vilken mÄn begreppet behandlas och poÀngteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger Àven en översikt över tidigare forskning om hÄllbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det pÄ sÀtt och vis rÄder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man vÀljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

Varför spelar vi? : En kvalitativ studie om gitarrlÀrares förhÄllningssÀtt till syfte, dialog och styrning i gitarrundervisning i gymnasieskolan

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg : En genomgÄng av aktörers syn pÄ förutsÀttningar för en övergÄng

För att uppnÄ ett hÄllbart transportsystem pÄ vÀg krÀvs ÄtgÀrder att bryta dagens beroende av fossila, Àndliga brÀnslen. En övergÄng till alternativa, förnybara drivmedel Àr angelÀget och en uppgift som involverar hela samhÀllet, tar mycket lÄng tid och krÀver hÄrt arbete.Denna studie har som mÄlsÀttning att med hjÀlp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret frÄn brÀnsleframstÀllning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn pÄ möjligheterna till och strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg.Markant i politiska dokument och strategier Àr att de ansatser som gjorts frÀmst behandlat personbilssidan snarare Àn vÀgtransportsektorn som helhet. Oroande Àr ocksÄ avsaknaden av strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom de tunga vÀgtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad mÄlsÀttning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrÄgas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osÀkerhet och ogynnsamma konkurrensförhÄllanden pÄ marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsstÀllande av flera aktörer som istÀllet vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt Àr att ett livscykelperspektiv tillÀmpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gÀllande drivmedel inom Europa.

Skingrad dimma : energikartlÀggning pÄ Högskolan i Halmstad

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

Fotbollens vÀrdegrund : En undersökning av hur fotbollsungdomar och deras förÀldrar uppfattar vÀrdegrundsarbetet inom fotboll.

Riksidrottsförbundets, (RF), dokument Idrotten vill Àr ett idédokument om hur idrotten ska bedrivas. Den innehÄller bland annat ett avsnitt om idrottens vÀrdegrund, dÀr de fyra olika omrÄdena glÀdje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rÀtt att vara med, samt rent spel behandlas. Dessa fyra omrÄden har varit en plattform och grunden för vÄrt examensarbete.  Syftet Àr att undersöka fotbollsungdomarnas, i Äldrarna 12-14 Är, och deras förÀldrars Äsikter kring omrÄden toppning, mobbning, jÀmstÀlldhet/jÀmlikhet och idrottsfusk inom fotbollsverksamheten i Kronoberg. Undersökningen Àr av deskriptiv och komparativ art.   En enkÀtundersökning genomfördes med fotbollungdomar och dess förÀldrar i föreningar frÄn VÀxjö. I undersökningen deltog 192 respondenter, 68 pojkar, 26 flickor, 41 mÀn och 56 kvinnor, som bland annat svarade pÄ frÄgor gÀllande mobbning, toppning, idrottsfusk och jÀmstÀlldhet/jÀmlikhet.

Studera resultatet och metodikens pÄverkan pÄ resultatet vid införandet av ett standardsystem

NÀr en verksamhet bestÀmmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de vÀlja mellan att egenutveckla ett skrÀddarsytt system eller köpa ett fÀrdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet vÀljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem Àr att det Àr billigare Àn att egenutveckla ett system.Det finns flera olika metoder som Àr framtagna för att underlÀtta arbetet med att vÀlja rÀtt standardsystem. Det Àr inte ovanligt att en del verksamheter inte anvÀnder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat.

Pedagogisk utredning

Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.

Perspektivet pÄ problemlösning i matematik enligt den aktuella lÀroplanen Lgr 11

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förÀndringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument sÄ som lÀroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade anvÀnts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

Undersökning av dikromatfria flotationsmetoder för att separera koppar/blymineral

Studiens syfte har varit att fÄ en fördjupad förstÄelse för partnerkonflikter vid ojÀmn Àgarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med tvÄ forskningsfrÄgor; (1) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstÄ? (2) NÀr IJVs har ojÀmn Àgarfördelning, vad Àr sÀrskilt relevant att beakta för minoritetsÀgare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrÄgorna har studien haft en explorativ karaktÀr med en induktiv forskningsansats, dÀr en fallstudie har undersökts kvalitativt. PrimÀrdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundÀrdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, sÄsom avtal och statuter.Resultatet frÄn studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstÄ i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar Àven att partnerkonflikterna i avtalet pÄverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

SmÄhusbebyggelse PrÀstbordet: Planprogram inför detaljplan - Arjeplogs kommun

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram pÄ fastigheten Arjeplogs PrÀstbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagslÀget utgörs programomrÄdet av traditionellt brukad skogsmark belÀget vid sjön SÀlla, endast nÄgra kilometer frÄn Arjeplog tÀtort. I examensarbetet har tvÄ dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

De agila principerna : Fortfarande aktuella och tillÀmpbara ett decennium senare?

Agila metoder och modeller ses ofta som nytÀnkande och anvÀnds idag flitigt av företag och organisationer runt om i vÀrden. I realiteten Àr grunden till det agila metoderna idag 13 Är och mycket har hÀnt, bÄde teknisk och kring sÀttet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras pÄ tvÄ dokument, det agila manifestet och de agila principerna, dÀr principerna Àr till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna Àr konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har dÀrför valt att undersöka hur principerna stÄr sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av revidering och vilka delar de i sÄ fall skulle vilja förÀndra.

NÀr eleven sjÀlv fÄr vÀlja : En fallstudie av matematikstuderande vid kommunal vuxenutbildning

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->