Sök:

Sökresultat:

397 Uppsatser om Doktrin för luftoperationer - Sida 23 av 27

JÀmförande reklam : Och domstolarnas syn pÄ rÀttfÀrdigandegrunderna i förhÄllande till rekvisiten i 18§ MFL.

JÀmförande reklam innebÀr att en produkt stÀlls mot en konkurrent eller dennes produkt för att jÀmföra olika egenskaper. Detta kan ske direkt, genom att en produkt jÀmförs med en tydligt utpekad konkurrents produkt, men ocksÄ indirekt genom att marknadsföra sig som ?billigast pÄ marknaden? eller liknande uttryck och pÄ sÄ sÀtt jÀmför sig med konkurrenterna utan att nÀmna nÄgon vid namn. Andra former av jÀmförande reklam Àr prisjÀmförelser samt tester och undersökningar. Denna marknadsföringsform har inte alltid varit tillÄten i Sverige och ansÄgs tidigare inte utgöra god marknadsföringssed.

Anglosaxiska standardavtal gÀllande kredit : Ett svenskt bemötande

Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.

Pedagogisk ledare eller curlingrektor? : Arbetslagens förvÀntade behov av ledning och rektors roll

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva samt reflektera över hur gÀllande rÀtt har utvecklats genom rÀttspraxis nÀr det gÀller regleringen avseende ansvar vid medverkan till brott. Ytterligare ett syfte Àr att försöka tydliggöra var, och om, nÄgra juridiskt relevanta grÀnser mellan gÀrningsmÀn, medgÀrningsmÀn och medhjÀlpare kan utlÀsas ur praxis.För att genomföra uppsatsen har lag, förarbeten, rÀttsfall och doktrin studerats.De slutsatser som kan dras av praxis nÀr det gÀller grÀnsdragningarna Àr att det krÀvs relativt lite av en person för att han ska kunna dömas som medverkande till brott. Som utgÄngspunkt nÀmn "Rockfallet" dÀr en man döms för medhjÀlp till misshandel dÄ han hÄllit en bekants rock medan han misshandlar och rÄnar en fotgÀngare och dÀr jÀmförelse med den straffria gÀrningen att med gillande min stÄ och se pÄ ett slagsmÄl görs.I uppsatsen presenteras Àven flera andra rÀttsfall som illustrerar grÀnsdragningen mellan det straffbara och det straffria omrÄdet.NÀr det gÀller grÀnsdragningen mellan en gÀrningsman, en medgÀrningsman och till viss del Àven en medhjÀlpare konstateras att praxis till viss del visar pÄ en ojÀmn rÀttstillÀmpning som i nÄgra fall kan beskrivas som rÀttsosÀker. Detta medför att nÄgra sÀkra slutsatser inte kan dras av materialet. Den konturen som dock kan utlÀsas Àr att ett gemensamt handlande, föregÄtt av ett samrÄd, blir straffbart sÄsom medgÀrningsmannaskap. NÀr omstÀndigheterna medför att det brister i det gemensamma handlandet eller i samrÄdet blir utgÄngen i mÄlet i vissa fall svÄr att förutse.Ytterligare en aspekt Àr att den bristande förutsebarheten till viss del kan bero pÄ att omrÄdet endast Àr praxisreglerat, uttryckligt lagstöd saknas i mÄnga fall.För att komma till rÀtta med den bristande förutsebarheten och rÀttsosÀkerheten Àr ett förslag till lösning att lagstiftaren i lag reglerar de fall dÀr straffbarhet kan intrÀda trots att rekvisiten i det aktuella straffstadgandet inte uppfyllts..

Sociala villkor i offentlig upphandling : Ny lag tydligare reglering?

I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.

Missbruk av dominerande stÀllning i samband med patentinnehav - en analys som inkluderar de ekonomiska orsakerna och konsekvenserna

År 2002 var det samlade vĂ€rdet av patent inom EU 109 miljarder euro. Patentansökningarna till European Patent Office har stadigt ökat under det senaste decenniet. Det reella vĂ€rdet av patent ökar stĂ€ndigt och betydelsen av tillgĂ„ngar i form av patent blir allt viktigare för företag. Uppsatsen behandlar om och, i sĂ„ fall, hur det Ă€r möjligt att missbruka en dominerande stĂ€llning genom anvĂ€ndning av patentinnehav. Syftet Ă€r att utröna om det Ă€r möjligt för företag att missbruka en dominerande stĂ€llning genom att hĂ€nvisa till patentrĂ€ttigheter.

NÀr mervÀrdesskatten blir en kostnad : ? Konsekvenser av den begrÀnsade avdragsrÀtten och effekter för vissa banker

Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.

FörhÄllandet mellan den fria rörligheten inom EU och internationella dubbelbeskattningsavtal : En analys med utgÄngspunkt i EU-domstolens praxis

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

TjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt

Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjÀnster, som mÄste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjÀnstekoncessioner. EU-rÀttens inslag pÄ upphandlingsrÀttens omrÄde Àr ocksÄ nÄgot som förklaras, vilket gör bÄde EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det Àr rÀttssÀkerheten som undersöks hos tjÀnstekoncessioner redogörs Àven vad som avses i allmÀnhet med rÀttssÀkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rÀttsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvÀrdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjÀnstekoncessioner fÄr inte innebÀra inskrÀnkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Statligt stöd vid kommunala fastighetsöverlĂ„telser : Är svensk rĂ€tt förenlig med EU:s statsstödsregler?

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Envarsgripande. En för enskilda klar och tydlig regel eller ett oklart rÀttsomrÄde?

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Behöver MKB-kraven jÀmkas?: en studie av hur MKB uppfattas av tillÀmparna och om en förÀndring Àr nödvÀndig

1960-talet var ett betydelsefullt Ärtionde för miljön, under slutet av detta decennium presenterades MKB för första gÄngen i USA. Det var ett helt nytt verktyg som hade skapats, MKB anlade ett betraktelsesÀtt pÄ projekt som utgick frÄn miljön. Det nya verktyget spreds snabbt över vÀrlden. I Sverige presenterades MKB i en egen lag för första gÄngen 1991. Med MB:s införande kom reglerna ytterligare att integreras i miljölagstiftningen.

FörhÄllningsÀtt och mÀnskliga rÀttigheter : Hur samhÀllskunskapslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd och resonerar kring sitt ansvar för undervisningen om mÀnskliga rÀttigheter

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

Revenue Management och Customer Relationship Management : Samarbeten och konflikter som uppstÄr nÀr de ska locka till sig gÀster

NÀr en skattskyldig blir beskattad flera gÄnger för samma inkomst, i minst tvÄ lÀnder och under samma tidsperiod, uppstÄr juridisk dubbelbeskattning. En vanlig metod för att i möjligaste mÄn undvika dubbelbeskattning Àr att stater ingÄr bilaterala dubbelbeskattningsavtal med varandra. I ett dubbelbeskattningsavtal avgör de avtalsslutande staterna vilken stat som, i en rad olika situationer, ska ha beskattningsrÀtt och vilken stat som till följd dÀrav avstÄr frÄn sin rÀtt till beskattning. DÀrigenom undviks, sÄ lÄngt det Àr möjligt, att en skattskyldig beskattas fler gÄnger för samma inkomst.Dubbelbeskattning undviks Àven inom EU genom bilaterala dubbelbeskattningsavtal. EU-rÀtten innehÄller nÀmligen i dagslÀget inga harmoniserade regler avseende direkt skatterÀtt och omrÄdet Àr sÄledes en del av medlemsstaternas egen behörighet.

VadhÄllningens framtid. Har staten gÄtt all-in eller finns ytterligare ess i rockÀrmen?

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Den enskilde skogsbruksÀgarens civil- och skatterÀttsliga betydelse vid generationsskifte

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->