I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser.

Introduktion: Sverige är idag ett mångkulturellt land där en stor del av befolkningen har utländsk bakgrund. Flera av dem skattar sin munhälsa sämre än personer födda i Sverige och besöker tandvården mer sällan, trots att tandvårdsbehov finns. Genom att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund kan förståelsen för hur den upplevs öka.Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av svensk tandvård hos individer med utländsk bakgrund.Metod: Kvalitativ studie med enskilda intervjuer i en stad i Mellansverige. Urvalet bestod av fyra vuxna informanter i åldrarna 25-50 år med utländsk bakgrund. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom vilka var bemötande, kommunikation, tandvårdsorganisation och vårdkvalitet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

Denna rapport syftar i att undersöka och jämföra två förenklade motion capturesystem. Det ena systemet innefattar två kameror, och det andra systemet innefattar endjupseende kamera. Problematiken med båda systemen är deras begränsade synfält.Om skådespelaren står riktad mot en kamera så kan den kameran inte se en arm somförs bakom ryggen.Min metod för att göra undersökningen var att filma ett antal olika typer av rörelsermed båda systemen och sedan utvärdera och jämföra den data som systemengenererade, dels genom att testa att applicera den på en 3D-karaktär, och dels genomatt se hur pass bra ofullständig data kunde repareras. Vissa rörelser filmades fleragånger, i olika riktningar. Undersökningen har resulterat i olika slutsatser om de bådasystemen.Att använda två kameror innebar en väldigt tidskrävande process i jämförelse medden djupseende kameran, och skådespelaren var begränsad till att stå riktad mer ellermindre mot kamerorna.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar Dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande..

Detta arbete handlar om utvecklingen av ett verktyg tänkt att användas vid transkribering av digitalt inspelade intervjuer. Arbetet var av kreativ natur vilket innebär att de flesta problem löstes genom att beskriva idéer och utföra dessa praktiskt. Detta resulterade i ett datorprogram där den större delen av den utarbetade funktionaliteten har implementerats, Dock ej röstigenkänning..

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar Dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande..

Allt fler företag har börjat att rapportera hållbarhetsinformation, som publiceras i hållbarhetsredovisningar, på grund av samhällets och intressenternas ökade medvetenhet för hållbarhetsfrågor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angående trovärdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag använder ett bestyrkande av deras hållbarhetsredovisningar. Bestyrkandet är i de flesta fall frivilligt på grund av avsaknaden av reglering. Därmed kan även olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gällande jämförbarhet och förtroende för rapporterna.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

Köp av fast egendom har alltid varit särpräglat och i många avseenden skilt sig från köp av lös egendom. I samband med att den nya köplagen infördes skedde också ändringar i jordabalken och lagstiftaren uttryckte en önskan om att de olika köpen och dess reglering i största möjliga mån skulle överensstämma med varandra. Det som kanske är mest utstickande för köp av fast egendom är att det råder en stark ansvarsfördelningsregel som tar sin utgångspunkt i köparens undersökningsplikt. De fel som en köpare bort upptäcka vid en noggrann undersökning kan denne inte göra gällande mot säljaren. Säljarens upplysningsplikt har sålunda ansetts begränsad främst till fall då säljaren förfarit ohederligt eller annars i strid med tro och heder.