Kontraktuell upplysingsplikt vid försäljning av fast egendom? En utredning huruvida säljaren av fast egendom har en kontraktuell upplysningsplikt enligt jordabalken.
Köp av fast egendom har alltid varit särpräglat och i många avseenden skilt sig från köp av lös egendom. I samband med att den nya köplagen infördes skedde också ändringar i jordabalken och lagstiftaren uttryckte en önskan om att de olika köpen och dess reglering i största möjliga mån skulle överensstämma med varandra. Det som kanske är mest utstickande för köp av fast egendom är att det råder en stark ansvarsfördelningsregel som tar sin utgångspunkt i köparens undersökningsplikt. De fel som en köpare bort upptäcka vid en noggrann undersökning kan denne inte göra gällande mot säljaren. Säljarens upplysningsplikt har sålunda ansetts begränsad främst till fall då säljaren förfarit ohederligt eller annars i strid med tro och heder. Denna ordning kom dock att ifrågasättas när HD i NJA 2007 s 86 ålade säljaren en upplysningsplikt enligt jordabalken, detta trots att köparen bort upptäcka felet. Rättsfallet öppnar upp för en diskussion för om det kan sägas finnas en kontraktuell upplysningsplikt i jordabalken.HD hänvisade i fallet till regleringen om upplysningsplikt i köplagen. Till följd av HD:s resonemang i domen finns således anledning att gå in i övrig köprätt för att se hur upplysningsplikten är reglerad där och om köplagens upplysningsplikt kodifierar en principiell upplysningsplikt som kan sägas gälla all kontraktsrätt. I uppsatsen kommer jag dock till slutsatsen att det inte kan sägas finnas en kontraktuell upplysningsplikt i jordabalken.