För att uppnÄ mÄlet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal ÄtgÀrder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktÀriseras den svenska landsbygden av urbanisering, lÄg ekonomisk tillvÀxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv stÄr svenska livsmedelsproducenter pÄ landsbygden inom de gröna nÀringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats pÄ tio Är och det Àr nÄgot som inte sker i linje med mÄlet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden stÄr för en central del av den hÄllbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebÀr negativa miljökonsekvenser och dÀrmed kan inte en hÄllbar samhÀllsutveckling nÄs.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

   Karlstads kommun har en mÄlsÀttning om att kommunen Är 2020 skall vara 100 000 invÄnare till antalet. För att detta mÄl skall nÄs inom en rimlig tid sÄ har kommunen tre hÄllbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande Ären. De tre hÄllbarhetsstrategierna Àr folkhÀlsostrategin, tillvÀxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt.   Den hÀr uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillvÀxtstrategi och hur bra den och dess mÄl och delmÄl passar in pÄ ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och pÄ ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillvÀxt..

Eftersom tolkanvÀndning Àr vanligt förekommande i socialt arbete ville vi undersöka socialarbetarens erfarenheter av tolkanvÀndning. Syftet med vÄr studie var att fÄ ta del av socialarbetarens uppfattning om sin egen roll som tolkanvÀndare, hennes syn pÄ tolkens roll och pÄ tolkförmedlingens indirekta roll i tolksamtal. Studien baserades pÄ tidigare forskning i omrÄdet och kvalitativa intervjuer med Ätta social-arbetare inom socialtjÀnsten som var vana vid att tala genom tolk. Intervjusvaren analyserades med hjÀlp av socialkonstruktivistiska och handlingsteoretiska begrepp. VÄr slutsats var att socialarbetaren saknade norm för tolkanvÀndning och dÀrmed stÀllde orimliga krav och förvÀntningar pÄ tolken, vilket kunde vara en av orsakerna till att grÀnsöverskridanden sker.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Uppsatsens undersökningar har bÄde en kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. EnkÀtmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten dÄ vi lÄtit lÀrare och elever besvara enkÀter angÄende hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrÄn dess data fÄtt resultat som gett oss en grund till hur elever och lÀrare ser pÄ mobiltelefonanvÀndandet. Vi har i enkÀterna lÄtit bÄde lÀrare och elever besvara, dels frÄgor dÀr svarsalternativen varit givna men Àven öppna frÄgor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkÀter ocksÄ tittat pÄ de regelverk som skolorna har angÄende mobiltelefoner och hur dessa fÄr anvÀndas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta pÄ formuleringar och tolkat dessa.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur trummisar fÄr jobb idag och om nÀtverk pÄverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer med fem lÀmpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak fÄr jobb genom kontakter och personliga nÀtverk och att de förlitar sig till stor del pÄ kontakter och nÀtverk för framtida jobb. Rykte har ocksÄ visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar Àven att det inte rÀcker med att endast vara en bra trummis för att bli anstÀlld, utan att man Àven mÄste ha tillrÀckliga sociala fÀrdigheter, dÄ jobbet sÀllan gÄr ut pÄ att bara spela trummor utan Àven inkluderar sociala företeelser.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att fÄ en djupare förstÄelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter frÄn SocialtjÀnsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehÄllsanalys pÄ empirin.Studien visar att ett samverkansmöte Àr uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvÄra för densamma. Studien pÄvisar Àven att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa mÄste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jÀmlik diskussion. Det har ocksÄ framkommit att det finns faktorer pÄ individ- grupp- och strukturellnivÄ som försvÄrar eller frÀmjar klientdelaktighet..

Uppsatsen bygger pÄ en undersökning om hur tre företag arbetar med CSR. Syftet med undersökningen har varit attgranska hur de utvalda företagen vÀljer att kommunicera dess CSR-arbete till externa intressenter.De frÄgestÀllningar studien bygger pÄ Àr:Hur vÀljer företag att kommunicera CSR?Kommunicerar företag inom olika branscher CSR pÄ samma sÀtt?Ser företag inom olika branscher samhÀllsansvaret pÄ likvÀrdigt sÀtt?Finns det nÄgon koppling mellan företags externa kommunikation av CSR och företags medierelation?Under arbetets gÄng har en respondent frÄn respektive företag intervjuats. En innehÄllsanalys har Àven genomförts av företagens hemsidor. Undersökningen har gett författaren kunskap om att de undersökta företagen anser att CSR-arbetet bör finnas utspritt inom hela verksamheten och inte enbart skötas av en person.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns nÄgot samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkÀt, vilken bestod av frÄgor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anstÀllda pÄ ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod sÄledes av sÄvÀl lÀrare som boendepersonal. Resultatet visade pÄ att anstÀlldas personlighet korrelerar med den anstÀlldes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anstÀlldes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade Àven pÄ att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.