Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme.

Sambandet mellan våld mot djur och våld i nära relationer är väl dokumenterat. Forskning har visat att en person som misshandlar sin partner kan använda djuren i hemmet som ett medel för att skrämma, kontrollera, hämnas och utsätta sin partner för tvång. Det kan ske genom hot att skada eller döda djuret och faktiska handlingar där personen ifråga gör det. Våld mot djur är också förknippat med eskalerande våld. Studier tyder på att djurens utsatthet gör det svårare för den våldsutsatta partnern att lämna förhållandet, då hen är orolig för vad som ska hända med djuret.

Sedan 2009 ligger ansvaret för kontroll av Djurskyddslagstiftningens efterlevnad på länsstyrelserna. För att underlätta arbetet för Djurskyddshandläggare har Jordbruksverket författat flertalet checklistor för olika typer av djurhållning. Dessa checklistor kompletteras av vägledningar för att användaren ska kunna nyttja dem på bästa sätt. Checklistorna är utformade så att Djurskyddshandläggaren genom att följa checklistan gör en bred kontroll av flera, noga utvalda, punkter och risken för försummelse av något område minskar. Dagens checklista för sällskapsdjur innehåller både hund och katt samt övriga sällskapsdjur trots att dessa omfattas av två olika författningar.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och Djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och Djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

The purpose of this candidate thesis is to obtain an overall picture of how many prohibitions against owning or taking care of animals that were announced in Sweden in the years 2006-2008 and on what basis these judicial decisions were taken. What is the situation for the person behind the judicial decisions? Is there a so-called risk category where preventive actions to solve the problem can be taken at an earlier stage?The first Swedish animal welfare legislation came into force in 1944. Previously there was a law of 1857 that only prohibited the maltreatment of farm animals. In 1988 the existing animal welfare law was revised into an in principle new law (1988:534).As early as in the Royal Majesty?s government bill (1944:43) to the 1944 animal welfare legislation, there was a proposal that issued prohibition for those having been convicted of aggravated cruelty to animals.

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan.

Veterinärbesiktning sker vid alla hopptävlingar som överstiger lokal nivå. Det är just nu ett aktuellt och mycket omdiskuterat ämne, då nya regler ska träda i kraft i juli 2010. Besiktningarna idag upplevs av en del ryttare utföras på olika sätt beroende på veterinär, tävlingsplats och tillfälle.Syftet med detta arbete är att kartlägga antalet startförbud och uppkomna skador under hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 samt studera de faktorer som kan påverka frekvensen av dessa.Vår hypotes är att majoriteten av tävlingsveterinärerna inte utfärdade några startförbud vid hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008.Tävlingsveterinären, som under tävlingen är anställd av Jordbruksverket, måste efter varje tävling fylla i en tävlingsrapport för tävlingen och sedan skicka den till Länsstyrelsen. I studien har alla inskickade rapporter från hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 på regional och nationell nivå studerats. Utöver detta har intervjuer gjorts med fyra tävlingsveterinärer.

Detta examensarbete är en litteraturstudie, som är baserad på både äldre och nyare vetenskaplig litteratur, samt populär facklitteratur. Syftet med detta examensarbete är att åskådliggöra två problemområden inom den svenska kennelverksamheten/hundaveln. Tvångsparningar av tikar är ett stort Djurskyddsproblem som strider mot svensk Djurskyddslagstiftning. Trots att denna metod medför lidande hos tiken används den flitigt hos verksamma kennelägare, samt hos avelsdjursägare. I facklitteratur, som privatpersoner kan komma i kontakt med, illustreras detta övergrepp i detalj, fast då under namnet parningshjälp. Denna s.k.

Denna studie riktar sig främst till länsstyrelsen i Västra Götalands län, som var frågeställare, men också till de andra länsstyrelserna i landet. Syftet var att undersöka hur de personer som på något sätt orsakat lidande hos djur och därför blivit belagda med djurförbud, efterlever dessa förbud, dvs. om de bryter mot sina förbud eller om de följer förbuden. Syftet var också att undersöka om efterlevnaden av förbudet skiljde sig mellan personer som höll sällskapsdjur och personer som höll lantbruksdjur. Om resultatet visade en trovärdig signifikant skillnad mellan dessa hållare, skulle länsstyrelsen kunna utföra kontroller av personer utefter vilken prioritet de har, beroende på om de tillhör den grupp där risken för bristande efterlevnad av förbudet är störst.

Islandshästen med en mankhöjd på ca 125-145 cm är en förhållandevis liten hästras jämfört med andra ridhästar som arabiskt fullblod på ca 150 cm, svenska varmblodet på ca 165 cm och engelska fullblodet på ca 155-165 cm. Trots sin mankhöjd rids Islandshästen av vuxna ryttare. I dag finns det kulturella skillnader vad det gäller vilken storlek ridhästen har. På Island har Islandshästen använts som transportmedel och ridits av vuxna ryttare sedan urminnes tider. Problemet som setts är att många stora och även tunga ryttare rider på en förhållandevis liten häst.

The situation of officials of public and governmental organizations have been recognized as increasingly risky, in which the influences of both threats and violence have become an issue that administrators have to manage. Experiences of feeling threatened in their workplace or in their professional lives has been marked by an increased number of reported cases in the work environment authority. Common to the problems faced by many agencies and important associations that dealt with its often derive personal and sensitive issues. The purpose of this study is to highlight how veterinarians and animal welfare inspectors on the counties of Blekinge, Kronoberg and Kalmar experience the interaction of regulatory and prohibition cases. Länsstyrelsen is the one that can decide what is to happen to an animal that has been kept under bad conditions.

The situation of officials of public and governmental organizations have been recognized as increasingly risky, in which the influences of both threats and violence have become an issue that administrators have to manage. Experiences of feeling threatened in their workplace or in their professional lives has been marked by an increased number of reported cases in the work environment authority. Common to the problems faced by many agencies and important associations that dealt with its often derive personal and sensitive issues. The purpose of this study is to highlight how veterinarians and animal welfare inspectors on the counties of Blekinge, Kronoberg and Kalmar experience the interaction of regulatory and prohibition cases. Länsstyrelsen is the one that can decide what is to happen to an animal that has been kept under bad conditions.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av Djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för Djurskyddskontrollerna i Sverige.Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksdjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän.

Före år 2009 låg ansvaret för den operativa Djurskyddskontrollen hos kommunerna men i och med regeringens proposition 2007/08:63 flyttades ansvaret över till länsstyrelserna. Kontrollresurser i antal årsarbetskrafter minskade något efter överflytten och antalet personer som dessa var fördelade på minskade med 22 % första året och året därpå med ytterligare 35 %. Antalet genomförda kontroller har halverats sedan länsstyrelsen tog över ansvaret för Djurskyddskontrollerna. I forskningen har man sett att de största källorna till stress hos andra arbetsgrupper bland annat varit personliga konflikter, hög arbetsbelastning, brist på samordning, organisatoriska begränsningar och ineffektivitet. Djurskydds-handläggare är ett yrke där hot och våld förekommer, inte bara under inspektioner utan även i sociala medier.