Företag och organisationer arbetar mycket med att förstärka sin position på marknaden, att leva upp till sin image och stärka sin identitet. En viktig del i arbetet handlar om att bygga ett starkt varumärke utifrån verksamhetens kärnvärden som når ut till kunderna. Det gäller att vara tydlig i sin kommunikation. Ofta kan man se en röd tråd genom ett företags grafiska profil, hur lokalerna är utformade och hur man marknadsför sig. Att inomhusmiljön speglar företagets profil och värden är lika vanligt som att ha en tydlig grafisk profil och en logotype på sitt visitkort.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar vissa övergripande lagar och regler för byggande av häststall. Det grundar sig på ett specifikt fall, och en allmän redogörelse för vad som gäller framgår i litteraturstudien. Hästnäringen i Sverige växer varje år och allt fler vill arbeta med sitt intresse. När det ska byggas ett nytt stall och ridhus är det svårt att veta vilka lagar och regler som gäller, och hur det ska finansieras. Miljökrav främst gällande gödselhantering måste uppfyllas. Kraven beror på antal djurenheter och vilket geografiskt område företaget befinner sig i. Bestämmelser kring Djurskydd varierar också med antalet hästar som vistas på gården.

Piglet survival is a problem of great significance in pig production, affecting both animal welfare and economic aspects negatively. In Sweden it is illegal to use farrowing crates for sows on regular basis. To encounter this problem there is a proposal of an animal welfare program to allow the use of crates for sows during, and a number of days after, farrowing. The proposal aims to reduce piglet mortality and improve pig welfare. This present review aims to analyse how crating affects the welfare of sows, gilts and piglets as well as piglet mortality.

I de svenska Djurskyddsföreskrifterna anges 1,5 × mankhöjden som lägsta takhöjd i häststall. Det har ifrågasatts om takhöjden påverkar djurets miljö så mycket att föreskriften skall tillämpas strikt även i befintliga stall. Motivet till föreskriften är att hästen skall kunna stå i normal ställning och inte slå i taket om den kastar upp huvudet men också för att ventilationen ska fungera på ett bra sätt. Inga objektiva data har hittats i litteraturen om hur takhöjden påverkar hästens möjlighet att stå i normal ställning eller att lägre takhöjd än den föreskrivna påverkar risken att slå i taket. Varför takhöjden skulle vara viktig för att ventilationen ska fungera på ett bra sätt är oklart. För att Djurskyddskontrollerna skulle bli mer likvärdiga fick länsstyrelserna ansvaret för Djurskyddskontrollerna 2009.

The trotting in Sweden has a good reputation in an international view, both in the perspective of success and how the sport is managed with focus on security, animal protection and animal welfare. A large number of equipment details are fitted on the horses during training and competition. The Swedish law of prevention of cruelty to animals regulate training and competition with racehorses, and propose to protect horses from unnecessary suffering. The equipment permitted in races is regulated in Tävlingsreglementet (The Regulation of Competititon) and in the regulations of equipment, that the Nordic Regulation Committee and Nordic Animal Welfare Committee have worked out. Due to training and competition the equipment must even meet the Swedish law of prevention of cruelty to animals. However, the behaviour or the senses of the horses is often affected by the equipment due to the way the equipment corrects, modifies, restrains or reduces the behaviour of the horse, which may cause the horse stress or discomfort.

En inventering av hästgårdar gjordes i Degerfors kommun inom Örebro län. Inventeringen skulle ge den nya kontrollmyndigheten, länsstyrelsen i Örebro län, en kartläggning av antal hästgårdar som fanns i kommunen samt information om Djurskyddsläget på dessa gårdar. Totalt identifierades 85 hästgårdar. För att bedöma hur Djurskyddet upprätthölls på de inventerade gårdarna användes en inventeringschecklista som utformades som en del av denna studie. På grund av påvisade brister i djurhållningen på 11 gårdar, följdes sex av dem upp genom en Djurskyddskontroll av länsstyrelsen.

Sveriges Djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger Djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

I dagens animalieproduktion är djurvälfärden viktig. Medvetandet om sällskapsdjurens välbefinnande har också ökat. Allmänheten och konsumenter får allt större insikt om vikten av djurens välbefinnande och välfärd. Djurskyddskontrollens syfte är att granska om de som äger, har hand om och sköter djur följer Djurskyddslagstiftningen. Kontroller utförs i förebyggande syfte, främst av djur inom lantbruket, men kontroller sker också efter anmälan om missförhållanden hos djurhållare.

The aim with the literature study is to inform about the risks that exists in large dairy farms(with focus on mastitis and hoof health) and to inform about the milk industry in Sweden.Personal comments from two study visits (Nötcenter Viken and Vadsbo Mjölk AB) arelinked together with the literature and forms into a discussion regarding sustainableagriculture versus the milk cow's welfare.The profitability for Sweden's milk farmers have decreased because of the decreased milkprice and current inflation. This leads to an increase in herdsize in order to make a profit.The milk cow herds in Sweden becomes fewer year by year and the herdsize increases. Theincreased herdsize can cause a decrease in the time the farmer spends per animal. This canaffect early disease detection and prolong the animals suffering.Swedish Board of Agriculture published (2008) statistics showing that today's milk cow ismedicated primarily because of two reasons; mastitis or hoof problems. Mastitis is thereason to two thirds of all treatments that are carried out.

De flesta människor anser att djurens välfärd är en viktigt fråga och det är en fråga som idag engagerar många. I de flesta produktionssystem som djur hålls i idag finns brister gällande djurens välfärd. Dessa brister skiljer sig åt i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende på i vilken typ av system som djuren hålls. När animaliska produkter hamnar på marknaden är det dock svårt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som härrör från djur som hållts i system där de haft en bättre välfärd. Det finns vissa märkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bättre välfärd men för de flesta produkter saknas lättillgänglig information.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området. För att Djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för Djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet. För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.     De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av Djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

In Sweden everyone has the possibility to report deficiencies in animal welfare they encounter. They report this to the county administration in their county and such a report is called a complaint case. Complaint cases are normally handled with animal welfare inspections, carried out by animal welfare inspectors from the county administration in the county where the animal keeper with reported deficiencies lives. The county administrations in Sweden receive a lot of complaint cases that differ in grade of how severe the deficiency is. The complaint cases are given priority by how severe the deficiency seems to be.

The aim of this paper was to study incoming complaints to The County Administrative Board in Västra Götaland during 2011 and examine if it was possible to see a connection between warranted and unwarranted complaints and informer, animal species and type of inadequate. In Västra Götaland, a complaint is classified as warranted if the inspection leads to a reprimand, whether it regards what was reported or not. Data were collected during three weeks through The County Administrative Board´s record system Platina and a total of 456 complaints were studied. The parameter ?complainant? was categorized into four groups according to The County Administrative Boards own division; public with the subgroups anonymous and non-anonymous, animal health staff and others.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella Djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens Djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.