SAMMANFATTNING Läkemedelsresistens är ett växande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos våra Djur har rapporter om utebliven effekt av läkemedel ökat. Pålitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder är viktig så att åtgärder sätts in i ett tidigt skede för att Djurvälfärd och produktion ej försämras. Detta kräver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som används idag för flertalet nematoder är ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos får.

Animal-assisted therapy had its large breakthrough in the 1960-ties when a psychiatrist named Boris Levinson discovered the great advantages of involving animals in the treatment of patients. Therapy with animals involves that animals are used in a systematic way, in a person's process of treatment. The most distinguished companion animal used within this area is the dog, but horses, cats, rabbits, birds, dolphins and the most common farm animals are used in animal-assisted therapy. Most animals that are to be used for this specific purpose need to be trained in order to maintain their physical and mental health, but also to minimize the risks for the people that are involved. Most studies within this research area are focused on the positive effects on the patients and less on the effects on the animals.

Vårt språk lär vi oss tidigt i livet men den största delen av vår kommunikation sker ickeverbalt genom kroppsspråk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och är av stor vikt i klientkontakten inom vården. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundläggande kommunikation inom vårdyrken, såväl på humansidan som i arbetet med Djur. Studien syftar till att ta reda på hur Djurhälsopersonalen kan bli bättre på att kommunicera med Djurägare och därigenom uppnå en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vårdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vårdkvalitet. I den internationella litteraturen används de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

Bakgrund: Traditionellt kännetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer därdet biomedicinska synsättet på patienten som ett objekt har påverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vårdmiljön på sjukhusen kan antas påverka patientens välbefinnande ochhälsa. Då vårdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensområden åligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vårdmiljön påverkar patientens välbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vårdmiljö och värna omde estetiska aspekterna i vårdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Syftet med denna studie är att titta på det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, både generellt och med ett veterinärmedicinskt intresse specifikt på hund. Dopamin är transmittorsubstans i flera nervbanor i hjärnan och dess frisättning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstärka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock på senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse än att enbart förstärka själva födointaget. I litteraturen syns därför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hänsyn till dopamins alla, nu kända roller ? något som väckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frågan om det ens är möjligt att få en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning är dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande råda ovisshet och oenigheter.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LärandeLärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa från??En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande:? Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek.

Över hela Sverige växer intresset för närproducerad mat. Genom att äta mat som är närproducerad vet du att den ej har transporterats halvvägs runt jorden för att komma till din tallrik (mat och vänner, 2012). Du stödjer då även det svenska jordbruket och visar på så sätt att du tar ställning för ett hållbarare samhälle. En annan aspekt till det hela är att det uppmärksammas allt mer hur Djur som föds upp för slakt behandlas världen över och många människor känner därför att de bör försöka äta Svensk, närproducerad mat. (Debatt, 2012).

Domestication has resulted in the ability for animals to adapt to environments created by the human over time. The behavior differs very little between wild and domesticated animals, but the difference seen is how often and to what degree a behavior is performed. The need for efficiency in modern animal production has led to welfare problems in the productionsystems where the animals have difficulties coping with their environment. Attempts to environmentally adapt individuals by selection for reduced frequency of natural behaviours have been made. These have shown that natural behaviours are complex and are controlled by several different mechanisms, making selection for reduced natural behavior difficult, and it may also lead to unwanted and abnormal behaviours.

I det moderna samhället har sällskapsDjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med känslor. Detta har resulterat i förändrade krav på veterinäryrket, veterinären förväntas betrakta Djuret utifrån ägarens världsbild. Undersökningens syfte är att försöka få en ökad förståelse för svenska veterinärers arbetssituation och de problem som kan uppstå i triadrelationen, veterinär ? Djur ? Djurägare. Författarna har använt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssätt för att uppnå denna förståelse.

Svensk lagstiftning förutsätter att livsmedelsproducenterna är tillräckligt kunniga för att se till att miljön främjar Djurens hälsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt så finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att säkerställa nödvändig kunskap. Det finns nationella förslag på att införa krav på utbildning inom det aktuella Djurslaget för producenter som håller Djur för livsmedelsproduktion. Internationellt så arbetar även EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? Då lagstiftningen reglerar att alla Djur, som hålls i fångenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende så borde det vara nödvändigt att ha kunskap om naturligt beteende.

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

Ideonella dechloratans är en av flera isolerade bakteriestammar med förmågan att använda klorat i sin metabolism i anaerob miljö. Detta kan utnyttjas inom exempelvis pappersindustrin där klorat är en miljöfarlig restprodukt efter klordioxidblekning.   Klorat och perklorat har visat sig ha negativa effekter hos både människor, Djur och växter vilket ger ett stort behov av mer forskning på förbättrade reningsmetoder. Kan genregleringen av enzymerna som sköter nedbrytningen av klorat, kloratreduktas och kloritdismutas, förbättras genom att exempelvis fungera även i aerob miljö så skulle reningen förbättras samt kostnader dras ner.   Genom att införa promotorregionerna för kloratreduktas och kloritdismutas i en broad-host-range reporterplasmid, pQlacZ-1, så kan dessa testas i flera olika förhållanden och i olika typer av gramnegativa bakterier.   Genom dubbelklyvning av pQlacZ-1 med BamHI och EcoRI så har PCR produkter av Clrp och Cldp från Ideonella dechloratans kunnat ligeras in för att sedan transformeras in i E. coli, XL-1 Blue.    Gelextraktion har visat sig vara den effektivaste reningsmetoden inför ligering men utförligare screening behöver göras på transformanterna för att säkerställa metodens effektivitet..

Syftet med vår fallstudie var att studera hur förskollärare beskriver sitt arbete med naturvetenskap i förskolan och även studera hur detta kan ta sig i uttryck i yrkespraktiken. För att kunna besvara vårt syfte har vi gjort kvalitativa intervjuer och observationer med fem förskollärare i Luleå kommun. Resultatet som vi kom fram till efter vi hade analyserat intervjuerna och observationerna visar att förskollärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt oftast stämmer bra överens med vad de gör i praktiken. Deras arbetssätt utgår ifrån läroplanen där barn har möjlighet att på ett lekfullt och utforskande sätt möta naturvetenskap i förskolan. Vårt resultat visar att naturvetenskap i förskolan handlar mest om Djur och natur men i några enstaka fall arbetar de även med kemi och fysik.

Svenska fjällområdet är välbesökt av både utländska och svenska turister. Kalfjällen och det öppna landskapet utgör en omtyckt vandringsmiljö och de alpina skidområdena har årligen miljontals besökare.Klimatförändringarna diskuteras flitigt idag och fjällområdet står inför enförändring. Djur- och växtarter flyttar norrut och kalfjällen växer igen. Den alpina skidsäsongen förväntas bli kortare, vilket får ekonomiska konsekvenser för de berörda verksamheterna. Skistar AB, som är den dominerande aktören inom alpin verksamhet i Norden, ökar ständigt användandet av snökanoner för att säkerställa skidsäsongen.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.