En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och är ett stort problem inom humansjukvården där den orsakar vårdrelaterade infektioner. En ökad användning av antibiotika är en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin känslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i längden ökar morbiditet och mortalitet hos människor och Djur. Spridningen av resistenta bakterier på sjukhus runt om i världen beror i sin tur till stor del på grund av dåliga vårdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA även blivit ett problem hos Djur, vilket förmodligen beror på den nära kontakten som människor och Djur har till varandra. Hästsjukhus både i Sverige och utomlands har kunnat bekräfta utbrott där samma stam av MRSA kontaminerat områden i miljön, patienter och personal under en längre tid, vilket tyder på att bakterien har en stor förmåga att överleva och spridas. Hästar kan bära bakterien i den nasala passagen och på huden utan att den orsakar infektioner, men långa sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar är några faktorer som ökar risken för att bärare av MRSA utvecklar infektioner.

Denna rapport beskriver Johanna Hallqvists examensarbete om produktdesign och vegetarianism. Projektet har gått ut på att kombinera dessa ämnen och genom produktdesign som metod uppmuntra och underlätta för människor att äta och tillaga vegetarisk mat. Detta för att köttindustrin har en negativ påverkan på miljön och för att Djur behandlas illa. Projektet har innefattat en litteraturstudie och en enkätundersökning för att analysera varför kött inte bör ätas samt för att undersöka hur situationen ser ut i Sverige idag. Vidare har en designprocess genomförts genom bland annat skissning, brainstorming och modellbygge.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring Djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser Djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som Djuren som lever i våra Djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en Djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på Djurhållningen kring Djur i fångenskap, genom att förse Djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska Djurskyddslagstiftning och andra regler måste Djurparker idag förse Djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv bransch som kräver mycket kapital i exempelvis Djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader.

Det finns ett ökat intresse för Djurvälfärdsfrågor i samhället, vilket ställer krav på beslutsfattare att ta hänsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning är ett verktyg som kan användas för att hjälpa beslutsfattare att sätta upp riktlinjer baserade på vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för Djurvälfärd har småskaliga slakterier blivit alltmer populärt och de senaste åren har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för både småskalig slakt och Djurvälfärd är forskning utförd inom dessa båda områden mycket begränsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av Djurvälfärd inom småskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som Djur, vilka slaktas på småskaliga gårdsslakterier, exponeras för och i vilken utsträckning exponeringen sker.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för Djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för Djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bäst håller en kanin och utifrån denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var även att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vad nyblivna kaninägare ansåg om den information de erhöll när de skaffade kanin. Jag utformade en enkät med 20 frågor via det webbaserade verktyget SLU Enkätgenerator och lade sedan en länk till enkäten på två kaninforum och även två hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete är att det är avgörande för kaninens välfärd att de hålls i grupper om minst två individer, eftersom kaniner är mycket sociala Djur. De har kvar alla de beteenden som deras släkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de är svåra att ta hand om på rätt sätt i fångenskap.

Vid förtäring tenderar både människa och Djur att göra små pauser för att läsa av sin närmiljö. Dessa pauser har visat sig ha en negativ korrelation till hur många individer som finns i en grupp. För att fastställa resultat från tidigare forskning på människor och möjligtvis utreda fenomenet genomfördes en observationsstudie på olika platser i södra Sverige där matservering förekom. Sammanlagt 48 individer ingick i studien, deras tid och frekvens av avläsning i närmiljö registrerades för att sedan sammanställas med information om gruppstorlek och könstillhörighet. Studien hade inte för avsikt att finna orsaker till fenomenet men förklaringsmodeller tas upp och redovisas för ökad förståelse av forskningsområdet.

En positiv eller negativ livsinställning, Djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt..

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av Djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella Djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens Djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av Djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa Djur. Detta går emot den Svenska Djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Opioider är vitt använt på småDjur som smärtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har också nyttjats på hästar så långt som 70 år tillbaka i tiden men användandet har varit begränsat och kontroversiellt då hästar lätt exciterar på grund av opioider. Metadon är en ?-receptoragonist och detta är den receptor som främst står för opioidernas analgetiska effekt. Metadon är inte godkänd för användning på Djur i Sverige men används ändå ofta off-label på grund av sin goda smärtlindrande förmåga.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt Djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där Djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters Djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.