Mainstream contemporary phenomenology understands the phenomenology of movement and dance through ?the lived body? of Merleau-Ponty. This paper rather suggests a phenomenology of movement and dance based on an understanding through ?the danced body? with ability to meta-feeling. It is here argued that we need to use a phenomenology of dance to understand the phenomenon of movement whatsoever.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt Djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga Djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret är helt unikt och gjort på fri hand från grunden, det är sedan färglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret är inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, Djur och natur. Målgruppen spänner sig från ung till gammal, mönstret och dess färgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad på inspiration och skissande redovisas.

Målet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som är byggt förtraditionsenlig vårkalvning) passar till höstfödda kalvar där Djuren blir väsentligt större när delämnar stallet för bete än vad som är normalt med vårfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur påverkas Djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvårfödda kalvar uppfödda i liggbåssystem.En studie gjordes i april 2009 där man undersökte om det fanns någon skillnad i aktivitetmellan de äldre höstfödda kalvarna och de yngre vårfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes på höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott är ofta hög, både behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest är vanligt i Afrika där viruset cirkulerar mellan vilda svinDjur och olika arter av mjuka fästingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra världsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott är intensivt och involverar slakt av infekterade Djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även Djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till Djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk Djurhållning och Djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god Djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för människor på många sätt. Forskning har bland annat visat på Djurs positiva påverkan på personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda på hur våra informanter upplevt insatsen Djurassisterad terapi (DAT). Syftet är att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgått DAT har av insatsen. Vårt material består av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

Studiens målsättning var att utvärdera om ett internetbaserat system kan användas för att förbättra vården av hjärtsjuka hundar och katter. Detta med huvudsyfte att på ett tidigare stadium kunna upptäcka en hälsoförsämring samt visa om eftersträvad effekt uppnås vid behandling och medicinering av hjärtsvikt. Hjärtsjuka hundar och katter är vanligt förekommande patienter bland våra småDjur och hanteringen av dessa är en utmaning för veterinärer. Denna patientgrupp är ofta hemma långa perioder mellan återbesöken och akuta veterinärbesök på grund av uppkomst av hjärtsvikt är vanligt förekommande. Systemet som användes i studien fick namnet PetHeart och bygger på att Djurägare i hemmamiljö, mäter och via en webbportal rapporterar in parametrar som kan förändras i samband med progrediering av hjärtsjukdom. Dessutom har Djurägarna via webbportalen besvarat hälsorelaterade frågor om sitt Djur och en dialogfunktion har möjliggjort kommunikation med vårdgivaren.

Världens mest utrotningshotade kattDjur just nu (2011) är det Spanska loDjuret. Arten har visats ha dålig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvårar räddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattDjuret, det europeiska loDjuret, är i nuläget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion är viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska loDjuret har dessutom använts som modellDjur för det hotade Spanska loDjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lämpligt att använda ett tamDjur som modellDjur för vilda Djur varför tamkatten ofta används som modellDjur för vilda kattDjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika Djurslag undersöker man rutinmässigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos Djur i Djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla DjurparksDjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

SjöoDjuret är en helautomatisk, självuppladdande poolrobot gjord för att förhöja upplevelsen av poolen. Formen är inspirerad av vattenlevande Djur och idén kom ursprungligen från tanken att förvandla en fiktiv varelse till en kommersiell produkt. Genom att jobba med en balans mellan individ och produktuttryck har jag försökt skapa en produkt som känns mer som en hjälpsam varelse än en städmaskin. Detta utan att göra avkall på användarens behov. Mitt syfte har varit att skapa en emotionell upplevelse av en ?hardcore? industridesignprodukt..

Dermatofyter är fungi som finns i hela världen och orsakar dermatofytos (även kallad ringorm/tinea) hos både människor och Djur. De angriper bland annat hår, hud och klor, då de använder sig av keratin som näringskälla. Denna litteraturstudie inriktar sig på marsvin och syftar till att belysa vilka arter av dermatofyter som kan infektera marsvin, deras prevalens och egenskaper, vilka symtom de framkallar hos Djuren samt hur de kan diagnostiseras och behandlas. Även zoonotiska risker tas upp, då de diskuteras frekvent i litteraturen. Man har hittat ett antal olika arter av dermatofyter hos marsvin men man verkar vara ense om att dermatofyter som man på senare år har börjat kalla Trichophyton-arter av Arthroderma benhamiae är de enskilt mest förekommande hos detta Djurslag. Man har hittat prevalenser mellan 1,4 % och 8,5 % i pälsen av privatägda, symtomlösa marsvin runtom i världen. Symtomen hos Djur med dermatofytos kan vara allt från obefintliga till kraftiga med inflammationer i hårfolliklar och hud.

Detta är en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djävul. De lever i vilt tillstånd på ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djävular är köttätande pungDjur i ungefär samma storlek som en rödräv. De är nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden då de möter andra tasmanska djävular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmål för att göra upp rangordningen. DFTD ger stora tumörer i munhåla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.

Embryotransfer är en metod där ett embryo i tidigt stadium flyttas från en donator till ett mottagarDjur som sedan bär dräktigheten till förlossning. Det innebär att donatorhonan kan donera flera embryon under en säsong då den vanligtvis endast skulle kunna producera en avkomma. Embryo transfer är således en metod för att snabba på det genetiska urvalet i en grupp Djur. Bland de mycket ekonomiskt värdefulla alpackorna i Peru, där många av herdarna saknar alternativa inkomstkällor kan embryo transfer bidra till ett mer effektivt avelsarbete och i förlängningen en bättre levnadsstandard för alpackaherdarna och deras familjer. Studien beskriver ett experiment där ett protokoll för embryo transfer från alpacka till lama utförs under fältmässiga omständigheter på en forskningsstation i de peruanska Anderna.

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy är tänkt att användas som ett komplement till undervisningen med levande Djur i anatomi- och reproduktionskurserna på veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen består av en metallram där bäcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan från nöt eller häst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och dräktighetsstadier. Syftet med examensarbetet är att utvärdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan användas på bästa sätt i undervisningen. Material till utvärderingen samlades in i 3 omgångar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte använt simulatorn och grupp B, som använt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lärare vid SLU/UDS (UniversitetsDjursjukhuset).