Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Opioider är vitt använt på smådjur som smärtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har också nyttjats på hästar så långt som 70 år tillbaka i tiden men användandet har varit begränsat och kontroversiellt då hästar lätt exciterar på grund av opioider. Metadon är en ?-receptoragonist och detta är den receptor som främst står för opioidernas analgetiska effekt. Metadon är inte godkänd för användning på djur i Sverige men används ändå ofta off-label på grund av sin goda smärtlindrande förmåga.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser.Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem.I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar.Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna själva upplevde hjälpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gällde även hur de såg på betydelsen av psykologens ålder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjälp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianålder på 21 år. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nämligen Vad klienten ser av sig själv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten.

Syftet med denna litteraturöversikt var att utifrån aktuell forskning göra en sammanställning av arbetsterapeutiska interventioner för barn med utvecklingsstörning samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen har skett genom en databaserad sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har vid den systematiska sökningen använt ett antal förutbestämda sökord i databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analysen av data användes arbetsterapeutiska interventionsformer som raster för att klassificera de interventionerna som utfördes för barn med utvecklingsstörning. Resultatet är uppdelat i tre delar; arbetsterapeutiska interventioner, bedömning av interventionernas effekt samt effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ?theory of mind?, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier.

Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.

SammanfattningDenna rapport beskriver utvecklingen av en produkt för terapi mot spasticitet. Syftet var dels att tafram en funktionell prototyp, men även att behandla kringområden, så som medicintekniskcertifiering och att studera hur människan reagerar på den behandlingsmetod som produkten ärämnad för.Examensarbetet gjordes på uppdrag av det stockholmsbaserade företaget Inerventions AB. Företagettillhandahåller i dagsläget assistansutbildning i vad som kallas Inerventionsmetoden. Metoden lindrarspasticitet med hjälp av elektriska pulser i muskler ? elektroterapi, samt handgrepp för att stimulerareflexsinnet.