Sök:

Sökresultat:

965 Uppsatser om Djur och människor - Sida 51 av 65

Cross-sectional study of the prevalence of Babesia bigemina in Uganda : wildlife-livestock interface at and around LMNP

Ticks and the diseases they transmit are of major importance throughout the world. In Uganda, cattle are the most important livestock from an economic point of view. Livestock keepers fear bi-directional transmission of tick-borne pathogens between their livestock and wild animals. This cross-sectional study was conducted to establish and compare the sero-prevalence of the tick-borne pathogen Babesia bigemina among randomly selected Ankole Long-horned cattle and European crossbred cattle on 30 farms in Kiruhura district, in two sub-counties near Lake Mburo National Park in South-western Uganda. Half of the farms were situated in close proximity to the park and thereby housed cattle with more frequent wildlife-livestock interface (Sanga), whereas the other half had less frequent contact (Kikatsi).

Inventering av hÀstgÄrdar i Degerfors kommun ? ur ett djurskyddsperpektiv

En inventering av hĂ€stgĂ„rdar gjordes i Degerfors kommun inom Örebro lĂ€n. Inventeringen skulle ge den nya kontrollmyndigheten, lĂ€nsstyrelsen i Örebro lĂ€n, en kartlĂ€ggning av antal hĂ€stgĂ„rdar som fanns i kommunen samt information om djurskyddslĂ€get pĂ„ dessa gĂ„rdar. Totalt identifierades 85 hĂ€stgĂ„rdar. För att bedöma hur djurskyddet upprĂ€tthölls pĂ„ de inventerade gĂ„rdarna anvĂ€ndes en inventeringschecklista som utformades som en del av denna studie. PĂ„ grund av pĂ„visade brister i djurhĂ„llningen pĂ„ 11 gĂ„rdar, följdes sex av dem upp genom en djurskyddskontroll av lĂ€nsstyrelsen.

Lagen om strandskydd: tillÀmpning pÄ kommunal nivÄ

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

HAN, HON eller HEN

Syfte: I studien vill vi undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar och förhÄller sig till begreppen hen, könsidentitet och genus i förskolan.Bakgrund: Genus Àr ett brett Àmne dÀr förhÄllandet till samhÀllet, kulturen och hur vi uppfattar och förvÀntar oss av mÀn och kvinnor stÀlls mot varandra. Problematiken blir dÄ lÀtt inom genus att dess bredd ger mÀnniskor möjligheter till olika uppfattningar och Äsikter. Genus Àr med andra ord ett begrepp som innefattar mÄnga olika ting och innebörder dÀr genus kan variera frÄn mÀnniska till mÀnniska, genom den kultur och samhÀlle de lever i.Teoretisk ram: I studien Àr resultatet sammankopplat med tre aktuella teorier och litteratur som belyser Àmnena genus, könsidentitet och en artikel som belyser om begreppet hen. Vi har anvÀnts oss av Davies och Vygotskijs teorier som behandlar genus och barns skapande av könsidentiteter.Metod: I studien har det anvÀnts en kvalitativ metod med redskap av intervjuer, för att sedan kunna redovisa vÄrt resultat sÄ har vi Àven anvÀnt oss av fenomenografi som ansats. Vi har intervjuat tio verksamma pedagoger i förskolan som har olika yrkesbakgrunder och kön.Resultat: Vi har undersökt hur begreppet hen, könsidentiteter och genus uppfattas och anvÀndas av vÄra medverkande respondenter.

Studie av lÀkemedelssubstansers miljöfarliga egenskaper och effekt pÄ miljö med fokus pÄ ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol

LÀkemedel Àr en grupp kemikalier med effekt pÄ olika fysiologiska processer hos mÀnniska och djur. Den största kÀlla för lÀkemedelsrester Àr avloppsvatten frÄn reningsverk. Eliminering av lÀkemedelssubtanser i reningsverk Àr ofta inte fullstÀndig och lÀkemedelsrester i naturen har pÄvisats. LÀkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhÀllet förvÀntas exponeringen för lÀkemedelsrester öka.

Planering av en trÀdgÄrd med terrassodling och damm efter permakulturprinciper : En processbeskrivning.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

Raps som fodermedel till slaktkycklingar

Att tillgodose slaktkycklingens behov av protein och aminosyror Àr viktigt för att de ska kunna ut-nyttja sin genetiska tillvÀxtpotential med bibehÄllen hÀlsa. Rapsmjöl och rapsfrö har en aminosyra-sammansÀttning som motsvarar kycklingens behov och det Àr av intresse att granska om dessa rÄvaror kan ingÄ i slaktkycklingens foder i större utstrÀckning Àn vad som görs idag. Syftet med denna studie var dÀrför att utvÀrdera hur 10 %, 20 % och 30 % inblandning av rapsfrö och rapsmjöl (förhÄllandet 1:5) pÄverkar parametrar sÄsom tillvÀxt, foderintag, foderomvandlingsförmÄga, fothÀlsa, lever- och sköldkörtelvikt samt trÀckens och ströbÀddens TS-innehÄll. Totalt ingick 140 kycklingar i försöket jÀmnt fördelade i 20 burar med 7 djur i varje. Försöket innefattade fyra foderbehandlingar innehÄl-lande 0-30 % raps.

Ger olika temperaturförhÄllanden štrade offš- effekter mellan tillvÀxt och exokutikulans tjocklek hos Gammarus pulex? En pilotstudie

I rinnande vatten, sÄ som bÀckar och Äar, har Gammarus pulex en viktig stÀllning i nÀringsvÀven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgÀnglig för andra organismer. G. pulex Àr dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G.

Gröna tak i urban miljö : Fallstudie av Hyllie och Norra DjurgÄrdsstaden

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak Àr i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation pÄ byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppÄt, frÀmst utomlands men Àven i Sverige. Emporia i Malmö som Àr ett av Skandinaviens största köpcentrum Àr byggt med ett sÄ kallat grönt tak. Detta tak anlades dock pÄ initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

Stadens skelett : analysering och tillÀmpning av olika planeringsideal pÄ oljehamnen i Karlskrona.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras pÄ olika sÀtt, mycket beroende pÄ tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett vÀxer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende pÄ hur det ska anvÀndas, fÄgel, fisk eller mitt emellan. PÄ samma sÀtt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende.

SamhĂ€llets inverkan pĂ„ Östersjön: jordbrukets och
transporters pÄverkan

Resultatet av arbetet visar att jordbruket slĂ€pper ut vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen som kvĂ€ve och fosfor som bidrar till övergödningen i Östersjön, anvĂ€ndningen av bekĂ€mpningsmedel inom jordbruket bidrar till böla att faunan kan försvinna eller dö i ÖstersjöomrĂ„det. Transporter har stora utslĂ€pp av dioxiner och kvĂ€veoxider. Dioxinerna anrikas i Östersjönsmiljö vilket pĂ„verkar de djur som Ă€r högst upp i nĂ€ringskedjan negativt och kvĂ€veoxiderna bidrar till övergödningen i Östersjön. Polen stĂ„r för den största jordbrukspĂ„verkningen pĂ„ Östersjön, detta dĂ„ de har de största utslĂ€ppen av bĂ„de kvĂ€ve och fosfor. Polen anvĂ€nder Ă€ven mest bekĂ€mpningsmedel inom jordbruket vilket direkt leder till höga utslĂ€pp.

SmÀrtfysiologi

SmÀrta Àr ett mycket komplicerat fenomen och sjÀlva upplevelsen av smÀrta varierar frÄn individ till individ.Nociceptiv smÀrta Àr smÀrta orsakad av vÀvnadsskada eller hotande vÀvnadsskada och delas in i somatisk smÀrta och visceral smÀrta. Hur smÀrtan upplevs Àr beroende av orsak till smÀrta och pÄ vilka sensoriska nervfibrer som Àr aktiveradeDet perifera nervsystemet bestÄr av till ryggmÀrgen ledande ? afferenta ? och frÄn ryggmÀrgen kommande ? efferenta ? nervtrÄdar. Sensoriska nervfibrer delas in i tre grupper efter funktion, anatomi och med vilken hastighet de förmedla elektriska impulser De nervÀndstrukturer som svarar pÄ kraftiga oftast vÀvnadsskadande (noxiska) stimuli benÀmns nociceptorer.Kemiska mediatorer Àr viktiga komponenter i den nociceptoriska reflexen. Det Àr ett komplicerat samspel mellan de olika signalsubstanserna som avgör hur vi upplever smÀrta.I ryggmÀrgens inre finns den centralt belÀgna grÄ vÀvnad (substantia grisea) och det Àr hÀr som nervös information sorteras, bearbetas och lagras och dÀr alla synaptiska omkopplingar Àger rum.

Varför blir man frisk? En studie om sjÀlvbildens, omgivningens och coachingens betydelse i en tillfriskningsprocess

Denna uppsats Àr delvis ett samarbete med ett projekt inom FörsÀkringskassan. Deltagarna i projektet Àr mellan 19 och 30 Är och erhÄller alla aktivitetsersÀttning. Inom projektet Àr tvÄ coacher/aktivitetssamordnare anstÀllda. Projektets syfte Àr att i ett lÄngsiktigt perspektiv förbÀttra arbetsförmÄgan hos deltagarna. VÄr förhoppning Àr att genom denna studie finna de framgÄngsrika komponenter eller ?nycklar? som kan underlÀtta vÀgledningssituationer med vilsna eller omotiverade sökande.

Översikt av lymfom och dess orsaker hos hĂ€st

Lymfom Àr inte vanligt förekommande hos hÀstar, men det Àr den mest förekommande maligna tumörformen. Det Àr en lymfoproliferativ sjukdom som kan upptrÀda kliniskt pÄ mÄnga olika sÀtt och det finns mÄnga olika tumörsubtyper. Det Àr dÀrför viktigt att kunna definiera lymfom hos hÀst pÄ ett bra sÀtt. Det kan göras genom att klassificera sjukdomen i fyra olika kategorier och frÄn dessa kategorier sedan dela in tumörerna i olika subgrupper. De vanligaste subgrupperna hos hÀst Àr T-cellsrika B-cellslymfom, perifera T-cellslymfom och diffusa stora B-cellslymfom. Det Àr inte alltid lÀtt att diagnostisera lymfom hos hÀst.

EU ger eko bland korna - frÄn uppbundet till lösdrift :

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->