Sök:

Sökresultat:

965 Uppsatser om Djur och människor - Sida 21 av 65

Var trogen intill döden

Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.

PrissÀttning av dikalv :

Efter att ha fÄtt förfrÄgningar frÄn branschen har vi valt att i vÄrt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska vÀrderas vid förmedling frÄn dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgÀnglig prislista att utgÄ frÄn vid prissÀttning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svÄrt att fÄ fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstÄr frÄn att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. VÄrt mÄl var att hitta ett system dÀr varje kalv vÀrderas utifrÄn dess kvalité, och som talar om pÄ ett tydligt sÀtt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sÄdant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrÄgar och Àven i förvÀg kunna kalkylera med ?rÀtt? pris pÄ de kalvar som produceras i den enskilda besÀttningen.

HÀsttjejer : Identitetsskapande och könsförestÀllningar i stallet

HÀstvÀrlden Àr för de engagerade tjejerna en plats dÀr de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hÀsttjejerna skapar trygghet, det blir en frizon frÄn vardagen utanför stallet. Den skapar Àven förestÀllningar om kvinnlig identitet, men det Àr snarare omvÀrlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hÀstvÀrlden. HÀsttjejerna sjÀlva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte Àr rÀdda för att ramla av och Àr tÀvlingsinriktade..

I djurisk skepnad : en studie av djurens rituella betydelse i södra Skandinavien under atlantisk kronozon

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, TÄgerup and VedbÊk - BÞgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

Beteendemodifierande lÀkemedel till hund och katt

VeterinÀr beteendemedicin Àr ett relativt nytt omrÄde. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sÀllskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinÀrer och djurpsykologer ser pÄ sin egen kompetens inom omrÄdet. Dessutom till att undersöka vad veterinÀrer och djurpsykologer har för instÀllning till beteendemodifierande lÀkemedel och produkter. Samt slutligen att fÄ en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande lÀkemedel och produkter som anvÀnds till hund och katt.

Hur anhöriga till brottsoffer framstÀlls i kvÀllstidningar : En komparativ textanalys om gestaltningar inom svensk brottsjournalistik

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Kreativa arbetsmiljö : Hur fysisk utformning frÀmjar kreativitet

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.

FörÀldraskap : Om papparollens pÄverkan pÄ mÀns sociala liv

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Oftast stÀnger jag av ljudet : Copingstrategier och sekundÀr traumatisering hos poliser som granskar barnpornografi

Att yrkesma?nniskor som mo?ter traumatiserade personer eller exponeras fo?r aversiva stimuli sja?lva o?ver tid kan utveckla PTSD-liknande symtom, har uppma?rksammats inom forskningen. Denna process bena?mns ofta Sekunda?r Traumatisering (ST). I fo?religgande studie intervjuades tio poliser som granskar barnpornografiskt material om sina upplevelser.

Möjligheter att gynna biologisk mÄngfald i svenska trÀdgÄrdar

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer : En deskriptiv litteraturstudie

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

En undersökning av sambandet mellan djurvÀlfÀrd och utsöndring av kryptosporidier hos unga kalvar i tvÄ besÀttningar

Stress pÄverkar immunförsvaret och den fysiska hÀlsan samt individens vÀlfÀrd och dess psykologiska hÀlsa men verkningsmekanismerna Àr fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer pÄ att djur med lÀgre vÀlfÀrd Àr mer stressade och dÀrmed kÀnsligare för infektion samt har svÄrare att göra sig av med infekterande agens Àn djur med högre vÀlfÀrd. MÄlet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan vÀlfÀrdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsÄgs att skapa en modell dÀr parametrar frÄn vÀlfÀrdsbedömning anvÀnds för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besÀttningar dÀr smitta misstÀnks. Sextiofem kalvar, mellan en och Ätta veckor gamla, frÄn tvÄ svenska besÀttningar undersöktes och bedömdes i studien.

Effekter av husdjursinterventioner pÄ Àldreboenden : En litteraturstudie

Bakgrund: MÀnniskan pÄverkas pÄ ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förÀndringar Äldrandet för med sig. En flytt till Àldreboende kan bli aktuell nÀr omvÄrdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vÄrden anvÀnds husdjur pÄ olika sÀtt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur anvÀnds pÄ Àldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla resultat av husdjursinterventioner pÄ personer som bor pÄ Àldreboende. Vidare Àr syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie Àr en litteraturstudie som baserats pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Barns uppfattningar om döden

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->