Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Alla har i varierad utsträckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsätt om den skiftar beroende på vem som tillfrågas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang är grundläggande förutsättningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgång. Skolan har under lång tid präglats av olika maktförhållanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vårdnadshavare gemensamt är ansvariga för elevens skolgång, därmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till barn i årskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent praktiskt.

Djurhållning inom livsmedelsindustrin är ett stort problem, både ur miljösynpunkt men även när det kommer till djurvälfärd. I den här studien undersöks hur ekologisk djurhållning och djurrättsaktivism kan fungera tillsammans för att nå en god djurvälfärd utifrån de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda på detta valdes två organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens Rätt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som består av publikationer från respektive organisation, bearbetades med hjälp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. Målet för studien har inte varit att nå en definitiv sanning, utan att presentera nya synsätt och bidra med nya perspektiv i frågan.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för människor på många sätt. Forskning har bland annat visat på djurs positiva påverkan på personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda på hur våra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet är att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgått DAT har av insatsen. Vårt material består av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

Studiens målsättning var att utvärdera om ett internetbaserat system kan användas för att förbättra vården av hjärtsjuka hundar och katter. Detta med huvudsyfte att på ett tidigare stadium kunna upptäcka en hälsoförsämring samt visa om eftersträvad effekt uppnås vid behandling och medicinering av hjärtsvikt. Hjärtsjuka hundar och katter är vanligt förekommande patienter bland våra smådjur och hanteringen av dessa är en utmaning för veterinärer. Denna patientgrupp är ofta hemma långa perioder mellan återbesöken och akuta veterinärbesök på grund av uppkomst av hjärtsvikt är vanligt förekommande. Systemet som användes i studien fick namnet PetHeart och bygger på att djurägare i hemmamiljö, mäter och via en webbportal rapporterar in parametrar som kan förändras i samband med progrediering av hjärtsjukdom. Dessutom har djurägarna via webbportalen besvarat hälsorelaterade frågor om sitt djur och en dialogfunktion har möjliggjort kommunikation med vårdgivaren.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka säkerheten i den pedagogiska skolmiljön vid två högstadieskolor i Mellansverige, att utröna rektorernas syn på sannolikheten att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, om de vidtagit förebyggande åtgärder mot sådana efter det senaste decenniets skolmassaker i USA och Finland, samt undersöka hur två klasser ur årskurs 9 reflekterar kring säkerheten i skolan efter dessa händelser.Studien är gjord med hjälp av kvalitativa intervjuer, kvalitativa intervjuer söker efter innebörder och tolkar utifrån vad intervjupersonen sagt. Författaren har även använt sig av kvantitativa enkäter där svar söker svar från en representativ grupp.Vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på hot och våld riktat mot skolan, skottlossning i skolan och säkerhet i skolan har studerats för att få fram fakta över tidigare studier som gjorts med anledning av det ökade våldet i skolorna, samt vad som gjorts för att förebygga detta.Resultatet visar att rektorerna på de undersökta skolorna inte tror att en skolmassaker ska inträffa på deras skola, trots att de är medvetna om att våld och hot i skolorna har ökat. Men de har inte vidtagit några säkerhetsåtgärder. Om deras skola skulle bli utsatt för ett yttre hot vet de inte hur de ska agera då de inte har någon handlingsplan för detta.Somliga studenter bär vapen i skolan för att det är tuff och för att de vill känna sig trygga. Majoriteten av eleverna har lagt märke till att inga åtgärder vidtagits för att förbättra säkerheten på skolan, efter skolmassakerna..

SammanfattningDet övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför.Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppeninkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Världens mest utrotningshotade kattdjur just nu (2011) är det Spanska lodjuret. Arten har visats ha dålig spermiekvalitet och en liten genetisk pool vilket försvårar räddningsarbetet. Det enda vilda svenska kattdjuret, det europeiska lodjuret, är i nuläget ingen utrotningshotad kattart, men kunskap om artens reproduktion är viktigt vid beslut om förvaltning av populationen. Det Europeiska lodjuret har dessutom använts som modelldjur för det hotade Spanska lodjuret. Vid basala studier av till exempel undersökningsmetoder kan det vara lämpligt att använda ett tamdjur som modelldjur för vilda djur varför tamkatten ofta används som modelldjur för vilda kattdjur. Vid fertilitetsundersökningar hos olika djurslag undersöker man rutinmässigt spermiernas koncentration, morfologi och motilitet.

Sammanfattning Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukaråldern läser, vad som påverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidsläsningen har för hur de förhåller sig till läsningen i skolan. Dessa tre frågeställningar kan hjälpa oss förstå hur vi lärare kan uppmuntra och stimulera elever till läsning. Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det på mina egna empiriska undersökningar: en enkätundersökning bland 71 elever på två olika skolor samt på intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie. Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att läsa fantasy och spännande böcker och att de i hög grad påverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter ägnar mycket tid till läsning både i skolan och på fritiden.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö.