För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Bakgrund: Människan har omgivit sig med husdjur sedan lång tid tillbaka, och är än idag en del av många människors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vårdarens synpunkt, undersöka hur husdjur påverkar äldre demenssjuka människor, på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvärden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbättrades.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa de olika metoder som används för att mäta ina-velskoefficient (F) hos olika djurslag. Avel har använts under mycket lång tid för att förbättra de fenotypiska egenskaper som våra djur har. Den intensiva aveln har lett till inavel hos våra produktions-, sport- och sällskapsdjur vilket i sin tur har lett till negativa effekter så som re-cessiva genetiska sjukdomar. För att övervaka, kontrollera och begränsa inavel behövs meto-der för att mäta den. Tre vanliga metoder för att beräkna inavelsgrad är genom härstamnings-information, Single Nucleotide Polymorphisms (SNP) och mikrosatelliter.

I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlägga använd-ningen av slaktblod i Sverige. Då dagens debatt angående kött-konsumtionens miljöpåverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var även detta en intressant aspekt att titta närmare på. Kartläggningen har koncentrerats på uppsamlingen och använd¬¬¬ningen av slaktblod från gris då detta är mest förekommande inom livsmedels-framställning i Sverige. Informationen har hämtats från vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna är främst från de 20 senaste åren men även tidigare då det inte alltid funnits tillräckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige används slaktblod främst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men även en del till livsmedelsframställning via förädling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein används i stor ut¬sträckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobin¬pulvret går främst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som går till respek-tive process är inte fullständigt kartlagt.

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och kock/bagare.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex.

Parasiter ur Eimeria-släktet är vanligt förekommande hos nötkreatur världen över. Hos nötkreatur finns minst 13 arter av Eimeria, varav de flesta är apatogena men tre kan orsaka klinisk sjukdom framför allt hos unga djur. Eimeria bovis och Eimeria zuernii kan båda ge upphov till sjukdom hos uppstallade nötkreatur. Utöver det har Eimeria alabamensis visats kunna orsaka sjukdom efter betessläpp, framför allt i europeiska besättningar. Då utmärkande symtom är diarré och aptitlöshet kan sjukdomen orsaka viktminskning eller minskad tillväxttakt.

This study examined constructions of horses and means staff working with horses parallel to therapy in institutional care ascribes to horses. A narrative method was used and the theoretical framework was social constructionism. A question was asked to the narratives: How can practice in institutional care be understood through these stories? The result showed different pictures of institutional care. Horses seem to provide a multi-faceted therapeutic tool.

Titel: Ämnen på agendan. En analys av pressmeddelanden från Länsstyrelsen i VästraGötalands län.Författare: Ida Lenhoff och Lisa Sahlén.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: Vårterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som Länsstyrelsen i Västra Götalands länspressmeddelanden fått, från 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i länet.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys. 78 pressmeddelanden från 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, Bohusläningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av Länsstyrelsen i Västra Götalands län visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jämn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket biologi man kan få in i verksamheten genom att uppmärksamma när ämnet naturligt visar sig hos barnen under utomhusvistelse, i deras egna lekar, upptäckter och utforskande. Bakgrunden till min undersökning är att den svenska förskolan sägs befinna sig i en brytningstid, med större fokus på ämneskunskaper och att läroplanen samtidigt poängterar vikten av att ta tillvara barns perspektiv, frågor och idéer. För att få svar har jag gjort observationer på två olika förskolor/avdelningar. Även enkäter har skickats till de medverkande pedagogerna. Resultatet av mina observationer visar att barnen ofta uppmärksammar olika djur och växter och andra områden inom ämnet biologi när de vistas ute i naturen.

Virala orsaker till reproduktionsstörningar så som abort, resorption av foster och dödfödda valpar är hos hundar ofullständigt kartlagda. Herpesvirus är det agens som har studerats mest och är även ett välkänt abortagens på andra djurslag, däribland häst. Hundens herpesvirus (CHV-1) orsakar hos vuxna individer i regel endast milda respiratoriska symptom. Hos dräktiga djur kan viruset ge upphov till förlust av valpar och även orsaka en kraftig och dödlig infektion hos neonatala valpar. Precis som många andra herpesvirus kan CHV-1 ge upphov till en latent infektion som kan reaktiveras vid stress.

I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan åren 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har både hund och katt som huvudvärd.

Syftet med uppsatsen är att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrån ett ekokritiskt perspektiv för att på så sätt se hur natursynen i böckerna påverkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebär att man jämför relationerna mellan det mänskliga och det icke mänskliga i litterära verk.En textanalys av texterna har gjorts för att få fram de små nyanserna i naturbeskrivningarna för att på så sätt kunna få svar på frågeställningarna. Trots att böckerna innehåller en hel del bilder har fokus legat på själva texten.Analysen av texterna visar på en uppmålad bild av en idyll som ständigt hotas av vädrets makter, den vilda naturen eller människan själv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn på naturen där den finns till för att tjäna människan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likställer djur och människor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessä, lever båda böckerna ändå upp till många av kriterierna för att få tillhöra den genren..

De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet. Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.