SammanfattningDet självständiga arbetet gestaltar en trädgård i området Kobjer, nordväst om centrum i Lund.Huset som ligger på tomten, Villa Trift 3.0, är ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshållning, kretslopptänkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsättningar. Trädgården är tänkt att gå i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. Målet med arbetet har varit att ta reda på hur vi kan gestalta trädgårdar uteftermiljöpåverkan, estetik och önskemål från beställaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att få klarhet i vad en miljövänlig trädgård innebär. Denbörjar med beskrivandet av vårt förhållande till de levande processerna som finns i jorden.

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att undersöka vad som tyder på att C.S. Lewis har influerats av den bibliska Djävulen i hans skildrande av två ondskefulla gestalter i Narnia. Dessa två karaktärer är den vita häxan och den vita häxan. I studien har jag valt att göra en komparativ undersökning av vilka kopplingar och likheter som finns mellan den bibliska djävulen och Lewis framställningar av den gröna respektive den vita häxan. Jämförandet bygger på en intertextuell, religiös grund med en hermeneutisk utgångspunkt där Bibeln och Holms djävulssymboler har fungerat som jämförelseunderlag.

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till kontrollprogrammet.

De flesta människor anser att djurens välfärd är en viktigt fråga och det är en fråga som idag engagerar många. I de flesta produktionssystem som djur hålls i idag finns brister gällande djurens välfärd. Dessa brister skiljer sig åt i kvantitet och allvarlighetsgrad beroende på i vilken typ av system som djuren hålls. När animaliska produkter hamnar på marknaden är det dock svårt för konsumenten att kunna urskilja vilka produkter som härrör från djur som hållts i system där de haft en bättre välfärd. Det finns vissa märkningar som kan indikera att produktionsdjuren haft en bättre välfärd men för de flesta produkter saknas lättillgänglig information.

Hästens och människans historia har varit sammanvävd under tusentals år. Användningsområdena har fluktuerat med människans behov och intressen, men under lång tid har vi använt hästar som sport- och tävlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, används hästen som ett medel att nå framgång samt fungerar som nöje och underhållning för människan. Travsport är en typ av hästsport där hästens spänns framför en sulky och tävlar i en specifik gångart ? trav.

The aim of this study has been to try to understand the meaning of dikaiosuvnh qeou` in Rom 3:21-26, and how man receives this righteousness.The study has two main parts. The first part is a study of Greek terms and words, where the following terms are examined: First the iJlavskomai word group, and especially the word iJlasthvrion. Secondly the words divkaio" and dikaiosuvnh. Thirdly the word novmo" and fourthly the words pisteuvw and pivsti". The final term examined is ajpoluvtrwsi".

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spår av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas porträttering av andra människor och kulturer utanför Europa och Västerlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett kritisk hermeneutisk förhållningssätt. Kvalitativ metod har tillämpats i denna studie och i analysen av researtiklar används kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar på gemensamma drag i beskrivningar av länder utanför Europa och Västerlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet får väldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och Västerlandet. Resejournalistiken i Vagabond präglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och människorna i linje med den koloniala diskursen.

Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur..

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum.

Den latinamerikanska befrielseteologin har nått ut över världen. I alla fall till en del grupper. De radikala katolska befrielseteologerna och deras medkämpar har med hjälp av Bibeln kombinerad med samhällsvetenskaplig analys ökat medvetenheten om de sociala och ekonomiska orättvisorna men de har inte lyckats lösa problemen. Konservativa krafter har motarbetat befrielseteologerna i alla år. Samtidigt som befrielseteologerna hyllas över världen för sitt arbete till förmån för de fattiga och förtryckta har de blivit hårt kritiserade.

Litteraturstudien sammanställer tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens och kraftledningars påverkan på djurlivet, både vilda och domesticerade djurgrupper. Avgränsningar som gjorts är att enbart behandla påverkan på betesdjur. Eftersom litteraturen inom området är mycket begränsad har vi även gjort kopplingar till närliggande områden så som störningar från olika typer av buller samt trafik, jakt, friluftsliv och habitatförändringar vilka uppstår i samband med en etablering. I de fall då faktaunderlag för betesdjur saknats har vi dragit paralleller till andra djurarter och i vissa fall har vi även tittat på hur människan påverkas av effekterna för att kunna få en förståelse för hur djuren upplever eller påverkas av störningen.Det går inte att utesluta att det kan finnas en påverkan på betesdjuren, framförallt på de vilda djurgrupperna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att buller från vindkraftverk kan vara en stressande faktor för djur och långvarig stress kan ge effekter som minskad fertilitet och förhöjd hjärtfrekvens.

Den här uppsatsens syfte var att ta reda på vad det är som får konsumenter att fatta beslutet att välja ekologiskt producerad mjölk framför konventionellt producerad mjölk. För att besvara syftet användes neoklassisk efterfrågeteori, det antogs också att konsumenter nyttomaximerar. En enkätundersökning vid Ica Maxi i Haninge genomfördes för att samla in nödvändig data som sedan bearbetades i en ekonometrisk modell. Resultatet visar att de individer som är villiga att prioritera ekomjölk till stor del drivs av deras omtanke för djur och natur. Individer som regelbundet och medvetet köper andra typer av livsmedel som är ekologiskt producerade prioriterar också ekomjölk framför konventionellt producerad mjölk..

Det främsta syftet har varit att se hur vägen varit för de kvinnliga prästerna, och även den teologiska argumentationen för och emot kvinnliga präster. Jag har jämfört denna studie med judendomen. För att få ytterligare ett sammanhang gör jag även speglingar av den katolska kyrkans hållning i frågan. Jag kommer först och främst att visa hur Svenska kyrkan tagit emot kvinnorna till prästämbetet. Kanske utgör också det en perfekt utgångspunkt för att studera vad som överhuvudtaget händer när kvinnor kliver in i den dominerande manliga kyrkliga maktstrukturen.