Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården.Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det.Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden.Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse.

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.

För att undersöka resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling är två av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare är det viktigt att kontinuerligt utvärdera de behandlingar som erbjuds för att göra vården mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa två röstbehandlingar? Är skillnaderna så tydliga att det går att fastslå att den ena behandlingen är att föredra framför den andra?Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas självskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa områden.Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling..

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares v?lbefinnande.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar.