Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Djurägare - Sida 32 av 59

Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten

MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

Micro plastics in the oceans and their effect on the marine fauna

Small pieces of plastic, termed ?micro plastic? in the oceans derive mainly from degradation of big plastics such as beach littering, but also from sources of direct emission from e.g. beauty scrubbers and synthetic sand-blasting. These micro plastics are ingested by marine animals ? mistaking them for plankton ? or via prey.

Kattens stationÀrvÄrdsmiljö

Denna rapport syftar till att belysa pÄ vilka sÀtt vistelsen pÄ stationÀrvÄrdsavdelningen kan pÄverka katten. Den berör pÄ vilka sÀtt hanteringen av och miljön kring den hospitaliserade katten kan frÀmja eller ha en negativ inverkan pÄ patienten. En katt som drabbas av stark stress och vantrivsel fÄr inte bara ett försÀmrat fysiskt tillfrisknande frÄn den Äkomma som Àr orsaken till dess vistelse pÄ stallavdelningen utan belastas Àven mentalt. Detta kan ge upphov till en rad komplikationer och beteendestörningar. Det Àr ocksÄ enklare och sÀkrare för personalen pÄ stallavdelningen att hantera en katt som kÀnner sig trygg Àn en som pÄ grund av stress befinner sig i ett slags beredskapstillstÄnd.

RÀdda hotade arter genom mÀnsklig fostran - att hjÀlpa eller stjÀlpa hÄllbar reproduktion?

BestÄnden av flera hundra djurarter i det vilda minskar Ärligen. I djurparker jorden runt pÄgÄr projekt för att bevara mÄnga av dem. Trots lÄng erfarenhet av att hÄlla vilda djur i fÄngenskap Àr det svÄrt att fÄ dem att reproducera sig för att skapa hÄllbara bestÄnd. MÄnga avkommor överges av sina förÀldrar och fostras sedan av personal eller andra frivilliga. MÀnsklig fostran verkar i mÄnga fall Àven ligga till grunden för fortsatta reproduktionsproblem i nÀsta generation.

Detektionsmetoder för anthelmintikaresistens med fokus pÄ anvÀndbarheten hos askarider

SAMMANFATTNING LÀkemedelsresistens Àr ett vÀxande globalt problem. Inte minst bland parasiter hos vÄra djur har rapporter om utebliven effekt av lÀkemedel ökat. PÄlitliga detektionsmetoder av anthelmintikaresistens hos nematoder Àr viktig sÄ att ÄtgÀrder sÀtts in i ett tidigt skede för att djurvÀlfÀrd och produktion ej försÀmras. Detta krÀver standardiserade och beprövade detektionsmetoder. De metoder som anvÀnds idag för flertalet nematoder Àr ursprungligen framtagna och anpassade för strongylider hos fÄr.

Djur inom vÄrden : sett frÄn djurens perspektiv

Animal-assisted therapy had its large breakthrough in the 1960-ties when a psychiatrist named Boris Levinson discovered the great advantages of involving animals in the treatment of patients. Therapy with animals involves that animals are used in a systematic way, in a person's process of treatment. The most distinguished companion animal used within this area is the dog, but horses, cats, rabbits, birds, dolphins and the most common farm animals are used in animal-assisted therapy. Most animals that are to be used for this specific purpose need to be trained in order to maintain their physical and mental health, but also to minimize the risks for the people that are involved. Most studies within this research area are focused on the positive effects on the patients and less on the effects on the animals.

Kommunikation och följsamhet inom djursjukvÄrden

VÄrt sprÄk lÀr vi oss tidigt i livet men den största delen av vÄr kommunikation sker ickeverbalt genom kroppssprÄk, mimik och gester utan att vi reflekterar över det. Detta utgör cirka 80-95 procent av den dagliga kommunikationen och Àr av stor vikt i klientkontakten inom vÄrden. Denna litteraturstudie tar upp vikten av medveten grundlÀggande kommunikation inom vÄrdyrken, sÄvÀl pÄ humansidan som i arbetet med djur. Studien syftar till att ta reda pÄ hur djurhÀlsopersonalen kan bli bÀttre pÄ att kommunicera med djurÀgare och dÀrigenom uppnÄ en högre följsamhet. För att effektivisera kontakten mellan klienter och vÄrdpersonal har modeller som The Four Habit Approach och CRAFT tagits fram, vilka ska öka samarbetsmöjligheter, följsamhet och vÄrdkvalitet. I den internationella litteraturen anvÀnds de olika begreppen compliance, adherence och concordance för att beskriva just följsamhet.

VÄrdande rum - Den fysiska vÄrdmiljöns betydelse för patientens vÀlbefinnande - en litteraturstudie.

Bakgrund: Traditionellt kÀnnetecknas sjukhusmiljön av sterila och avidentifierade miljöer dÀrdet biomedicinska synsÀttet pÄ patienten som ett objekt har pÄverkat utformningen av dessamiljöer. Den fysiska vÄrdmiljön pÄ sjukhusen kan antas pÄverka patientens vÀlbefinnande ochhÀlsa. DÄ vÄrdmiljön utgör ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Äligger det denna attskaffa sig kunskaper kring hur vÄrdmiljön pÄverkar patientens vÀlbefinnande. Detta för attkunna reflektera över, motivera samt medverka till att utveckla en god vÄrdmiljö och vÀrna omde estetiska aspekterna i vÄrdmiljön. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 17vetenskapliga artiklar som grund.

Dopamins roll i aptitreglering ? vad vet vi om djurslaget hund?

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, bÄde generellt och med ett veterinÀrmedicinskt intresse specifikt pÄ hund. Dopamin Àr transmittorsubstans i flera nervbanor i hjÀrnan och dess frisÀttning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstÀrka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock pÄ senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse Àn att enbart förstÀrka sjÀlva födointaget. I litteraturen syns dÀrför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hÀnsyn till dopamins alla, nu kÀnda roller ? nÄgot som vÀckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frÄgan om det ens Àr möjligt att fÄ en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning Àr dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande rÄda ovisshet och oenigheter.

"Jag vill ha en kulle att hoppa frÄn..." : En studie om tvÄ förskolors utemiljö ur ett barnperspektiv

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCHKOMMUNIKATION (HLK)Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hpinom LĂ€randeLĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGChristina Larsson & Susanne Milton?Jag vill ha en kulle att hoppa frĂ„n??En studie om tvĂ„ förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektivAntal sidor: 25Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad barn tycker och tĂ€nker angĂ„ende sin förskolas utemiljö. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:? Hur upplever barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern förskolans utemiljö?? Hur vill barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern att förskolans utemiljö ska vara?För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femĂ„rsĂ„ldern pĂ„ tvĂ„ olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till mĂ„nga olika sorters lek.

Att sÀlja nÀrproducerat kött i gÄrdsbutiker : en studie av butikens kunder, mervÀrde och köttförsÀljning

Över hela Sverige vĂ€xer intresset för nĂ€rproducerad mat. Genom att Ă€ta mat som Ă€r nĂ€rproducerad vet du att den ej har transporterats halvvĂ€gs runt jorden för att komma till din tallrik (mat och vĂ€nner, 2012). Du stödjer dĂ„ Ă€ven det svenska jordbruket och visar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att du tar stĂ€llning för ett hĂ„llbarare samhĂ€lle. En annan aspekt till det hela Ă€r att det uppmĂ€rksammas allt mer hur djur som föds upp för slakt behandlas vĂ€rlden över och mĂ„nga mĂ€nniskor kĂ€nner dĂ€rför att de bör försöka Ă€ta Svensk, nĂ€rproducerad mat. (Debatt, 2012).

FrÄn vilda till domesticerade djur - kan man gÄ ett steg lÀngre?

Domestication has resulted in the ability for animals to adapt to environments created by the human over time. The behavior differs very little between wild and domesticated animals, but the difference seen is how often and to what degree a behavior is performed. The need for efficiency in modern animal production has led to welfare problems in the productionsystems where the animals have difficulties coping with their environment. Attempts to environmentally adapt individuals by selection for reduced frequency of natural behaviours have been made. These have shown that natural behaviours are complex and are controlled by several different mechanisms, making selection for reduced natural behavior difficult, and it may also lead to unwanted and abnormal behaviours.

VeterinÀrers arbete : En studie om etik, ansvar och kÀnslor

I det moderna samhÀllet har sÀllskapsdjur kommit att alltmer betraktas som en familjemedlem med kÀnslor. Detta har resulterat i förÀndrade krav pÄ veterinÀryrket, veterinÀren förvÀntas betrakta djuret utifrÄn Àgarens vÀrldsbild. Undersökningens syfte Àr att försöka fÄ en ökad förstÄelse för svenska veterinÀrers arbetssituation och de problem som kan uppstÄ i triadrelationen, veterinÀr ? djur ? djurÀgare. Författarna har anvÀnt en kvalitativ metod och ett hermeneutiskt angreppssÀtt för att uppnÄ denna förstÄelse.

Kunskaper hos smÄgris- och slaktsvinsproducenter om grisens beteende i naturlig miljö ? en enkÀtstudie

Svensk lagstiftning förutsÀtter att livsmedelsproducenterna Àr tillrÀckligt kunniga för att se till att miljön frÀmjar djurens hÀlsa och att möjlighet att bete sig naturligt ges. Samtidigt sÄ finns det inget som reglerar vilken bakgrund eller utbildning producenterna ska ha för att sÀkerstÀlla nödvÀndig kunskap. Det finns nationella förslag pÄ att införa krav pÄ utbildning inom det aktuella djurslaget för producenter som hÄller djur för livsmedelsproduktion. Internationellt sÄ arbetar Àven EU-kommissionen med att öka kunskaperna generellt hos alla producenter inom EU. Vilken kunskap behövs och vilken kunskap finns idag hos livsmedelsproducenterna i Sverige? DÄ lagstiftningen reglerar att alla djur, som hÄlls i fÄngenskap, ska ges möjlighet till naturligt beteende sÄ borde det vara nödvÀndigt att ha kunskap om naturligt beteende.

Personlighetstyper och stressrespons hos djur ? med fokus pÄ hund och hÀst

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->