Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Hästvärlden är för de engagerade tjejerna en plats där de kan hantera den moderna ambivalensen. Gemenskapen med de andra hästtjejerna skapar trygghet, det blir en frizon från vardagen utanför stallet. Den skapar även föreställningar om kvinnlig identitet, men det är snarare omvärlden som applicerar kvinnliga egenskaper till hästvärlden. Hästtjejerna själva anser att de inte behöver bry sig om sitt utseende, inte är rädda för att ramla av och är tävlingsinriktade..

This thesis concerns the mesolithic relation towards animals and hunting habits among people in Skateholm, Tågerup and Vedbæk - Bøgebakken. The aim is to look at the societies from a cultural point of view and demonstrate that the people living there identified themselves with animals and adapted their lives, their hunting and their burial customs according to rituals and believes concerning animals in their surroundings. The result is convincing and clearly shows that animals where treated differently in manors which can only be explained with specific cultural relations towards different kinds of animals..

Veterinär beteendemedicin är ett relativt nytt område. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sällskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinärer och djurpsykologer ser på sin egen kompetens inom området. Dessutom till att undersöka vad veterinärer och djurpsykologer har för inställning till beteendemodifierande läkemedel och produkter. Samt slutligen att få en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande läkemedel och produkter som används till hund och katt.

Bakgrund: Ett av de effektivaste sätten att förhindra vidare utveckling av vårdrelaterade infektioner anses vara utbildning av vårdpersonal i basal vårdhygien samt att undersöka hur följsamheten till denna kunskap efterlevs. Syfte: Var med denna studie att undersöka skillnaderna i tillämpningen av följsamheten till basal vårdhygien mellan legitimerade sjuksköterskor och utbildade undersköterskor som ingår i det dagliga omvårdnadsarbetet. Metod: En strukturerad observationsstudie utförd på ett universitetssjukhus där utbildade undersköterskor och legitimerade sjuksköterskor valdes att observeras. En enkätundersökning genomfördes för att undersöka om och hur personalen äger kunskaper för de riktlinjer observationerna grundar sig på. Resultat: Handdesinfektion utfördes sämre före patientkontakt än efter för båda yrkeskategorierna. Följsamheten till användning av handskar var hög då bägge yrkesgrupperna använde dessa i nästintill alla arbetsmoment där indikation förelåg.

En svårt sjuk patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och längre vårdtider. När en väl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nå upp till sitt kalorimål med minskad malnutrition och förkortade vårdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige med hjälp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Stress påverkar immunförsvaret och den fysiska hälsan samt individens välfärd och dess psykologiska hälsa men verkningsmekanismerna är fortfarande relativt outforskade. Det finns indikationer på att djur med lägre välfärd är mer stressade och därmed känsligare för infektion samt har svårare att göra sig av med infekterande agens än djur med högre välfärd. Målet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan välfärdsfaktorer och utsöndring av patogenen Cryptosporidium spp. hos unga kalvar. Utöver detta avsågs att skapa en modell där parametrar från välfärdsbedömning används för att förutse utsöndring vilket i framtiden kunna ge en mer riktad provtagning i besättningar där smitta misstänks. Sextiofem kalvar, mellan en och åtta veckor gamla, från två svenska besättningar undersöktes och bedömdes i studien.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 ? 5.

Att beskriva en byggnad som tidlös är bland det finaste en kan säga. Några av världens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkännandet en byggnad kan få, egentligen är intetsägande? Tiden går ständigt och det finns ingenting någon kan göra för att ändra det. Människor, djur och även byggnader utvecklas och åldras.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplevde en sjukgymnasts metodik i samband med utlärningen av hemträningsprogram de fått ordinerade i rehabiliterande syfte för sina skador. Dessutom undersöktes hur väl sjukgymnastens metodik gällande hemträningsprogram stämde överens med tidigare forsknings rekommendationer, och ifall samband kunde ses mellan patienternas följsamhet och de faktorer som påverkar den. Undersökningen var en modifierad fallstudie och genomfördes med relativt högt strukturerade telefonintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sju patienter som alla hade ordinerats hemträningsprogram ifrån samma sjukgymnast, för olika typer av skador. Resultatet av studien visade på att patienterna upplevde mottagningens metodik som väl fungerande.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..