Stående har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsättningar gällande fysiska effekter. Däremot finns få studier om upplevelsen av att stå. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent användningen av ståhjälpmedel var hos dem som fått ett ståhjälpmedel förskrivet samt att ta reda på vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stående. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjälpmedelsregistet Sesam fått ett ståhjälpmedel förskrivet och som efter förfrågan från förskrivaren valde att delta. Enkäten skickades till 101 personer.

Denna kandidatuppsats är en uppsats gjord på Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling vid Högskolan i Halmstad år 2004. Uppsatsen tar upp problemet med att presentera stora mängder text på små skärmar samt vad tidigare forskning framför om design mot dessa. Syftet med uppsatsen var att undersöka effekter som kan påverka läsförståelsen och läsbarheten vid läsande på handhållna datorer. Den litteratur vi använde bestod främst av artiklar inom området för design, framförallt design mot små skärmar. Den primärdata vi fick fram insamlades genom ett läsförståelse test med efterföljande Djupintervju angående läsbarhet.

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande Djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra ett antal faktorer i revision mellan Iran och Sverige.I uppsatsen har den kvalitativa metoden med deduktiv ansatsen används. Datainsamling till empirin har skett genom en Djupintervju och med hjälp av författarens egna erfarenheter. Litteraturen som används inom uppsatsen är främst hämtade genom att studera relevanta lagar samt normgivande organs hemsidor rörande revision i Iran och Sverige.Studiens empiriska material består dels av primärdata som insamlats genom telefonintervju med en auktoriserad revisor dels av primärdata som baseras på författarens egna erfarenheter.Den slutsats som man kan dra är att syftet med revisionen i Iran och Sverige är densamma avseende granskningen av företagets förvaltning och årsredovisningar. Den stora skillnaden är att revisionen i Sverige uppdateras kontinuerligt efter internationella standarder medan den geografiska läge och andra orsaker såsom krig och religion är viktiga faktorer som har påverkat revisions-utvecklingen i Iran under senare år. Till sist kan man säga att det är mycket lättare för revisorer som kommer från Iran att anpassa sig i Sverige än tvärtom..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad Djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

Studien belyser hedersrelaterat våld ur ett rättssociologiskt perspektiv, där vi fokuserar på den samhälliga normen kontra den rättsliga. Vår övergripande forskningsfråga är skillnaderna mellan östs synsätt att se på hedersrelaterat våld mot västs. För att få svar på denna fråga har vi använt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjälp av metoderna dokumentanalys och Djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade på att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och väst, detta ledde i sig till att det uppstår kulturkrockar.Hedersrelaterat våld handlar om att förtrycka kvinnan, de mänskliga rättigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstärka åtgärder för att garantera rättvisa och jämlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska villkor måste förbättras för att vi ska få bukt med hedersrelaterat våld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjänsten ser ut och vad som inte fungerar, visar på att det finns möjligheter till förbättringar, detta har både utrikesministern och jämställdhetsministern insätt.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur några ungdomar som fått diagnosen AD/HD ser tillbaka på sin grundskoletid. Frågeställningarna i studien utgick ifrån begreppen delaktighet och lärande.MetodStudien utformades som en retrospektiv, kvalitativ livsvärldsstudie grundad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med 4 gymnasieelever, som fått diagnosen AD/HD. Avsikten var att nå elevernas livsvärldar genom en samtalsliknande Djupintervju. Studien grundar sig på elevernas erfarenheter och upplevelser av sin skoltid.ResultatElevernas berättelser tyder på en skolgång med låg delaktighet i relationer till kamrater såväl som i skolarbetet. Eleverna anser sig inte ha fått det stöd de har varit i behov av och menar att lärarna många gånger har haft en bristande förståelse för deras situation.Det som eleverna själva uppskattar är ett tydligt arbetssätt där mål, syfte och innehåll tydliggörs av läraren.

Vi har valt att undersöka barn och ungdomars musikkonsumtion samt studerat närmare hur de uppfattar produktband i förhållande till det vi valt att kalla kreativa band. För att få en bakgrund kring resonemang som produktband och kreativa band ges en kortare presentation av musikindustrin. Här får läsaren en inblick i hur ett produktband tas fram och lanseras. Med produktband menar vi ett band som framställts primärt för att generera vinst åt företaget som skapat bandet, något som är stort inom dagens musikindustri, men långt ifrån en nyhet. För att få en djupare inblick i hur konsumenterna av produktmusik förhåller sig till produktband och dess musik har vi genomfört två undersökningar.

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är Djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan. Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det.

AbstraktBakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap.Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap.Metod: En fallstudie medelst en Djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan.Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen.Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen.

Bakgrund: Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. Metod: Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt.

Syfte:Syftet med följande studie är att analysera vilka faktorer som förekommer i beslutsunderlagen vid fastställandet av VA-taxan, samt hur utförligt beskrivna dessa är. Detta för att utförligt förstå vad beslutsunderlagen grundar sig på i kommuner runt om i Sverige.Metod:Att utgå från den hermeneutiska filosofin, torde en ökad förståelse realiseras, då vi använder den kunskapen genom att utföra en pilotstudie. Detta innebär att vi under studiens gång har rört oss mellan teorin och empirin, och erhållit en abduktiv forskningsansats.Teori:Studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som har använts för att identifiera våra traditionella samt icke traditionella faktorer.Empirin:Den datainsamlingsmetod vi har använt är en semitstrukturerad Djupintervju baserad på fem olika kommuners VA-verksamheter, samtliga med traditionella verksamhetsformer.Analys:Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan kommunerna samt förekomsten av faktorerna. Samtliga kommuner tar hänsyn till traditionella faktorer då dem förekommer, däremot varierar det mellan de icke traditionella faktorerna och dess förekomst.Slutsats:Studiens slutsats visar att våra traditionella faktorer är mer framstående mot det icke traditionella. Det visar sig även att de icke traditionella faktorerna förekommer i större utsträckning än vad som framgår i tidigare studier.

Syftet med uppsatsen är att definiera hur begreppet kvalitet ska tolkas för poker på Internet. Genom att ställa användarnas upplevda kvalitet gentemot branschens definition på kvalitet, ämnar vi att öka förståelsen för vad som betecknar en god kvalitet på en Internettjänst. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats bestående av två Djupintervjuer och två fokusgruppsintervjuer. Insamlingen av empirisk data och framtagningen av det teoretiska ramverket har varit en iterativ process. Inledningsvis diskuteras hur tjänster och kvalitet kan definieras utifrån några välkända kvalitetsmodeller, bland annat Grönroos (2002).

Bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande från arbetsförmedlare är något som inte utforskats i en större grad inom pedagogik. Därför har denna studie om arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökanden fått använda sig utav tidigare studier som utrett begreppet bemötande inom myndigheter som underlag. Generella vetenskapliga studier inom detta ämne finns alltså inte. Dock har begreppet bemötande varit ett relativt stort forskningsarbete för regeringen där ett antal statliga studier skedde under slutet av 90-talet samt i början av 2001 då ett projekt om bemötande gentemot funktionshindrade påbörjades. Syftet med denna studie är att studera arbetsförmedlares bemötande gentemot funktionsnedsatta arbetssökande.