Under de senaste åren har olika former av kognitiv Distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra Distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Vårdcentraler förknippas ofta med långa väntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjänstechefer är att undvika negativa effekter av väntan och använder ofta tjänstelandskap samt explicita Distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den här uppsatsen har effekterna av tjänstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det är möjligt att minska de negativa effekterna av väntetid genom att skapa en attraktiv väntemiljö som är en effektiv handling när det inte är möjligt att förkorta den objektiva väntetiden.  Forskningsmetoden som används i uppsatsen består av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkätundersökning.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att Distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att Distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, Distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Magnetkameraundersökningar kan skapa oro och rädsla hos barnen, vilket beror på den originella miljön och barnens begränsade förståelse och kommunikation. Det är även viktigt att ligga alldeles stilla under en längre tid under undersökningens gång, vilket kan bli en utmaning för barn som därför ofta sederas. Det övergripande syfte med denna studie var att studera andra åtgärder som fanns för att underlätta för barn att genomgå en MRT undersökning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vilket innebär att Goodmans sex av sju steg följdes. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar som visade tre vanliga åtgärder som kunde utföras för att underlätta MRT undersökningen för barn vilket var förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och Distraktion.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

I dagsläget beräknas cirka var tredje människa att drabbas av cancer. En vanlig behandlingsmetod vid cancer är cytostatikabehandling, biverkningar som är vanliga är illamående och kräkningar, men de går ofta att förebygga med läkemedel och andra olika åtgärder. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om åtgärder mot illamående hos personer med cancer som behandlas med cytostatika. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa studier för att få en större helhetsbild av ämnet som studeras. Litteratursökningen resulterade i sjutton artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna Distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna Distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator är idag något som politiker, skolledare och lärare tycker är en självklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik på EU nivå men vi finner även starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skäl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men är det alltid bra med datorn i undervisningen? Lärare och rapporter vittnar om att datorn ofta används till något helt annat än till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Matkonsumtionen och mättnadskänslan kan påverkas av många olika faktorer på flera olika sätt. I vissa fall är en Distraktion av något slag tillräcklig för att matkonsumtionen ska öka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om yttre stimuli i form av TV-tittande påverkar matintaget och mättnadskänslan. Det undersöktes även om olika intensitet på TV-programmen (actionserie resp. naturfilm) påverkade dessa faktorer.

Detta projekt syftar till att utreda om metoden Lane Change Test (LCT) kan mäta hur förare distraheras av att utföra andra uppgifter under körning och om metoden kan användas för att avgöra när användning av ett system i fordonet under körning blir trafikfarlig. Projektet har utförts på Scania CV AB i Södertälje. Förarmiljön blir allt mer komplex och mer teknologi plockas in i fordonen, vilket innebär att risken ökar för att föraren distraheras. En önskan från fordonsindustrin är att kunna mäta Distraktion som ett system alstrar, för att försäkra sig om att de system som förs in i fordonet inte är trafikfarliga. En metod för att mäta förarDistraktion är LCT, som är under utveckling och utreds för att bli en standard.

BakgrundStickrädsla upplevs av var tionde person där rädsla kan beskrivas som en irrationell eller överdriven reaktion på en uppfattad hotande situation. Orsaken till rädslan beskrivs bero på ärftlighet och/eller inlärning, där symtomen som förekommer är framförallt av vasovagal karaktär. Vårdpersonalen har betydelse vid hantering av stickrädda personer, där en kompetent och lugn personal kan förmedla trygghet till patienten.SyfteSyftet var att beskriva stickrädda personers upplevelser av vården vid stickrelaterade ingrepp.MetodEn kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervjuguide användes där inklusionskriterier inkluderade en ålder mellan 18- 65 år, anser sig lida av stickrädsla och inneha erfarenheter av stickrelaterade ingrepp. Convenience sampling samt snowball sampling användes som datainsamlingsmetod. En intervjuguide skapades och testades med två pilotintervjuer där totalt åtta intervjuer genomfördes och spelades in med ljudbandspelare.

Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser.