Background: Pet therapy has existed as a concept since 1964 when the American child psychologist Boris Levinson coined the term. Nowadays Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT) are both recognized concepts, and with progressed research the science of pet therapy increases.Purpose: To summate the most recent science in pet therapy (therapy dog) research with focus on physical, psychical, and social effects.Methods: Literature study/review with descriptive design, research on 21 articles published from year 2003 and onward. Articles used in the study were chosen through beforehand decided criteria, subject to quality rating, and summated in an overview. The main results were summated and presented in similarities and differences.Results: The main result of the summation was that important results could be measured in each of the three fields of research. Physical/physiological effects: pain relief, differentiated results on vital signs, and increased activity.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter.

Today it is common to state that we are living in an information overloaded society. But there are many different definitions of what can be said to constitute Information Overload and there is a lack of substantial research on the subject. Conclusions in the available literature on Information Overload are often drawn on anecdotal evidence and carries a dramatized picture of the causes and effects of the phenomenon.With the tools of discursive analysis this two years master?s thesis explores how the phenomenon Information Overload is portrayed in six popular science books that deals with the subject: Alvin Toffler (1970) Future Shock, Orrin Klapp (1986) Overload and Boredom, Richard Wurman (1989) Information Anixety, Andrew Keen (2007) The cult of the amateur, Maggie Jackson (2008), Distracted and Nicholas Carr (2010) The Shallows. The result of the analysis shows that there is a common discourse of how the subject of Information Overload is represented, which stretches in and between the books intertextually.

Bakgrund: Upplevelser från barndomen gällande nålrelaterade procedurer kunde lämna spår efter sig långt upp i vuxen ålder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nålstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade barns reaktioner vid nålrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat på vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde på 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion på nålrelaterade procedurer påverkades både av det som sjuk-sköterskan och föräldrarna gjorde. Föräldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov när det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, föräldrarnas påverkan och sjuk-sköterskans påverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid något som sjuksköterskan tillämpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade.Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ?Sociala och praktiska förberedelser?, ?Ickefarmakologiska distraktionsmetoder?, ?Farmakologiska distraktionsmetoder? samt ?Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla?.

Barn kommer i kontakt med hälso- och sjukvård för olika mer eller mindre smärtsamma procedurer. Minnet av tidigare obehagliga erfarenheter kan ofta skapa rädsla inför framtida besök och risk för bestående sjukvårdsrädsla. I många studier beskriver barn att nålstick i huden är en av de mest smärtsamma procedurerna inom sjukvården. Samhället har ett ansvar och det finns reglerat genom lagar hur barn skall bemötas inom sjukvården. Barn i skolåldern har ofta en livfull fantasi och magiskt tänkande och upplever smärta annorlunda än vuxna.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas.Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter.Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång.Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen.Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload).

Purpose: The purpose of the present study is to investigate whether and how nine teachers of special education for older students, primarily at Upper secondary school, consider the smartphone an appropriate pedagogical means of assistance to improve participation and to support students with special education needs within and outside the school environment. Theory: The theoretical framework for the study is the sociocultural perspective on learning. The sociocultural perspective is related to the relational perspective and sociocultural learning theory involves learning and participation in school. It views the human being as socially active within a certain historical and cultural context which actively influences the way we act, how we learn and develop through interaction with others in the social, everyday practice. The latter is of vital importance here.

Bakgrund: Patienter som ska genomgå elektiva operationer kan uppleva preoperativ oro och ångest. Preoperativ oro kan grundas i bristande information, tanken på att mista kontrollen samt vistelse i okänd miljö. Det vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan då hon ska möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling för patienten samt uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker ett omvårdnadsbehov. Syfte: Att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska patienters preoperativa oro vid elektiva operationer. Metod: Litteraturstudie, baserad på två kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar.