Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på Distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Till denna studie har kvalitativ forskning utförts som behandlar en förändringsprocess som en större kommun i Skåne genomgick 2008. Till studien intervjuades två chefer och åtta anställda som var med under förändringsprocessen vilken ledde till en ny förvaltning. Då det är två år sedan förändringen initierades är det delvis de anställdas efterhandskonstruktion av förändringen som belyses utifrån deras upplevelser. Vidare har en ingående litteraturstudie utförts. Studiens resultat visar att det i förändringsprocessen har skapats lärande hos individer och i verksamheterna. De anställda upplever att förvaltningen inte tagit till vara på deras lärande i förändringsprocessen och inte skapat ett system med förutsättning för att skapa synergieffekter och vägar för lärande.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på Distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm.Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan Distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit Distansstudenter vid Distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i Distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig Distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av Distansutbildningar och dess begränsningar och möjligheter med fokus på lärande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förändring över tid, vilket idag berör många människors lärande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet närmare, så att dess innehåll och kvalitet kan uppmärksammas och säkerställas. Kvalitativa intervjuer har använts som metod där tolkningsarbetet har utgått från en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån begreppen: Distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.

Under 2005 och 2008 inventerades förekomsten av större vattensalamander(Triturus cristatus) i Gävleborgs län. Ett till synes isolerat fynd gjordes väster om Hofors. Inventeringarna utfördes med flaskfällor och visuell observation och lokaler valdes via kartblad enligt kriterier på vattenytans areal, rörelse och Distans till väg. Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida den observerade isoleringen var faktisk eller endast ett resultat av den använda inventeringsmetodiken. Detta arbete baserades på en radie kring en känd population där radien baserades på spridningsDistans, mognadsålder samt tid sedan den förra studien. Lokaler valdes sedan ut inom radien med krav på areal vattenyta och förekomsten av stillastående vatten varpå inventeringar utfördes med flaskfällor.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras påverkan. Examensarbete inom lärarutbildningen 90 hp Distans. Den här uppsatsen är sprungen ur studier av vad coaching är, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan påverka deras resultat på ett positivt sätt. Coaching är ett relativt nytt fenomen i skolans värld.

Introduktion: Den vårdande relationen kräver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhållningssätt och känner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hålla lidandet ifrån sig på ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundär traumatisk stress (CF/STS), vilket är två snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrändhet. Prevalensen av CF/STS är hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvård kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Denna rapport beskriver det examensarbete som genomförts av Markus Engman. Examensarbetet syftade till att utveckla en e-handelsplattform baserad på ett program för e-handelssidor som heter Magento. Examensarbetet utfördes för ett företag som säljer och reparerar tv-spel och liknande hemelektronik. Arbetet utfördes på Distans under ca 10 veckor. Under tiden hölls några möten på företaget.

Uppsatsen handlar om hur det konstpedagogiska dilemmat har ändrats från att förr ha handlat om svårigheten att få den inom konst outbildade ?folkmassan? att besöka konstmuseerna till att idag hitta en fungerande hållning till besökare som kommer till museerna med nyfikenhet, men inte alltid med konstkunskap. Dagens teoretiker inom konstpedagogik menar att förhållningssättet bör vara att besökare ska få sina behov tillgodosedda genom att pedagogen för samtal som utgår ifrån besökarens egna erfarenheter och kunskaper. Detta skapar en situation, menar författaren, där konstverken ställs i bakgrunden. Svårigheter ligger också i att utställare inte alltid ser den ?vanliga? besökaren när utställningar planeras och utformas vilket i sin tur gör att konstpedagogens rollblir att fylla den klyfta som kan skapas mellan konstverk och besökare.

Det finns både skillnader och likheter mellan Stanislavskij och Brecht. En av de tydligaste är att de har olika ismer i grunden, Stanislavskij är naturalist och Brecht är realist. Dessa ismer gränsar till varandra i det att de båda vill ge en så realistisk bild av verkligheten som möjligt, men tar olika vägar i synen på verkligheten och hur denna ska avbildas på bästa sätt. Där Stanislavskij vill ha total inlevelse vill Brecht fjärma och hålla Distans. Där Brecht bara låter skådespelaren ge utlopp för sina känslor i det inledande repetitionsarbetet låter Stanislavskij känslan vara med som en röd tråd genom hela processen från rollskapande till färdig föreställning.