Sök:

Sökresultat:

413 Uppsatser om Distansövervakning - Sida 9 av 28

Master-slavesystem med tvÄ haptiska robotar för palpation pÄ
distans

Axelopererade personer har svÄrt att röra sig under nÄgra veckor efter operationen. Den som bor i glesbygden och blir opererad i axeln eller armen mÄste regelbundet Äka lÄnga strÀckor för att besöka sjukvÄrden och bli undersökt. FrÄgan Àr om det gÄr att minska dessa bilturer och samtidigt behÄlla vÄrdkvaliteten? Man har kunnat reducera patienternas resande till och frÄn sjukvÄrden med hjÀlp av en enkel videokonferensanlÀggning som patienten fÄr lÄna hem. Med denna utrustning kan patienten upprÀtta videomöten med vÄrdpersonalen istÀllet för att Äka till sjukvÄrden.

Bibliotekarien som distansarbetare? : förutsÀttningar för bibliotekarien att utföra sina funktioner pÄ distans

We studied how librarians would adapt to telework, the performance of job responsibilitiesfrom home. We found'that all duties could be accomplished. but to varied extents.Computerbased searches, interlibrary loans, acquisitions, indexing and telephone referenceservices are the duties most likely to adapt to telework whereas cataloguing andclassification probably are best performed in the ordinary workplace.Most duties would demand access to technical means of assistance when performed fromhome. Connections to the library's local network, directly or via modem, are requiredbecause it is unrealistic to expect librarians to telework with fewer tools than theyordinarily have available. Although librarians generally believe that teleworking will nothave a large irnpact on the operation of the library, most would like to telework.Whether teleworking is a viable strategy depends on the characteristics of the duties, thelibrarian's desire to telework, but also on the size of the library, the size of its staff, thelibrary's activities, and how work is distributed between librarians..

Mobil klientsÀkerhet

Denna rapport har i syfte att öka förstÄelsen om hur man kan öka sÀkerheten pÄ ett företag som anvÀnder sig av mobila klienter. Att arbeta pÄ distans blir allt vanligare, och med de sÄ stÀlls allt högre krav pÄ tekniken som tillhandahÄller möjligheterna för detta. NÀr ny teknik utvecklas kommer ofta sÀkerheten i andra hand, det man fokuserar pÄ Àr funktionaliteten. FrÄgorna man dÄ stÀller sig och vilket lÀsaren kommer skaffa sig mer kunskap om under rapprotens gÄng Àr:Hur skall en klient kunna hÄllas uppdaterad nÀr den Àr utanför företagets vÀggar?Hur skall kommunikation kunna ske med företaget pÄ ett enkelt sÀtt, samtidigt som det ocksÄ ska vara sÀkert?Det kommer visa sig att administratören inte Àr den pusselbiten i sÀkerheten pÄ ett företag.

FramgÄngsfaktorer för distribuerat projektarbete - understött av informationstekniska samarbetsverktyg

Projektarbeten Àr till följd av den informationstekniska utvecklingen inte lÀngre begrÀnsade till företagens huvudkontor. Individer som har tillgÄng till olika informationstekniska samarbetsverktyg kan sÀnda stora mÀngder information mellan varandra och uppnÄ ett samarbete pÄ distans. Projektarbeten som utförs av projektmedlemmar som Àr geografiskt Ätskilda och inte befinner sig inom samma lokaler benÀmns som distribuerade projektarbeten. Undersökningen syftar till att visa vilka framgÄngsfaktorerna Àr för ett sÄdant projektarbete. UtifrÄn det syftet har en litteraturstudie genomförts av omrÄdena distribuerat projektarbete och informationstekniska samarbetsverktyg.

Är transporterna av norsk lax genom Sverige samhĂ€llsekonomiskt effektiv?: en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ transportmetoder

I dagslÀget gÄr de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del gÄr med tÄg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tÄg frÄn GÀllivare ner genom Sverige. För detta ÀndamÄl diskuteras en ny vÀgförbindelse mellan Porjus och TysfjÄrd för att förenkla den nödvÀndiga transporten med lastbil till GÀllivare för omlastning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilket av de tvÄ alternativen, att fortsÀtta transportera med lastbil eller att lÀgga om trafiken till tÄg. För att göra detta har en CB-kalkyl anvÀnts. Resultaten visar pÄ att det Àr en samhÀllsekonomiskt effektiv lösning att lÀgga om transporten till tÄg om den nya vÀgförbindelsen byggs.

SÄ nÀra men ÀndÄ sÄ lÄngt borta : En analys av tilltalet i FörsÀkringskassans massbrev

Den hÀr uppsatsen undersöker hur myndigheten FörsÀkringskassan i sina massbrev tilltalar vanliga privatpersoner. Den har ocksÄ till syfte att undersöka vilken roll FörsÀkringskassan sjÀlv fÄr i sina massbrev. I undersökningen, som Àr en kvalitativ textanalys, ingÄr 10 brev frÄn Ären 2006-2008. Breven har analyserats med hjÀlp av Hellspong och Ledins modell för bruksprosaanalys, nÀrmare bestÀmt ur perspektiven tilltal och omtal samt nÀrhet och distans. Resultatet visar att massbreven inte Àr enhetliga i sitt tilltal.

PRODUKTIVITET N?R ARBETET BEDRIVS P? DISTANS med inslag av social n?rvaro och motivation

This study investigates how productivity works when employees have remote work in their workplace. This study will also focus on challenges that cause productivity to decrease when remote work applies. The empirical data shows that individual productivity increases when employees work in a workplace that provides remote work. The data says that less distractions and high autonomy is a big factor to why employees feel that they work productively at home. Briefly it shows that a flexible workplace makes individual employees work productively and even motivates employees to work effectively because of increased concentration and undisturbed work environment.

Genus i sportjournalistiken: en bild- och rubrikanalys av manlig och kvinnlig representation i Sportbladet

Vi har tittat pÄ hur mÀn och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys pÄ förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begrÀnsad period pÄ tvÄ veckor under februari 2006. Vi har tittat pÄ hur ofta kvinnor och mÀn förekommer pÄ bilderna och vilka idrotter som Àr oftast förekommande. Men ocksÄ hur bilderna Àr tagna, frÄn vilken vinkel exempelvis och vad det fÄr för betydelse för framstÀllningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport Àr ett omrÄde som Àr strikt uppdelat i mÀn och kvinnor och det mÀrks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom omrÄdet dÀr det Àr Mannen som Àr den dominerande.

Varför lÀsa pÄ distans? - om kommunikation och interaktion i en Internetbaserad distanskurs i pedagogik

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, pÄ varför studenter vÀljer att lÀsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik pÄ C-nivÄ och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestÄende av en genomgÄng av tidigare forskning samt litteratur i Àmnet, dels vad gÀller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lÀrsamhÀllet idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats dÀr studenterna fÄtt besvara en elektronisk enkÀt via nÀtet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att lÀsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs Àr kvinnor, 30 Är eller Àldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar Àven att kursdeltagarna Àr nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

Gymnasiematematik pÄ distans : Varför sÄ mÄnga avbryter sina distansstudier i matematik

Syftet med studien Àr att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) Àr en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU Àr bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgÀngligheten stÄr individanpassningen som garant för en god lÀrsituation. Faktorer som i hög grad pÄverkar DU och genomströmningen Àr studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Attityden till de nya sÀtten att kommunicera : mobiltelefon och e-post

Detta arbete handlar om de nya sÀtten att kommunicera, frÀmst e-post och mobiltelefon. Genom en enkÀtundersökning och fyra intervjuer pÄ tvÄ verksamheter svarar jag pÄ frÄgorna:· Vilken Àr attityden Àr till de nya sÀtten att kommunicera pÄ arbetsplatsen?· I vilken utstrÀckning anvÀnds e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit nÄgra förbÀttringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera anvÀndandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder pÄ att e-post och mobiltelefon anvÀnds i varierande utstrÀckning. E-post Àr mera uppskattat Àn mobiltelefon, men bÄda anses underlÀtta kommunikationen pÄ arbetsplatsen vilket ses som en förbÀttring. Det finns en osÀkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

FjÀrrinstallation och IT-administration pÄ distans

Huvudsyftet med det hÀr examensarbetet Àr att se om det finns ett skÀl eller behov att skapa ett serviceföretag inom IT och finna affÀrsmodeller för detta företag. Vidare avses utvÀrdera dagslÀgets hantering av IT hos smÄ till medelstora företag. IT har blivit viktigt för företagsverksamheten men kan lÀtt försummas i mindre och medelstora företag Vi vill genom en marknadsundersökning se om det finns ett behov av ett serviceföretag. DÀrtill genom en undersökning av existerande teknologi och öppen mjukvara utvÀrdera om ett serviceföretag kan skapas för hantering av IT hos dessa företag. I vÄr undersökning fann vi vissa företag som Àr intresserade av vÄr lösning och vi fick svar pÄ en del av vÄra frÄgor om hur situationen ser ut för företag inom GÀvleborgsomrÄdet.

Skolmedling : En undersökning om en konflikthanteringsmetod i skolan

Syftet med studien Àr att undersöka hur skolmedling kan ses som en effektiv och nyanseradmetod för konflikthantering i grundskolan. Vi tar Àven del av kompissamtal, som Àr en redanetablerad konflikthanteringsmetod i skolan för att pÄ sÄ sÀtt se hur skolmedling kan bli enkompletterande konflikthantering till detta. Studien bygger pÄ tio intervjuer varav fem Àrenskilda och de resterande Àr gruppintervjuer. IntervjufrÄgorna behandlar skolmedling utifrÄnperspektiv sÄsom frivillighet/ofrivillighet, medlarens neutralitet, distans/nÀrhet, skam, makt,kön och Älder samt kritik/hinder. Det insamlade materialet visar att samtliga respondenterstÀller sig positiva till skolmedling som metod men att information och kunskapsspridning ommetoden Àr bristfÀllig.

"Det som inte dödar stÀrker" : Tidsperspektivets betydelse för effekter av att kÀnna empati

En tidigare studie har visat att negativa effekter av att kÀnna empati Àr övervÀgande pÄ kort sikt medan positiva effekter Àr övervÀgande pÄ lÄng sikt, gÀllande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsÄgs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hÀlften en enkÀt belysande upplevelser pÄ kort sikt medan den andra hÀlften besvarade en likadan enkÀt belysande upplevelser pÄ lÄng sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende pÄ tidsperspektivet Àven för mÀnniskor generellt, i form av mer positiva effekter pÄ lÄng sikt. Denna effekt Äterfanns bland sÄvÀl kvinnor som mÀn, och bland yngre sÄvÀl som Àldre.

Sjuksköterska i dödens vÀntrum : FörhÄllningssÀtt i mötet med patienter i livets slutskede

Sjuksköterskor idag har inte förutsÀttningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rÀdslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden vÀcker starka kÀnslor, dÀrför Àr det viktigt att lÀra sig hantera dessa, för att kunna tillfredsstÀlla patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhÄller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 16 vetenskapliga artiklar, dÀr tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhÄllande till syftet; accepterandet av döden, anvÀndandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera kÀnslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrÀmmas av döden, copingstrategier Àr nÄgonting som anvÀnds och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta vÀljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->