Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Rapid Sequence Induction (RSI) är en induktionsstrategi   som används när det föreligger risk för aspiration. Metoden syftar till att   tiden från anestesiinduktion till säkrad luftväg blir så kort som möjlig.   Snabbverkande läkemedel ges i följd, patienten har höjd huvudända och   ventileras inte innan luftvägen är säkrad pga. risken för aspiration.   Krikoidtryck kan ingå i RSI och är en metod som kan minimera risken för   aspiration.

Postoperativt illamående och kräkning (PONV ? Post Operative Nausea and Vomiting) är den mest frekventa komplikationen efter anestesi och är ett problem där orsakerna är många och skiftande. Ursprunget är multifaktoriellt med patientrelaterade, medicinska, anestesiologiska och kirurgiska faktorer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om reversering av muskelrelaxantia ökar frekvensen av PONV. Metoden var en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Nya tekniska lösningar för att intubera patienter börjar bli tillgängliga för operationsavdelningar. Glidescope är ett videolaryngoskop som visar lovande resultat när det gäller underlättande av intubationer för personal framförallt vid svåra luftvägar och intubationer. Forskningen pekar på att Glidescope reducerar antalet intubationsförsök och ökar andelen lyckade förstagångsintubationer. Studier pekar på att det för patienten är fördelaktigt med så få intubationsförsök som möjligt.Syfte: Att undersöka anestesipersonals erfarenheter av att arbeta med Glidescope.Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med nio anestesisjuksköterskor och två läkare. En kvalitativ beskrivande ansats med en kvalitativ innehållsanalys som analysmetod har använts.

Svenska studier visar att utförandet av trycksårsprevention har låg prioritet bland sjuksköterskor samt att sjuksköterskor även har undermåliga kunskaper om uppkomst och riskfaktorer för trycksår. Uppkomna trycksår orsakar stort lidande för patienten och höga kostnader för samhället. Den farligaste riskfaktorn för att få trycksår är immobilitet. Under en operation kan patienten inte känna obehag eller ändra sitt kroppsläge på grund av erhållen anestesi och/ eller bedövning. En operation utgör därför en högriskfaktor när det gäller uppkomst av trycksår.Syftet med studien var att undersöka effekten av att använda ett tryckavlastande hjälpmedel på patienter med operationstid på 90 minuter eller längre för att förhindra uppkomsten av trycksår.En experimentell studie med ett konsekutivt urval av 89 medverkande genomfördes på en operationsavdelning i Mellansverige.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola värmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering är ett problem inom den perioperativa vården. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under åren minskat.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Bakgrund: Bristande kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till vårdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning på vården med exempelvis extra vårddygn. Kommunikation och informationsöverföring är av Socialstyrelsen identifierat som ett riskområde i vården. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten är särskilt utsatt och råkar oftare ut för vårdskador.

Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna som uppstår i vården beror på brister i kommunikation. Rapportering är en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, där målet är att föra vidare information om en patientens tillstånd för att säkerställa den fortsatta vården och patientsäkerheten.Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vårdavdelningens sjuksköterska ser på rapportering vid överföring av patient från UVA till vårdavdelning.Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjälp av innehållsanalys där ett tema, två kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor från vårdavdelningar med erfarenhet av att hämta patienter på UVA samt åtta sjuksköterskor från anestesin.Resultat: För att en rapport skall bli bra krävs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det är viktigt att rapporten följer en röd tråd och att informationen inte blir överflödig.

SAMMANFATTNING Artros och skador i ledbrosk är vanliga problem hos både människor och djur, som orsakar stora fysiska besvär i form av smärta och nedsatt rörelseförmåga. Idag finns ett flertal olika behandlingsmetoder mot artros, men ännu finns ingen bra behandlingsmetod för att åstadkomma läkning av ett skadat ledbrosk. I den här studien användes kanin som modelldjur för att utvärdera en ny behandling mot artros på människa. Målet var att stimulera nybildning av ledbrosk via rekrytering av mesenkymala stamceller. Studien utfördes på 20 kaniner av rasen New Zeeland White, 6-7 månader gamla honor med en kroppsvikt på ca 4 kg. En ledskada skapades med borr på den mediala femurkondylen i kaninernas vänstra knäled under anestesi. Därefter injicerades en hyaluronsyragel enbart eller tillsammans med tillväxtfaktorn bone morphogenic protein-2 (BMP-2) i leden.

ABSTRACT Introduction: One of the great difficulties that the nurse anesthetist encounter in their profession is to assess and estimate sleep depth versus signs of pain in the anesthetized patient. Based on a pre-operative appointment and the perioperative monitoring, an assessment of the patient is made. The experience that the nurse anesthetist has can make it easier to understand what subtile signs of the patient depends on. Purpose: With this in mind, the purpose of the pilot study was to try to find out if there are specific signs of pain during anesthesia and if the professional experience played a role. As a subsidiary aim the authors examined whether there were factors in the patient that the nurse anesthetist takes into account in the identification of pain during anesthesia.

Bakgrund: Att vara på sjukhus innebär för de flesta föräldrar och barn att vistas i en ny och okänd miljö. Det är viktigt att vårdpersonalen kan stödja föräldrar och barn på ett bra sätt. Idag organiseras sjukvården så att familjemedlemmar inte separeras mer än nödvändigt. Flertalet av de ingrepp som görs på barn är av mindre omfattning och görs därför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland även för diagnostiska undersökningar.