Sök:

Sökresultat:

1864 Uppsatser om Diskutera - Sida 2 av 125

Samarbetsprocess som planeringsverktyg - en fallstudie om ett samverkansprojekt mellan byggherre och brukare

När flera parter går in i en samverkansprocess för att Diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring brukarmedverkan i planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att Diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan brukare och byggherre i fallstudien.

En människas tillvaro : en analys av verklighetsuppfattningar utifrån filmen "The Truman show"

Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att Diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att Diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, Diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation.

Matematik i vår vardag: ser eleverna matematiken runt omkring
oss?

Detta examensarbete utförde vi i år 2 i en skola i Haparanda kommun. Syftet var att undersöka om eleverna ser matematiken som finns runt omkring oss i vår vardag. Vår studie utgick ifrån att vi i matematiken arbetade med olika vardagsnära uppgifter och samtidigt pratade och reflekterade med eleverna över vad som var matematik i de olika situationerna. Detta med syfte att få eleverna att bredda sin syn på var, när och hur mycket vi använder oss av matematik i vardagslivet. Med eleverna gjorde vi bland annat stapeldiagram, lekte affär, utförde olika slags mätningar och bakade, samtidigt som eleverna fick fundera och efter varje pass sitta i grupp och Diskutera vad som var matematik i detta arbete.

Mönster i matematiken : om hur man kan arbeta med mönster i årskurs 3 och om diskussionens påverkan på resultatet.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som lärare kan lägga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nå målen i åk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlärningen inom detta område. Två klasser har deltagit i undersökningen. Båda klasserna fick samma uppgifter att göra, men läraren i den ena klassen uppmanades att Diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfällen för att en jämförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar på att klassen som fick Diskutera mycket med sin lärare hade utvecklat sitt matematiska språk i högre grad än klassen som inte hade Diskuterat lika mycket.

Genus i fysikundervisning

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att Diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter Diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

XBRL - Den största nyheten sedan dubbla bokföringens införande?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt Diskutera dess möjliga effekter på företagens informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat Diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.

"Att diskutera eller inte diskutera..." En komparativ innehållsanalys av partihemsidor

I dagens informationssamhälle är Internet och användande av hemsidor för att sprida information vanligt förekommande. Den senaste tiden har politikens fokus riktats mot en mer deliberativ inställning, detta på bekostnad av den traditionella konkurrensdemokratin. Detta är en komparativ analys med syfte att kartlägga svenska och amerikanska partiers hemsidor utifrån demokratiteoriaspekten. Metoden som används är kvalitativ innehållsanalys, där författarna utgår från två konstruerade idealtyper, baserade på deliberativ- och elitdemokratiteori. Partierna vars hemsidor analyseras är Demokraterna, Republikanerna, Moderaterna och Socialdemokraterna.

Social studies now and then

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och Diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och Diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning.

Ska vi spela eller prata? : En studie av nybörjarelevers utveckling på malletinstrument

Denna studies syfte är att ta reda på om man kan se några skillnader i musikalisk utveckling hos nybörjarelever som får prata och resonera muntligt om lektionsmaterialet till skillnad från att enbart spela på instrumentet under lektionerna. Studien genomfördes under 6 veckor höstterminen 2013 vid en kulturskola i södra Sverige. Åtta nybörjarelever på slagverk deltog och de undervisades enskilt 20 minuter per vecka. Hälften av eleverna fick lära sig låtmaterialet utantill och efter gehör. Verbala instruktioner hölls till ett minimum och fokus låg på att musicera och spela så mycket som möjligt under lektionen.

Läraryrket - ett yrke utan definierad status, The teaching profession - a profession without a defined status

Syftet med undersökningen är att Diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att Diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att Diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter.

Stora torg Kristianstad

Syftet med arbetet är att undersöka och Diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Begreppslådor i kemiundervisningen

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att Diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet Diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner.

En studie av det upplevda mervärdet av medarbetarsamtal.

Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och Diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde.

Stora torg Kristianstad

Syftet med arbetet är att undersöka och Diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Skolan: en hierarkisk arena? : en jämförande studie av ramfaktorer och kunskapssyn i grundskolan

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt Diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna Diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->