Bakgrund: Låg medvetenhet om symtom och komplikationer hos patienter med typ 2-diabetes har identifierats som ett stort problem. Information, motivation och beteende är centrala begrepp för att utbilda patienter i diabeteshantering.Syfte Syftet med denna studie är att belysa omvårdnadsstrategier som visats sig lämpliga i vården av människor med diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes på vetenskapliga artiklar där resultatens likheter och skillnader granskades och jämfördes.Resultat: Tre teman med omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker identifierades; Motivation och beteendeförändringar, Utbildning och stöd samt Self-management.Diskussion: Diabeteshantering är en process där förändringar krävs. Processen börjar med identifiering av patientens utgångspunkter och följs av lämpliga omvårdnadsåtgärder. Vilken typ av omvårdnadsstrategi som är mest effektiv är svårt att avgöra, men patientens självbestämmande, i samråd med sjuksköterskan ger en indikation på hur diabetes-hanteringen bör fortlöpa.Konklusion: Omvårdnadsstrategier för typ 2 diabetiker följer en process som inleds då patienter blir diagnostiserade. Identifiering av patienters utgångspunkter bör följas upp med en identifiering av patientens omvårdnadsbehov.

I denna uppsats behandlas ämnet politisk organisering. Frågorna som tas upp är huruvida globaliseringsrörelsen bör organisera sig i partier eller agera utomparlamentariskt i sociala rörelser och om deliberation är ett effektivt påverkansmedel för att förändra de institutioner de vänder sig emot. Utifrån en teoretisk Diskussion om hur företag de senaste decennierna omorganiserats som en följd av bland annat 60- och 70-talens uppror och framstegen inom digital informationsteknologi samt debattmaterial från globaliseringsrörelsen diskuteras frågorna.Uppsatsens resultat är att den mest effektiva organisationsformen i dagens läge är nätverk av sociala rörelser. Deliberation framstår inte som särdeles effektivt kanske främst på grund av att det skulle innebära att rörelserna tvingas anpassa sig och bli mer lika de hierarkiska institutioner de vill förändra..

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar människor att samla på musik, i en tid när musik i såpass stor utsträckning finns tillgänglig för obegränsat lyssnande på internet. Min tes är alltså att det är någonting annat än tillgänglighet som driver människor att samla på musik idag. I min studie har jag tagit hjälp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar på musik i fysiska format. De är mellan åldrarna 23-46, fem män och två kvinnor. Informanterna har själva anmält intresse när de hört om min studie, eller blivit tillfrågade av mig eftersom jag på förhand vetat om att de samlar på musik.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Denna studie handlar om synliggörandet av matematik i förskolan. Då läroplanen föreskriver att alla barn skall utmanas och utvecklas i sitt matematiska tänkande och lärande så är syftet med undersökningen att få mer kunskap om hur och vad det är för matematik som synliggörs i förskolan. Vi ville också ta reda på hur pedagogerna ser på sin roll och kompetens i arbetet med små barn och matematik. Genom vår litteraturstudie har vi fått många idéer och kunskap om hur man kan arbeta med matematik i förskolan och förskoleklass. Vi genomförde en kvalitativ studie där vi använde oss av enkäter med öppna frågor.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd, de elever som utgör Diskussion i elevhälsoteam samt de elever som har någon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav särskilt stöd undersöks utifrån ett lärarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kännetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande är vilken typ av svårigheter som eleven har och vilket stöd eleven får.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Det här arbetet behandlar om det utifrån två omslagsillustrationer från Tove Janssons böcker om mumintrollen går att skapa en tredimensionell spelmiljö som behåller omslagens stil och atmosfär. Rotat i begreppet remediering som myntades av Bolter och Grusin undersöks också om det är någon skillnad i hur de tredimensionella miljöerna uppfattas i jämförelse med omslagen och beroende på om de visas på ett stort medium som en PC, eller ett litet som smartphone. 3D-miljöerna skapades och renderades ut i filmform för att visas på de två medierna i en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen visade att miljöerna till PC mottogs väl och remedieringen kunde anses vara lyckad. Smartphone-varianten mottogs med blandade resultat där remedieringen både ansågs vara bättre och sämre än PC-varianten och ingen definitiv slutsats kunde därför ges.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Denna uppsats syftar till att redogöra för möjligheterna för det allmänna att göraintrång på enskilds fasta egendom i syfte att skydda miljön. Denna redogörelseomfattar de olika typerna av intrång som kan göras med stöd av miljöbalken, hurrätten till ersättning med stöd av miljöbalken ser ut och en Diskussion kring hur de reella möjligheterna för dessa intrång ser ut. Uppsatsen belyser de konsekvenser rörande miljöskyddet som uppstod i och med lagändringen som genomfördes 2010 gällande ersättningen vid expropriation. Den redogör även något för de i många fall svårtolkade termer och principer som ligger till grund vid bedömning huruvida ersättning ska utgå eller ej med stöd av miljöbalken. I och med denna studie, av de lagar som reglerar vilka situationer en markägare skall berättigas ersättning vid ingripanden av miljöskyddsskäl och den praxis som finns på området, påvisas vid många tillfällen att egendomsskyddet för den enskilde förstärkts.

Vid utsändning av personal är det vanligt att arbetsgivare använder sig av nettolöneavtal för att undvika att personalen säger nej till en utsändning av ekonomiska skäl. Genom att garanteras en nettolön blir skattesatsen i det land som utsändningen sker till betydelselös för den utsände. Detta beroende på att den utsände får det belopp den har blivit lovad och inte mer eller mindre oavsett vilket land personen sänds ut till. När arbetsgivaren åtar sig att betala den skatt som belöper på inkomsten uppkommer en skatteförmån i form av fri skatt.Syftet med uppsatsen är att klargöra rättsläget när det gäller förmån av fri skatt. Eftersom utrycklig reglering i lag saknas inleds uppsatsen med de allmänna principer som styr svensk skatterätt.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att förklara dissens och förklaringsmisstag samt tolkningen av dessa. Avtalsrätten bygger på olika principer och teorier som påverkar lagbestämmelser, normer och metoder. Ett av avtalsrättens svåraste problem är bristande överensstämmelse mellan anbud och accept. När dissens föreligger efter avtalsslutet, kan det knappast vara en praktisk lösning att tillämpa huvudprincipen att oren accept innebär avslag i förening med nytt anbud, eftersom avtalet då inte kommit till stånd. Och när ett förklaringsmisstag har begåtts blir det nödvändigt att avgöra om den skall anses utgöra avtalsinnehållet eller vilken innebörd man skall lägga i förklaringen.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en Diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.