Vårt syfte är att utreda huruvida de två revisionsbyråerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgåendet. För att utreda detta inriktar vi oss på tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. Två stora områden där synergieffekter kan uppkomma är inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma är det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det även uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera hur Volkswagen AG profilerar, styr och arbetar strategiskt med sin varumärkesportfölj på den svenska marknaden.

Bakgrund: Personalomsättning har traditionellt setts som något negativt som bör minimeras. Under senare år har det dock framkommit att även en för låg personalomsättning kan vara negativt för ett företag. I denna studie utreds vilka effekter som följer av personalomsättning på olika nivåer, och vad som är en optimal personalomsättning. Vidare undersöks hur företagens personalomsättningsstrategier ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur personalomsättningens effekter påverkar de studerade företagens utformning av strategier i strävan efter en optimal personalomsättning.Genomförande: En kvalitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i empirin, vilken utgörs av totalt fyra intervjuer på två konsultbolag.Resultat: Studien visar att företagen ser nytt blod och nytänkande som de viktigaste positiva effekterna. En annan positiv effekt, som dock inte utnyttjas till fullo, är att f.d.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka när revisionsplikten avskaffandes för små privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstått som den ensam påverkande faktorn på skattefelet. Problematiken är huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan påverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper båda dessa problem är The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som påverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrån vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att studera beskattningssystemet utifrån The ATO Compliance model. Studiens syfte är att få ökad förståelse för faktorer som kan påverkar skatte-beteendet hos små privata aktiebolag samt att analysera hur väl skattebeteendet stämmer med Skatteverkets beteendepåverkans strategi utifrån delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive små privata aktiebolag har haft en inverkan på småföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi ändrats efter revisionspliktens avskaffande och är den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgångspunkt valdes ett förhållningssätt utifrån respondenternas synvinkel där deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssätt där författarna utgick från teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

För ett tillverkande företag som har etablerat en verksamhet på en utländsk marknad kan en expansion på marknaden vara ett realistiskt alternativ. Den lokale ledaren har stor betydelse för att genomföra en sådan ambition. Men expansion på en utländsk marknad försvåras ofta av olika konkurrenshinder. För att övervinna sådana hinder kan företaget utveckla sin lokalakonkurrensstrategi och kunskap om den lokala marknaden. Denna studie ökar förståelsen av expansion på utländska marknader genom att utveckla och tillämpa ett perspektiv som integrerar teori om konkurrensstrategi och marknadskunskap.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

År 2006 publicerade Försvarsberedningen sin rapport En strategi för Sveriges säkerhet. I denna föreslår man bland annat att polisen skall kunna få stöd av Försvarsmakten i vissa allvarliga situationer. Detta förslag har dock inte tagits emot väl av alla och bl.a. Ådalen 31 tas upp som ett argument emot detta. Detta arbetet syftar till att utröna vilka befogenheter som kan bli aktuella för militär personal om de skulle deltaga i polisiära situationer i fredstid.

The aim of this Masters thesis is to examine the view of funding and sponsorship of culture within Swedish governmental cultural policy. The main issue is to discover changes in attitude towards funding and sponsorship of culture by comparing the discourse of cultural policy in the 1970s with the discourse of cultural policy in the 1990s. The theoretical and methological starting point is Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory. Another theoretical starting point is Danish cultural policy reasearcher Dorte Skot-Hansens theories of the development of cultural policy in the Nordic countries, and Norman Faircloughs, of critical discourse analysis, theory of the marketization of discourse. Four governmental cultural policy documents, two from the 1970s and two from the 1990s, are analysed through a model loosely based on Laclaus and Mouffes idea of nodalpoints and elements constituting a discourse.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i München 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer såsom flygplanskapningar. Efter händelsen på Möja 1995 där en psykiskt sjuk man sköts ihjäl, började svensk polis att utveckla sin strategi kring särskild händelse och man började se sig om efter andra sätt att lösa liknande situationer på. Förhandling används idag i ett mycket vidare spektrum än tidigare. Idag används förhandlare även vid mindre händelser för att undvika våldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjälpa självmordsbenägna personer och omhändertagande av psykisk sjuka.

Studien avser att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka faktorer som påverkar privata företag samt hur företagen arbetar för att vara flexibla och skapar förhållningssätt i relation till dessa. Vidare vill vi jämföra det empiriska materialet med det teoretiska resonemang som producerats i den vetenskapliga arenan för att bidra med insikter som kan utveckla forskning inom området. Det empiriska resultatet bygger på åtta kvalitativa intervjuer med representanter från HR-funktionen i företag inom privat sektor. Både resultat och vetenskaplig genomgång har visat på variationer av såväl påverkan som förhållningssätt. Företagens val av förhållningssätt eller strategi har gjorts med bakgrund av varierande orsaker och har lett till olika effekter beroende på verksamhetsspecifika förutsättningar.

Att känna sig delaktig i samhället har samband med individens upplevda hälsa. En strategi för att få individen att känna sig delaktig i samhället är skapandet av stödjande miljöer. Denna studies teoretiska utgångspunkt är socialt kapital där ett socialt deltagande anses påverka hälsan positivt. Tidigare studier med socialt kapital är många gånger kvantitativa och det saknas forskning på gruppen unga vuxna. Syftet med denna studie är att belysa unga vuxnas erfarenheter av frivilligt arbete för att öka förståelsen för hur frivilligt arbete kan bidra till att skapa en stödjande miljö för hälsan.