The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

Vocational Education between theory and practice.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Uppsatsen handlar om hur det fungerar att tillämpa inlärningsstilar utifrån Dunns lärstilsmodell i skolpraktiken. I uppsatsen lyfts fram hur inlärningsstilarna ses i teori och praktik. Syftet är att ta reda på hur och varför pedagogerna ute i verksamheten arbetar med inlärningsstilarna samt hur eleverna, som undervisas med hjälp av de olika stilarna, egentligen upplever arbetssätten. Resultat av undersökningen har givit konkreta svar som tydligt visar hur inlärningsstilarna, däribland de auditiva, visuella, taktila och kinestetiska inlärningsstilarna tillämpas i undervisningen. Undersökningen visar även att pedagogerna och eleverna är väl medvetna om varför de använder arbetssättet, då det bland annat skapar en motivation eftersom eleverna ges en möjlighet att lära sig efter sin egen förmåga samt då det ger eleverna en chans att lära sig hur de även senare i livet kan lära sig på ett framgångsrikt sätt..

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrån ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framställs i dessa artiklar. Uppsatsens frågeställningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i så fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna påverka hemlösas identitet? Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap används olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar från GP som har samlats in med hjälp av Internet.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r klinisk praktik.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Uppsatsen handlar om begreppet flerstämmighet och syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på begreppet flerstämmighet och hur denna flerstämmighet kan visa sig i teori och praktik. Empirin har bestått av intervjuer med fem lärare som undervisar i de tidiga åldrarna på samma skola. Resultatet visar att begreppet flerstämmighet kan ses utifrån tre utgångspunkter, dels som en miljöbeskrivning, ur ett lärarperspektiv och utifrån ett elevperspektiv. Kännetecken för flerstämmighet som lyfts fram är ett tillåtande klimat, att det finns mottagare och ett mottagande för elevernas arbete och att eleverna upplever delaktighet. Det muntliga språkandet står i centrum men att skrivprocessarbete förekommer för att kommunicera med.