The purpose of this study is to describe how, and if, discourses about self-harm in young people has been changed from the late 90-s until today. We chose to do this by studying films where the content of self-harm is a big factor. The study is built on a narrative research, we did however analyze it as a discourse method. The issues we have concentrated on are: Is there a significant quality that describes an individual who cut themselves? How can this phenomenon be seen from a gender point of view? Is there a specific group of people who is labeled as a person who cut themselves from the public? The result from this study show us that self-injury, from symptoms of a (bad) mental state, is a strong discourse where the views from the society lets it become more acceptable.

Syftet med studien var att beskriva yrkeserfarna sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med och stödja nyutexaminerade sjuksköterskor. En kvalitativ och beskrivande design användes. Undersökningsgruppen bestod av åtta kvinnliga sjuksköterskor från ett sjukhus i mellansverige. Huvudresultatet visade att de yrkeserfarna sjuksköterskorna var nöjda med nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsinsats. En viktig aspekt var att nyutexaminerade sjuksköterskor frågade vid osäkerhet för att känna tillit.

Såväl sociologer som etnologer, antropologer och historiker har sedan tio år pekat på en social förändring i västerlänningars identitet, värderingar och levnadsmönster de senaste decennierna. Det har beskrivits som en ?ekonomisering? av vardagslivet, att vi idag lever i en kultur som präglas av konsumism mer än något annat. Här utförs en intertextuell diskursanalys av innehåll från två av Sveriges största dagstidningar under åren 1972, 1986 och 2006, med syftet att spåra den förändrade mediala framställningen av den ekonomiska verkligheten för läsaren och dennes förhållande och relation gentemot samhället, ekonomin och sig själv som ekonomisk aktör. Med årens gång blir innehållet som handlar om hur individen skall/bör hantera sina pengar allt större, samtidigt som hur en talar om spelvinster och finansiella klipp blir närmast identiska.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik.

Att matematikundervisningen oftast utgår från en lärobok medför bland annat att många elever har svårt att vardagsanknyta matematiken och därför har svårt att finna mening med den. Genom att läraren variera undervisningen med bland annat problemlösning ställs eleverna inför utmaningar. De får då chans att använda sitt sunda förnuft och logiska tänkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lärarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lärarstudenters förhållningssätt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) på Lärarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade på att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning på Lärarutbildningen. De hade lärt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frågor man kan ställa vid problemlösning.

Studiens syfte är att undersöka förskolelärarnas förhållningssätt gentemot flerspråkighet, analysera de utmaningar lärarna möter i arbetet och hur förskollärarna kan samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling. Studiens forskningsfrågor var: I) Hur ser förhållningssätten ut hos förskollärare vad gäller språkutveckling hos flerspråkiga barn? II) Vilka utmaningar möter förskolelärarna i arbetet med språkinlärning och språkutveckling hos flerspråkiga barn? och III) Hur kan förskollärarna samverka med och involvera föräldrarna i barnens språkutveckling? För att genomföra studien använde vi oss utav en kvalitativ forskningsansats och genomförde 11 semistrukturerade intervjuer. Studien visade att nio utav 11 lärare hade en mycket positiv inställning till flerspråkighet medans två lärare hade en lite mer negativ inställning. Det var framför allt tre svårigheter som blev tydliga i studien; I) föräldrasamverkan, I) att arbetet var tidskrävande och III) svårigheter vid inskolning.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students? usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

This thesis is concerned with how identity is connected to historical writings and what normsshapes the perspectives of history. The purpose of this study is to investigate the possibilitiesfor identification offered in history books used for history teaching. This study is concernedwith what role the nation plays and how it shapes the conception of history, with the hope ofcounteracting negative attitudes towards those not being identified as ?Swedish? in the historytelling.The study was conducted through discourse analysis. The material for this analysis consistedof three history books directed towards 4-6th graders.The study shows how identity is created through putting ?us? against ?them?.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrättens beslutsunderlag om omhändertagande enligt LVU. Vårt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rätt att komma till tals överensstämmer med lagstiftning och tillämpning i domslut. Vår studie är empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har använt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet består av tio domar från förvaltningsrätten. Resultatet visar att barns rätt att komma till tals i förvaltningsrätten följer rådande lagstiftning.

Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.