Denna studie undersöker vilka miljöDiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksDiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S.

I arbetet undersöker jag de Diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menaspåtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigtnärvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremålför Diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görsasexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet.Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska,psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden ochmisskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstantoch stabil livshistoria.

Syftet med denna undersökning är att genom en kritisk diskursanalys av utvalda tidningsartiklar, redogöra för framställningen av Islamiska Staten (IS) i Irak och Syrien. Det avses genomföras i identifiering och analysering av framträdande Diskurser i textmaterialet. Undersökningens kritiska ambitioner ligger i ett synliggörande av medias maktposition i samhället med fokus på diskursen om Islam och muslimer. Media tenderar att presentera en bild av IS och tillhörande Diskurser utifrån ett västerländskt perspektiv, vilket ger upphov till ett skillnadskapande av ?vi och dom?.

Vårt syfte med studien är att studera hur begreppet och fenomenet pedofili konstrueras och reproduceras i media- och forskningsartiklar. Genom att göra en diskursanalys av ett antal utvalda texter från de båda fälten, vill vi se vilka bilder/Diskurser som finns av pedofili och även av pedofilen. De frågeställningar vi utgår från i studien är följande; - Vilka olika Diskurser kring pedofili kan vi identifiera i vårt analysmaterial?- Hur konstrueras begreppet pedofili och därmed pedofilen, i media och forskning? - Konstrueras genus i Diskurserna om pedofili och i så fall på vilket sätt? Den teoretiska referensram vi har använt oss av är poststrukturalismen och den feministiska poststrukturalismen. För att anlägga ett genusperspektiv på studien, kommer vi att utgå från begreppen performativitet, heteronormativitet, genus och den heterosexuella matrisen.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att synliggöra vilka Diskurser som framträder i en fokusgrupps tal om särskilt stöd i förskolan. Mer preciserat ämnar studien att undersöka om någon av resultatets Diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser Diskurserna kan tänkas få för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som studien vilar på är socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar och menar att människan konstruerar, upprätthåller och förändrar sin uppfattning om världen tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att människans världsuppfattning påverkar hennes handlingar och därmed får den kunskap vi har om världen sociala konsekvenser.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De Diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella Diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande.

Studiens syfte har varit att undersöka hur mäns våld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera Diskurser om våldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framställningen kan få med hjälp av rådande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats består av 153 nyhetsartiklar publicerade på Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjälp av etnografisk innehållsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan används för att presentera mitt resultat.

Uppsatsen handlar om Ångfärjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet är att undersöka den debatt som pågår i Helsingborg angående om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frågeställningarna eftersträvar jag att ta reda på vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har någon betydelse i sammanhanget.Metoden som används för att få svar på frågorna är diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjänstemän samt allmänhet, uttrycker sig alla på liknande sätt med välformulerat språk och väl valda argument. De Diskurser som kunnat urskiljas är den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

Forskning visar att barn och föräldrar ser läxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del föräldrar har inte resurser att hjälpa sina barn med läxorna, och därmed blir förutsättningarna för elevernas arbete med läxorna mycket varierande. Att skolan ger läxor och hur de påverkar elever och familjer diskuteras i många delar av samhället, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om läxor?? är att undersöka de Diskurser som kan finnas kring läxor. Arbetet är ett försök att klargöra och skaffa en förståelse för de olika aktörernas tankar kring läxor, utifrån deras olika utgångspunkter. Genom intervjuer med lärare och föräldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.

Enligt våra erfarenheter från vår verksamhetsförlagda tid påverkas elevers inställning till matematik av den feedback läraren ger dem. Syftet med denna rapport är därför att undersöka och analysera Diskurser innehållande feedback från lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrån en ljudinspelning och därefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrån fyra olika feedbackDiskurser där den kvalitativa analysen av dem görs utifrån både ett ålders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte på några tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra några generella slutsatser om ålderns betydelse i de olika feedbackDiskurserna i vår undersökning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxDiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom Diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

Syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet hemmasittare och de Diskurser som omfattar fenomenet. En diskursanalys är gjord på ett empiriskt underlag bestående av artiklar från dagstidning och facktidskrift samt kvalitativa intervjuer med ungdomar. I analysen har uttalanden tematiserats och innebörden har granskats mot ett teoretiskt ramverk inspirerat av socialkonstruktionism och teorier om normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns skillnader i hur fenomenet hemmasittare beskrivs i dagstidningen respektive facktidskriften. I det första fallet konstrueras hemmasittaren som offer i det andra som avvikande.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande Diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två Diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera Diskursernas innehåll.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och två specialpedagoger på en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i läs- och skrivsvårigheter.Syftet var även att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebäratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt på att elevenssvårigheter uppstår i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt på språk ochkommunikation. Det sistnämnda betyder att informanternas tal, s.k. Diskurser, om arbetetkring elever i läs- och skrivsvårigheter också uttrycker en social praktik, dvs. att talet fårkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund användes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarnavilka förutsättningar som finns på skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de Diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två Diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande Diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda Diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..