I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska Diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella Diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen.Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella Diskurser och inom vilka teman man kan se olika Diskurser.

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de Diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika Diskurser kring kön och jämställdhet.

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till Diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i Diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka Diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka Diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa Diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa Diskurser? ? I vilken relation står Diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska Diskurser.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka Diskurser i dessa, Diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex Diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex Diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av Diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av Diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

Syftet med uppsatsen är att göra en undersökning av Diskurser om delaktighet i förskolan. Metoden för datainsamlingen är kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough (1992). Det är en diskursanalys av texter och inte en undersökning av Diskurser hämtade från verkligheten i någon förskola. Diskursanalysen görs på fem akademiska avhandlingar, som studeras i förhållande till barns delaktighet. Urvalet av avhandlingarna baseras på att de är relevanta för ämnet delaktighet.

Denna studie utgår från tre fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer som betraktar sig själva som queera. Syftet har varit att analysera positioneringar i relation till Diskurser som konstituerar kön, sexualitet och relationer, och hur dessa positioneringar och Diskurser konstrueras språkligt. Feminist Post-structuralist Discourse Analysis har använts som teori och metod, kompletterad med en analys utifrån systemisk-funktionell grammatik. Analysen har visat hur deltagarna genomgående konstruerar ett ifrågasättande av normer som organiserar och kategoriserar kön, sexualitet och relationer. Utifrån queer positionering har kön och sexualitet genom agentiva verbprocesser konstruerats som dynamiska och mångfaldiga.

Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva Diskurser som omgärdar växelvis boende genom att analysera föräldrars tal om/konstruktioner av föräldraskap. Föräldrar vars barn bor växelvis hos de båda föräldrarna. Studien har följande frågeställningar:? Hur talar föräldrar med erfarenhet av växelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor föräldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka Diskurser kan urskiljas i föräldrarnas tal om föräldraskap och växelvis boende? ? Hur kan dessa förstås?? Hur samspelar de olika Diskurserna med varandra?Studien baseras på kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio föräldrar med växelvis boende. De teoretiska perspektiven är postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av föräldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik står i fokus för denna uppsats. En utgångspunkt är att den politik som styr skolan även har inverkan på, och är en produkt av, de Diskurser som råder i samhället när det gäller dessa frågor. Min undersökning är baserad på situationen i Guatemala. Där finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvåspråkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag här genomför. Uppsatsen innehåller även en jämförelse med lärares tankar kring detta på plats i Guatemala, baserat på vistelse och materialinsamling där.

Syftet med denna uppsats var att jämföra Diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta Diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De Diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika Diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande Diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.