Jag kommer i denna uppsats med hjälp av diskursanalys, analysera och studera vilka Diskurser som finns i och med begreppet klassresa. Jag kommer även att presentera de identitetsprocesser som pågår vid klassresan. Jag vill med denna uppsats se hur viktig klasstillhörigheten är och hur processen går till när en person gör en så kallad klassresa. Jag ska belysa flytten från att ha tillhört arbetarklassen till att tillhöra medelklassen. Jag kommer att beskriva hur dessa personer upplever flytten samt hur de kände att de blev bemötta av andra människor i medelklassen..

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist.

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets Diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer av bilder.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande Diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.

Denna studie rör debatten som kulminerade efter publicerandet av romanen Myggor och tigrar, av Maja Lundgren. Studiens fokus ligger i att finna debattens essens, utifrån tidningsartiklar och artikelförfattares positionering gentemot romanen och debattens huvudfrågor, detta är vidare undersökningens huvudsakliga syfte. Huruvida genus har betydelse för debattens utgång och om artikelförfattarnas förhållningssätt påverkas är en central fråga..

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa Diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Detta är en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders användning skrivs fram med fokus på vilka begrepp kring visuell kompetens som används. Detta kopplas ihop med hur sju lärare pratar om bilders användning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring hur bilder används i de gymnasiegemensamma ämnena.Skolverkets Diskurser i styrdokumenten är framskrivna med en elevinriktning, vilket innebär att de är inriktade på vad eleverna ska uppnå efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förväntas omtolkas av lärarna till en pedagogisk praktik där eleverna ska ha möjlighet att nå målen och uppnå kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utläser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, även om de begrepp som används inte alltid är entydigt kopplade till bilder utan även kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lärarna ofta använder sig av många olika typer avbilder.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala Diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden.

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka Diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka Diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera Diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed.

The aim of this thesis was to examin how librarians arepresented in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter.My research questions were: How are librarians and thelibrarian profession presented in articles in DagensNyheter? and What discourses can be identified in thearticles?I have analysed 69 articles from between 2012-01-01 and2013-01-01 by using discourse analysis as both theory andmethod.Three discourses emerged through the analysis: discourseabout librarians and litterature, discourse about librariansand censorship and discourse about librarians and thelabour market.The conclusions drawn from this study are that librariansare strongly associated with litterture and reading and withthe labour market. There are also clear tendencies thatlibrarians whish to change the old, stereotypical images thatthey are associated with, and do so by using humor..

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och Diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken..

Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen avmoderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning,fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras itvå intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälpav kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka Diskurser de båda grupperna talar i samt attfårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna serläraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser avskolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap..