Sök:

Sökresultat:

856 Uppsatser om Diskurser - Sida 1 av 58

?Jag har alltid trott att det finns något men inte hittat något? : Att leva alternativa diskurser

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa Diskurser i kontrast till dominerande Diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa Diskurser och hur man ser på sjukdom..

Rapporterade Sanningar ? En diskursiv granskning av Utrikesdepartementets landrapporter ur ett poststrukturalistiskt perspektiv

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och Diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande Diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska Diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska Diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska Diskurser tenderar att konkurrera ut övriga Diskurser.

En medial syn på prostitution i fallet Eva Bengtsson : -om diskurser i samhället!

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar Diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället Diskurser genom att Diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen.

?Alla tycker nog samma sak nästan ? att ge fan i att slå dina barn? En uppsats om kulturella diskurser kring våld mot barn

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur Diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över Diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka Diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa Diskurser? Hur kan dessa Diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Talet om kön och ras/etnicitet inom samhällets insatser för unga. En diskursanalys av länsrättsdomar i LVU-ärenden

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Diskurserna om kön och ras/etnicitet ser ut idag i domar från länsrätten i Göteborg. Utgångspunkten är att kön och ras/etnicitet konstrueras språkligt och att vi som socialarbetare behöver vara medvetna om hur vi är med och konstruerar kategorierna och vilken makt som ligger i vårt tal. Frågeställningarna är: Vilka Diskurser om kön förekommer i länsrättens tal? Vilka Diskurser om ras/etnicitet förekommer i länsrättens tal? Förekommer dominerande, underordnade eller konkurrerande Diskurser om kön och ras/etnicitet i talet?På vilket sätt samverkar ras och kön med varandra? Hur kan man förstå Diskursernas förekomst?Uppsatsen är en textanalys av länsrättsdomar som gäller §3 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Jag har använt diskursanalys som metod och utgått från ett socialkonstruktivistiskt och diskursteoretiskt perspektiv.

Kedjad vid könet : Diskurser kring genus i fem pedagogers resonemang

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera Diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka Diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa Diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Brukarens plats - En diskursiv analys av hur brukaren framställs i tidningen Evidensbaserad Praktik

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de Diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal Diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två Diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Handlingsplaner - en plan med handlingar. En diskursanalys

Syfte: Det övergripande syftet är att identifiera de Diskurser som framträder i handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att analysera de Diskurser som skapas då pedagogerna tolkar sitt uppdrag. Teori och metod:Undersökningens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är användandet av en socialkonstruktionistisk utgångspunkt då diskursanalys grundas på en konstruktionistisk syn på de språk(tal)handlingar som framträder i text. Har inspirerats och tagit stöd av Laclau och Mouffes diskursteori.Resultat: Resultatet visar på två övergripande Diskurser och de är svårighetsdiskursen och behovsdiskursen. Sedan följer anpassningsdiskursen där olika handlingar erbjuds barnet.

Diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap ? En diskursanalys av tre psykologiska studier

Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka Diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka Diskurser om intelligens, syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

?Living the dream, living the dream... sprit, silikonbabes och fy fan med skägg?: En diskursanalys av tv-programmet Kungarna av Tylösand.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kärlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de Diskurser som kommit till uttryck kan säga om samhället idag. Vår läsart har varit diskursanalys och utgångspunkten har varit genusteori. De olika Diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förväntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade språkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kärlek. Med hjälp av tidigare forskning, vår läsart och genusteori har vi funnit att dessa Diskurser kan antas vara framträdande även i dagens samhälle. Alla Diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhället, samtidigt som det är möjligt att nya Diskurser och därmed nya normer utvecklas.

Samtidskonst i skolan : ? en studie med fokus på lärares syn på samtidskonstens roll i gymnasieskolans bildundervisning

Abstract Syftet till denna studie är att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlärare på gymnasieskolans estetiska program säger sig omsätta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlärare som arbetar på gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har använts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och därefter analyserats med hjälp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika Diskurser har därefter framkommit ur materialet.

Identitet och mediala diskurser: En fallstudie om hur kvinnor med erfarenheter av direkt patriarkalt våld upplever sin identitet i samband med våldserfarenheterna och mediala diskurser.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala Diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om Diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns Diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade Diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" Diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

Diskursernas kamp -en diskursanalys av Politik för global utveckling

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring i svensk utvecklingspolitik sedan de nya riktlinjerna lanserades i propositionen PGU från 2002. Vårt mål är att urskilja vilka Diskurser som är genomgående, hur dessa Diskurser relationellt har påverkat varandra och hur de inbördes har förändrats över tid. Hur ser regeringen på utveckling, fattigdom och bistånd? Har det skett en förändring över tid, mellan de Diskurser vi identifierar? Teorin och metoden vi använder är kritisk diskursanalys, där vi med hjälp av lingvistiska textanalytiska redskap urskiljer och analyserar Diskurser. Vi kopplar också den kritiska diskursanalysen till postkolonialismen.

Drama i marginalen

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka Diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra Diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa Diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla Diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

1 Nästa sida ->