Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvärdighet förstås och omsätts av lärare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvärdig skola. Detta gjordes genom de tre frågeställningarna: Vad innebär begreppet likvärdig skola? Vilken innebörd lägger pedagoger i begreppet likvärdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvärdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där språket, vad som sägs och hur det förhandlas är centralt. I språket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

Syftet med den här uppsatsen är att analysera de diskurser som media skapar kring fyrtiotalisterna och hur de anses kommer att förändra och påverka samhället efter sin pensionering. Uppsatsen ämnar även svara på följande frågeställningar:Vilka värdeord kopplas till fyrtiotalisterna för att framställa dem som en mäktig samhällsgrupp i media?Vilka samhällsområden anser media kommer att påverkas av att fyrtiotalisterna går i pension?Vilka retoriska tillvägagångssätt använder media sig av för att framställa fyrtiotalisterna som en mäktig samhällsgrupp?.

Lärarens vardag påverkas av genusrelaterade föreställningar. Skolan och hela utbildningssystemet är upprättad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen läggs till upp efter pojkarnas behov.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främja det verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på detta är ? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste för lärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mer mångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetar med andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kan utvecklas. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positiva resultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklande arbetet i skolan.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa lärares uppfattning om det faktum att det är eleven som ska stå i centrum i dagens skola och hur de säger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar från styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sätta individens lärande i centrum, samt vilka faktorer som kan tänkas påverka eleverna när de lär. I vårt arbete använde vi också Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. Vår empiriska del består av åtta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollärare. Vår resultat visar att alla tycker att det är bra att eleven ska stå i centrum, det är nästintill en självklarhet.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Datorkommunikation är något som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhälle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mängd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstärka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervägande delen av föräldrarna ser positivt på denna form av kommunikation, då som ett komplement till dagens traditionella kontaktsätt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat föräldraengagemang.

Föreliggande uppsats har utgått från en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar på tre tematiska frågor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstå mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mån bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förståelse och känsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhållningssätt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosåskådning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats på två högstadieskolor. Mätinstrumenten har varit en enkät och semistrukturerade intervjuer.

Enligt styrdokumenten är det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nå de nationella målen. De som känner barnen bäst är elevernas föräldrar och ett samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för att eleverna ska kunna nå målen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) är att förbättra detta samarbete och att pedagog, föräldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pedagogerna och föräldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut på en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgående undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi där vi använde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Skollunchen utgör en stor del av maten i den offentliga sektorn. Valet av livsmedel och dess hantering påverkar utsläppen av växthusgaser och den ökande miljöförstöringen. Syftet var att undersöka förutsättningar för klimatsmart och ekologiskt hållbar skollunch i grundskolan genom att kartlägga skollunchens ingredienser och göra en intervjuundersökning med personal inom skolmåltidsverksamheten i två kommuner. Undersökningen bestod av en explorativ fallstudie som fokuserade på ekologiska livsmedel, andelen vegetabilier och val av kött, säsongsanpassade produkter och livsmedelssvinn. Den genomfördes vid två grundskolor, en skola i Kristianstads kommun och en skola i Malmö kommun under vintersäsongen vårterminen 2008.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..