The survey aims to problematize masculinity in the exhibitions of the museum.  In what way is masculinity interpreted and valued in exhibitions? What is the attitude towards masculinity in gender oriented museological texts? This study investigates in which way masculinity is written about ? how interpretations of masculinity emerge in the texts and what consequences this may have.The survey is based on the method of discourse analysis and the material is processed from a gender perspective. The source material consists of museological texts dealing with the topic of gender and museology, which also is the core material. A complement to this is a selection of exhibition catalogs from museums as well as reviews which are also based on art exhibitions. The main point of the source material consists of the museological texts.The survey highlights that the gender-conscious museological discourse understands, interpret and evaluate masculinity on a more or less given regulatory framework.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur tjejer och killar framställs i Big brother 2006. Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska Diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Den svenska livsmedelsproduktionen har sedan slutet av 1800-talet varit präglad av stora produktionsvolymer, stora enheter och en åtskillnad mellan produkt och producent. Denna norm för hur livsmedel produceras idag har jag valt att benämna industriproduktionsdiskursen. På senare år har det dock skett ett intåg av en annan diskurs i livsmedelssverige, som jag kallar för mathantverksdiskursen. Denna diskurs kan ses som ett uttryck för en alternativ diskurs om livsmedelsproduktionen, som förespråkar en annorlunda syn på livsmedel och produktionsvärden. Syftet med denna studie är att utreda vilka konsekvenser som de båda diskurserna har för småskaliga ostproducenter. Jag utreder frågorna om vilka subjektpositioner och handlingsutrymmen som ryms inom de båda diskurserna, hur olika kunskaper presenteras, samt hur diskurserna är kopplade till en social praktik för småskaliga ostproducenter. För att besvara syftet och frågorna använder jag mig av kritisk Diskursanalys som arbets- och analysmetod, och jag utgår från Norman Faircloughs tankar om disksurs som något avskiljt från en social praktik. Genom att analysera texter från jordbruksdepartementet, regeringen och Eldrimner får jag en förståelse för hur diskurserna tar sig till uttryck.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk Diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska Diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

The aim of this Master's thesis is to examine the contemporary educational tasks of the Swedish public library as they manifest in Swedish library journals. Our main question at issue is: Which educational discourses are there? And in relation to our main question: how do the concepts of information literacy, lifelong learning and adult education relate to each other? Is there an antagonism between the public library's duty to supply fiction as opposed to non-fiction? and: What are the consequences of these discourses in the service provided by the library?Our theoretical starting-point is the discourse theory as proposed by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. We analyse 39 texts from four Swedish library journals: Ikoner, bis, DIK-forum and Biblioteksbladet. The analysis is done in two phases.

Syftet med studien vara att jämföra formuleringar från kursplanen i Dansträning (Lpf 94) med ämnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig även i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som är relevanta för studiens syfte, bland annat i områden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, läroplansteori, Diskursanalys och hermeneutik. Jag har använt mig av Diskursanalys som metod, då fyra styrdokument från gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gång har jag tagit hänsyn till det hermeneutiska förhållningssättet som handlar om att varje person tolkar en text utifrån sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sätter mina tidigare antaganden eller hypoteser åt sidan för att öka studiens validitet.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Large corporations have come to play a central role in today?s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en Diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom Diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?går emot? biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ?ideologi? och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

Makten över ordet, den sanna definitionen och auktoriteten att uttala sig är grunden till uppsatsen, såväl teoretiskt som metodologiskt. Studien är en Diskursanalys, vilket ger uppsatsen en tvärvetenskaplig karaktär, en korsning mellan tre vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt: statsvetenskapen, sociologin och lingvistiken. Uppsatsen fokuserar på EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001, i efterhand även kallat för ?Göteborgskravallerna?. Utifrån denna händelse har vi studerat två aktörsgrupper: demonstranter och myndigheter.

Termen brottsoffer är ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer är ännu yngre. I den här uppsatsen ställs frågorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats är även en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt på unga brottsoffer. Det som undersöks är: vad det finns för för uppfattningar om brottsoffer, om det finns uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: Förutsätter brottsoffersystemet i sådana fall ett brottsoffer som kännetecknas av dessa attityder?: frågorna om vilka är de unga och utsatta brottsoffren är och vilken den allmänna synen på brottsoffer är, besvaras även.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med Diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt.