Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska Diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll.

Att motverka traditionella könsmönster är ett uttalat mål inom förskolan såväl som skolan. I denna uppsats analyserar jag den statliga offentliga utredningen Jämställd förskola, SOU 2006:75. Mitt syfte är att undersöka hur traditionella könsmönster framställs som problem och vilka konsekvenser som kommer från denna framställning. Ett mer övergripande syfte är också att ta reda på vad som händer med så kallad emancipatorisk kunskap när den införlivas i en politisk diskurs. Metoden för undersökningen är en slags Diskursanalys som kallas för What's the problem? och som är mig behjälplig för att undersöka just problemrepresentationer.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991).

This study is a critical discourse analysis of Swedish newspaper articles about prostitution. The purpose of the study is to investigate which discourse/discourses about prostitution that is/are adressed in the articles and identify the power relations and meanings that are constructed by the different subject posititions in the articles. Apart from critical discourse analysis social constructionism and a discussion about gender are applied in the analysis. The results supports findings in earlier research about prostitutionin Sweden; that the debate is focused around prostitution as sexual domination or prostitution regarded as a voluntary choice which rises demands of human rights for sexworkers. No prostitutes or buyers of sex where given the opportunity to comment on the matter, only journalists, politicians, social workers and policemen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur den politiska krisen iUkraina återspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).Frågorna som besvaras är hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrån teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jämförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om ländernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien är publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet består av totalt fjorton artiklar, sju ifrån varje tidning från varje dag iveckan. Med en kritisk Diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bådatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sådan.

Syftet med vårt examensarbete är att lyfta fram och öka förståelsen för lärares roll i skolans visuella kultur. Utifrån detta syfte ställer vi oss två forskningsfrågor: Hur berättar lärare i årskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstå skolans visuella kultur genom deras berättelser? I vårt arbete utgår vi från teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lärare verksamma i årskurs F-3. I analysen av empirin använder vi oss av kritisk Diskursanalys som metod med fokus på textens ordval och modalitet.

Syftet med denna uppsats var att med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur två kända företags presentationer av en önskvärd arbetssökande kan tolkas. Kritisk Diskursanalys ur genusperspektiv utfördes på texter från H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus låg genomgående på konsekvenser av sociala konstruktioner och på oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Denna studie har som syfte till att undersöka två dagstidningars och tre resetidningars framställning av Dark Tourism samt ta reda på vilka skillnader och likheter framställningarna har. Målet är även att finna en djupgående uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet består av 25 artiklar varav 15 stycken kommer från dagstidningar och 10 stycken kommer ifrån resetidningar. En kritisk Diskursanalys har tillämpats som metod i denna studie och resultaten visar att två olika diskurser, varav den ena är melankolisk och den andra är sangvinisk, präglar tidningsgenrerna. Det framgår även att diskurserna som råder i tidningarna kan ha en stor påverkan på människors uppfattning av fenomenet Dark Tourism..

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och Diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning.

The purpose of this essay is to examine how peace journalism was expressed in Swedish newspapers´ reporting on the war in Georgia 2008. We did this by analyzing whether the reporting was elite- or people-orientated depending on how suffering was expressed and how the war players were described.The method we used was Critical Discourse Analysis (CDA). It was applied on news articles from four Swedish newspapers that covered three different happenings in the war in Georgia.We found out that the reporting was mainly elite-orientated, both when it comes to how suffering was expressed, as well as how the war players were described. The newspapers tended to focus on only one party?s suffering and one party as evil-doer, which is elite-orientated reporting and also an indication of war journalism rather than peace journalism..

Syftet med studien är att undersöka hur två verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framställer det amerikanska folket samt dess fiender när landet blir attackerat.Vår studie är baserad på en kvalitativ kritisk Diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi väljer ut två filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och när de utspelar sig, så har de många gemensamma faktorer. Det framstår som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna några bakomliggande faktorer till vad som hänt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en påtaglig amerikansk patriotism i båda filmerna, det amerikanska folket framställs som hjältar, både uniformsbeklädda och privatpersoner. Fienden är en anonym makt som publiken aldrig får chans att identifiera sig med och framställs som hjärtlös och kall genom musik, färger och bildberättande..

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en Diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser.

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

I den här uppsatsen undersöks fyra vårdtexter om den gynekologiska sjukdomen vestibulit. Studienutgår ifrån teorier om läsbarhet, kritisk Diskursanalys samt från queerteori, och undersöker fyrahuvudsakliga frågor: hur läsbara texterna är, vem eller vilka de riktar sig till, hur läsaren tilltalas itexterna, samt huruvida texterna reproducerar normer om kön och/eller sexualitet. Jag använder migav Hellspongs och Ledins modell för brukstextanalys samt LIX-testet för att göra analysen. Resultaten visar att texterna är relativt läsbara, men något abstrakta då det inte alltid är självklartvem de riktar sig till eller vem den tänkta läsaren är. Tre av fyra texter reproducerar normen om detbinära könssystemet, framför allt genom att anta att alla personer som har slidor är kvinnor.