The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory from which we created our own model with sex different steps.

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

Studien syftar till att undersöka hur stress konstrueras i svenska tidningar samt vilka skillnader och likheter som finns i konstruktionen av mäns och kvinnors stress. Den teoretiska utgångspunkten är Berger och Luckmanns socialkonstruktionism som innebär att allt är socialt konstruerat. Faircloughs kritiska diskursanalys har också legat till grund för studiens teoretiska och metodologiska ramverk. För att besvara studiens syfte har Faircloughs tredimensionella modell använts för att analysera artiklar från Sveriges fyra största tidningar. Artiklarna som analyserades handlade om mäns och kvinnors stress.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett användande av språk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger på kritisk diskursanalys där Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgångspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att på det sätt som bilder och språk användes, utifrån Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan påverka sociala dominansrelationer och ojämna maktrelationer i samhället.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna är inte synliga på samma sätt. Huvudsyftet med uppsatsen är att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har även tre delsyften:Åskådliggöra de sexköpare som finnsPåvisa att utbudet av prostitutioner beror på efterfråganBelysa maktaspektenUppsatsens material består i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har använts som metod för att undersöka dem närmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhållande till prostitutioner.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

Syftet med denna studie är att utföra en kritisk diskursanalys av ett urval konstkritiska texter som behandlar utställningarna Paul McCarthy: Head Shop/Shop Head från 2006 och Nationalmuseums Lust & Last från 2011. Utställningarna exemplifierar det jag kallar för den provokativa konstens diskurs. Genom analyserna vill jag se hur ett urval kritiker mottagit utställningarna samt ge en bild av den provokativa konstens diskurs med dessa två utställningar som exempel..

Studiens syfte är att via en diskursanalys urskilja existerande och framträdande diskurser om övervikt och fetma utifrån dags- och kvällspressen. Tonvikten ligger på begreppen orsak, ansvar och åtgärd. Vidare är syftet att undersöka om övervikt och fetma konstruerats som ett samhällsproblem i tidningarna och i så fall hur. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångsläge är socialkonstruktivismen och de teorier som använts i analysarbetet har varit diskursanalys, Faircloughs tredimensionella modell samt Losekes teori om konstruktionen av samhällsproblem. Resultatet indikerar att de tre olika begreppen genererat varierande svar men att vissa diskurser kunnat urskiljas som mest framträdande.

Den föreliggande studien av Nya språket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftspråksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & Säljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jämföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser på språk och språkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya språket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av språk och språkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, läsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för läsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utsträckning fokuserar på formaspekter av elevernas läsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.

Forskning visar att barn och föräldrar ser läxor som en grogrund för konflikter och stress i familjelivet. En del föräldrar har inte resurser att hjälpa sina barn med läxorna, och därmed blir förutsättningarna för elevernas arbete med läxorna mycket varierande. Att skolan ger läxor och hur de påverkar elever och familjer diskuteras i många delar av samhället, syftet med arbetet "Den diskursiva kampen om läxor?? är att undersöka de diskurser som kan finnas kring läxor. Arbetet är ett försök att klargöra och skaffa en förståelse för de olika aktörernas tankar kring läxor, utifrån deras olika utgångspunkter. Genom intervjuer med lärare och föräldrar, samt analys av tidningar och debattartiklar har en kritisk diskursanalys genomförts.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.

Denna uppsats är en studie av två delar i konstnären Sara Jordenös dokumentärinstallation Personaprojektet. De båda delarna bär titeln ADR respektive The Set House (Hedvig). I undersökningen genomförs en kritisk diskursanalys vars fokus ligger vid frågor rörande konstruktioner av verkligheter och hur språket påverkar och påverkas av normer för klass, genus och sexualitet. Frågeställningarna innefattar funderingar rörande hur kategorisering av människor sker, hur individer formar sig själva som subjekt och hur dessa aspekter belyses i det utvalda materialet. Analysen undersöker även upplevelsen av verket, och hur val av medium bidrar till denna..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Syftet med studien är att se hur Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen på fångarna som placeras där. Vi gör det för att skapa en förståelse för de diskursiva processer som påverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhållande till de institutioner som upprätthåller en särskiljning av fångarna inom fängelsesystemet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Den teoretiska ram som används är bland annat Foucaults teorier om den disciplinära makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier.

The purpose of this Master?s thesis is to examine and analyze the discourse concerning a new public library in Stockholm. The paper further discusses how this discourse corresponds with what is written about public libraries in a number of national and international documents. To do this I have utilized the discourse theory of Laclau and Mouffe. By using some of their instruments I have established the discourse around a number of keywords.