Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera Diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget.

The object of this essay is the Swedish author Agnes von Krusenstjerna's novels Ninas dagbok (The diary of Nina) and Helenas första kärlek (Helena's first love) as well as the cycle novel Fröknarna von Pahlen (The misses von Pahlen). The purpose is to explore her use of the discourse of girls' fiction, which I analyse by the depiciton of women's sexual awakening, and her depiction of sadomasochism. The theories of Elaine Showalter, Jacques Derrida, Michel Foucault and Judith Butler are used.Women's sexual awakening is depicted similarly in the novels but more explicitly in Fröknarna von Pahlen. In Ninas dagbok and Helenas första kärlek there is an eroticization of dominance and submission, which is not explicitly sadomasochistic. In Fröknarna von Pahlen, sadomasochism is explicitly described as a "perverted" sexuality and reveals the inequality in the violent sexuality, which is described as "normal".

Den här uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gällande den litauiska tjänstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjälp modeller och teorier hämtade från flera olika forskningsfält. Uppsatsen byggs upp med en Diskursiv ansats där de olika teorierna används var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vår empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som är sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begränsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi på den litauiska tjänstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsområdet nytt begrepp, nostalgija, som är sprunget ur befolkningens förhållningssätt, både till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjänstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lämpligheten i vår användning av valda teoretiska verktygslåda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjälp kan nå längre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utläsas ur en dylik begränsad studie. Dock poängteras att teorierna inte kan anses vara tillämpliga tillsammans i något annat sammanhang än i just den här Diskursen..

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den Diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska Diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Syftet med studien är att belysa skolan som en arena för politisk styrning, där individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare är vårt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehållet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus är individuella utvecklingsplaner studerade utifrån Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av en Foucaultinspirerad Diskursanalys som metod. I den här studien är Diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska Diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Vårt mål med uppsatsen är att besvara frågan konstruerar representationen av människor, kulturer och sociala system i När & Fjärrans resereportage av tredjevärlden ett ?vi? och ett ?dem?? I så fall, reproduceras då normer eller maktförhållanden gentemot Tredje Världen? Anledningen till att vi valt just form resereportage i TV är att formen är en av de få som behandlar Tredje världen utanför ramarna av nyhetsmediet. Men just resereportage har fått en fast förankrad position bland populära program i TV-tablån, och är frekvent förekommande. Dessutom är detta en form som forskningen av media lämnat relativt orört vad vi i våra efterforskningar kunnat avgöra. Vi hade uppfattningen vid uppsatsens början att just formen resereportage skulle ge en objektiv och ny syn på Tredje Världen.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk Diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas Diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

This thesis focuses on the perception of immigration and refugees in the commonEuropean refugee and immigration policy. It identifies different discourses andstudies their development and interrelated power structures.Using the discourse theory of Laclau and Mouffe, documents from theEuropean Council, the Commission, the Justice and Home Affairs Council andParliament debates are analysed. The study is defined in the time span of 1999-2006, i.e. from the European Council's first agreement on developing a commonEuropean asylum system, following the period up till today.Four discourses are distinguished, focusing respectively on rights, security,European Union's needs, and cultural identity. I use Sandra Lavenex theory ofrealism and idealism to analyse one of the main points in the thesis: There is afundamental schism between the one rights-based discourse, focusing on universalhuman rights, and the three sharing a particularistic focus on immigration as asecurity concern.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande Diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults Diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande Diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken Diskurs som präglar föreställningarna om vilka män som är våldsamma och vilka kvinnor som blir våldsutsatta. De två frågor som ligger till grund för studien är, "Vilka män tror du är våldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir våldsutsatta?" i en nära relation. Metod: En kvalitativ metod där två öppna svar i en skriftlig enkät analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och en maktanalys på Diskursnivå. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att föreställningarna inte harmonierar med den dominerande Diskursen, det vill säga könsmaktsDiskursen.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga Diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka Diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör Diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och Diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra Diskurser som urskiljs: BevarandeDiskursen,rivningsDiskursen, den sociala Diskursen om bostadens värde och den materiellaDiskursen om bostadens värde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och Diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk Diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.